Din miljöguide till EU-valet 2019

1. Slit och släng

Hur ska konsumentprodukter hålla längre och vara enkla att göra om till nya saker? Det hanteras både i avfallslagstiftningen och regelverken för produktdesign. Stora reformer har gjorts, men ytterligare förändringar planeras. Bland annat kan krav på livscykelanalyser införas för att produkter ska få släppas på marknaden. Mycket är detaljregler, vilket begränsar parlamentets inflytande. Men det talas om en större reform av ekodesigndirektivet som kan ge regler som omfattar mer än den energieffektivisering som varit i fokus.

Tre frågor att följa: 

1. Ska ekodesignkraven omfatta fler områden?
2. Vilka ytterligare åtgärder krävs för att minska mängden avfall?
3. Ska livscykelanalyser krävas för nya produkter? 

2. Gröna fingrar

Under 2019 och 2020 ska EU:s nästa sjuårsbudget hamras ut. Då beslutas om nya regler för de olika stödprogrammen, däribland jordbruksstödet. Bland annat föreslås starkare miljö- och klimatkrav för att lantbrukare ska få stöd. Sektorn står för runt tio procent av växthusgasutsläppen. 

Jordbruks- och miljöutskotten i parlamentet är båda inblandade. Men lagstiftarna arbetar under en tajt tidsram. Även om mycket ska vara klart före valet så återstår tuffa förhandligar efter.

Tre frågor att följa:  

1. Ska stödmedel knytas till att jordbrukaren kan uppvisa miljö- eller klimatvinst med åtgärderna?
2. Kommer parlamentets krav ändras efter valet?
3. Får medlemsstaternas skeptiska inställning till detaljkrav på miljövinster gehör?

3. Den största utmaningen

Transporter brukar pekas ut som EU:s största klimatutmaning. Som en del av åtgärderna finns nu utsläppskrav för alla nya bilar och lastbilar som ska rulla ut i unionen fram till 2030. Men kraven, som riktar sig mot tillverkarna, ska ses över under kommande mandatperiod och troligen skärpas. Mycket beror på hur nya testregler för fordonsutsläppen faller ut. Ett förslag på livscykelanalyser i kontrollen av nya fordon är också på gång.  

Tre frågor att följa: 

1. Kommer det att införas krav på tillverkarna att sälja lågutsläppande tunga fordon?
2. Höjs den tyngre trafikens utsläppskrav när regelverket ses över?
3. Kommer förnybartpolitiken kräva större utfasning av fossilt i transportsektorn? I dag är kravet att nå under 86 procent år 2030. 

4. Parismålen hägrar

Det är EU som förhandlar globalt om hur mycket man ska minska koldioxidutsläppen för att efterleva Parismålen. Bland annat ska unionen före slutet av 2020 enas om vilka utsläppsmål som ska gälla fram till år 2050. Men redan till 2030 ska utsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

De viktigaste ramverken för att få unionen i fas med de utsläppsminskningar som krävs är utsläppshandeln och politiken för att främja förnybar energi och energieffektivisering. Men pres-sen är hög att stärka ambitionen ytterligare. Parlamentet har varit pådrivande i att skruva upp ambitionerna i flera lagförslag. Om de efterlevs innebär det att EU:s regelverk sammantaget leder till en reduktion på 45 procent.  

Tre frågor att följa:  

1. Ska det ske snabbare minskning av antalet utsläppsrätter som industrier får använda under ett år?
2. Ska internationellt flyg och sjöfart införlivas i utsläppshandeln?
3. Ska flygens utsläpp prissättas gemensamt med en ny åtgärd?

5. Skärpning! 

När de stora miljöorganisationerna i koalitionen Green 10 enades om sitt valmanifest betonade de särskilt vikten av att gällande regler följs. Nya regelverk kan vara bra men det kan få stora resultat om kommissionen tar mer ansvar för att se till att länderna följer de EU-regler som redan antagits. 

Det mest kända exemplet är luftkvalitetsregelverken, där 23 medlemsländer brutit mot gällande regelverk. Sverige har bland annat utretts för överskridande av kvävedioxid- och partikelhalterna i luften i stadsmiljöer. 

Pressen på medlemsländerna har lett till att stora köer bildats hos kommissionen som kan väcka åtal mot länderna i EU-domstolen. EU-parlamentet kan främst agera som påtryckningsorgan. Dels för att dra länderna inför domstol och dels för att driva på mer understödjande lagstiftning för att hjälpa nationella lagstiftare att nå målen.

Tre frågor att följa: 

1. Ska nya kommissionärer pressas att lova att ta strid mot medlemsländer som inte följer regelverken?
2. Kommer EU:s och medlemsländernas eventuella misslyckanden med att uppnå 2020-målen inom förnybar energi, biologisk mångfald och fisket leda till mer hårdhandskar från kommissionen?
3. Hur tar medlemsländerna emot en mer hårdhänt strategi i efterlevandet av befintlig EU-miljölagstiftning?

6. Få plånboken att styra rätt

Kommer det bli krav på uppvisad klimatnytta för att få pengar ur EU:s regionsstödpolitik som står för den näst största budget-
posten? Och ska EU sluta ge stöd till byggen av avfallsförbränningsanläggningar som hittills slukat mest avfallspengar ur fonden som riktas till de fattigare medlemsländerna? Det är några förslag när reglerna för EU:s stödfonder efter år 2020 omarbetas. Parlamentet förväntas ta ställning före EU-valet, men trepartsförhandlingarna med ministerrådet inleds först därefter. Totalt omfattar den största fonden mer än 300 miljarder euro. 

Tre frågor att följa: 

1. Ska principen att höja klimatandelen överleva i slutsamtalen? Dras stöd in till utbyggnad av flygplatser och fossila projekt som naturgasledningar? Ska koldioxidlagring, så kallad CCS, komma igång på allvar med hjälp av EU-medel?

7. Kemikalier och plast

Växtskydd, hormonstörande ämnen, plast och cocktaileffekten av kemikalieanvändningen hamnar ofta i topp i den europeiska debatten. Nästa mandatperiod ska bland annat framtiden på den europeiska marknaden för världens vanligaste växtskyddsmedel, glyfosat, avgöras. Parlamentet är involverat i flera av regelverken på området. 

Tre frågor att följa: 

1. Hur ska EU:s förslag till ett mikroplastförbud ta form?
2. Kan ytterligare restriktioner på plastförpackningar bli aktuella?
3. Kommer kraven på begränsningar av hormonstörande ämnen att efterlevas?

8. Bidöden har väckt debatt

Utöver hårda lagar finns det en hel del mjuka EU-policies på
miljöområdet. De utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Men flera av målen som fastställts till år 2020, om att unionen ska stoppa avskogningen, överfisket och utarmningen av biologisk mångfald, hänger löst. Bara det första ser ut att klara sig. 

Nu diskuteras om ett åttonde miljöhandlingsprogram ska lanseras från kommissionen, vilket i så fall kan ligga till grund för fler regelverk för att nå målen. Frågan om biologisk mångfald och särskilt bidöden har väckt mycket debatt. EU-parlamentet kan opinionsbilda och sätta press på kommissionen att föreslå fler gemensamma åtgärder. 

Tre frågor att följa: 

1. Vilka åtgärder ska tillkomma när fiskeripolitiken inte begränsar överfisket tillräckligt?
2. Vilka ytterligare åtgärder ska föreslås för att bromsa den biologiska utarmningen?
3. Kommer klimatpolitiken leda till mer öppna konflikter med de biologiska mångfaldsmålen, bland annat i frågan om skogens roll som biobränsleleverantör?

Klicka på bilden för större version:

LÄS MER: Ledare – EU-valet är ett vägval för miljön