Dokumentet avslöjar: Så allvarliga är riskerna
Strålsäkerhetsmyndigheten påstår att de risker med slutförvaret som avslöjats är irrelevanta. Men ett nytt dokument visar att så inte är fallet. I det skriver myndighetsspecialisten med ansvar för granskningen av slutförvarets långsiktiga säkerhet om “kritiska osäkerheter och kunskapsluckor kring kapselns grundläggande funktion”.
SVERIGES NATUR GRANSKAR SLUTFÖRVARET.
De osäkerheter vad gäller slutförvaret av kärnbränsle som Sveriges Natur tidigare har rapporterat om nämns nu i ytterligare ett dokument från Stråksäkerhetsmyndigheten, SSM, som tidningen har tagit del av. Risken för kapselbrott som beskrivs i en artikel från 13 oktober är inte alls ryckt ur sitt sammanhang eller irrelevant såsom myndigheten försökt få allmänheten att tro via medier, bland annat i en intervju i Sveriges Natur 18 oktober: ”Det du tar upp i artiklarna är inte relevant för bedömningen vi gjort”, säger då granskningsgruppens chef Ansi Gerhardsson.
Dokumentet som tidningen nu fått tillgång till visar att risken för kapselbrott inom något hundratal år är så avgörande att det borde ha hindrat ett godkännande utan ytterligare utredning. Det skriver myndighetens specialist med ansvar för granskningen av slutförvarets långsiktiga säkerhet Björn Dverstorp i en inlaga daterad 13 juni 2016. Skrivelsen är en del av det samråd med olika experter som gjordes en innan det slutgiltiga yttrandet lämnades in till Mark- och miljödomstolen.
”Bör begära kompletterande underlag”
Björn Dverstorp skriver: ”Om SSM inte på grundval av SKBs redovisning kan utesluta de principiellt besvärliga osäkerheterna i kravuppfyllelse kring kapselns integritet som beror på krypdeformation, vissa korrosionsprocesser och väteförsprödning bör vi begära att SKB tar fram kompletterande underlag”. SKB är alltså Svensk Kärnbränslehantering.
Skrivelsen visar tydligt att processerna som kan leda till kapselbrott inte går att avfärda som irrelevanta vad gäller slutförvarets säkerhet. På tvärs mot de slutsatser som myndigheten presenterat i domstolen och i medier anser han att osäkerheten vad gäller risken för att kopparkapslar spricker tidigare än beräknat på grund av kryp, väteförsprödning och korrosion är principiell.
Björn Dverstorp skriver att det faktum att kapslar kan gå sönder redan efter några hundra år är helt avgörande för säkerhetstänkandet. För inga kapslar alls ska ju gå sönder, enligt förslaget som diskuteras i domstolen. Om de ändå gör det handlar det enligt Björn Dverstorps inlaga ”ett helt nytt säkerhetskoncept”. Alltså det resonemang som förs i domstolen just nu och som utgår från noll kapselbrott blir det irrelevanta i sammanhanget.
Avfärdar resonemanget
Att godkännandet trots påpekanden om risker för kapselbrott lämnades in till domstolen, förklarar myndigheten med att det går att optimera tillverkningen av kapslar. Men även det resonemanget avfärdar Björn Dverstorp: ”Det är inte rimligt att SSM tar ansvar för att utvecklad design av kapseln ska lösa identifierade problem med tidiga kapselbrott beroende på kryp etc”. Han skriver också: ”Det är heller inte uppenbart att SKBs kommande forskning kommer att tillföra de kunskaper som behövs. Han lägger till: ”forskning kan per definition inte förutses ge vissa resultat”.
Gång på gång visar skrivelsen att specialisten med ansvar för att granska slutförvarets säkerhet inte alls håller med om att Svensk Kärnbränslehantering lämnat in ett förslag som kan godkännas som det är. Därmed spricker påstående om enighet som Strålsäkerhetsmyndighetens företrädare framfört i medier, bland annat i Sveriges Natur. I en intervju publicerad 18 oktober säger Ansi Gerhardsson ”Vi har också som policy här att alla som är med i en granskning har en möjlighet att lämna avvikande mening. Men det är ingen som har gjort det.”.
Björn Dverstorp vet inte vad som hände med hans invändningar. Han kallades inte till något möte av dem som sammanställde rapporten för att reda ut det han skrivit.
– Jag har lämnat de här synpunkterna till projektet och de har hanterats på något sätt. Precis hur får du fråga dem i om, säger han.
Påståendet borta
Men det går att följa vad som hänt med slutrapporten efter att han lämnat in sina invändningar. Han skriver om en formulering på sidan 41 i det utkast till rapport han granskat. Där står det: “SKB kan ha överskattat förvarets skyddsförmåga”. I den rapport som lämnades in 29 juni 2016, drygt två veckor senare, är påståendet om överskattad skyddsförmåga borta. Det som finns kvar, och som också myndigheten upprepat inför domstolen, är påståendet att förslaget är bra nog vad gäller säkerheten.
I de tre övergripande förslag som avslutar texten skriver Björn Dverstorp ”begär in kompletterande information” särskilt om de processer som kan leda till kapselbrott. Det bör göras innan myndigheten gör sitt slutliga ställningstagande inför domstolen. Att förslaget som skickades in 29 juni inte mötte invändningar är alltså inte sant. Det var ingen enig myndighet som godkände Svensk Kärnbränslehanterings förslag.
När Sveriges Natur frågar Björn Dverstorp om hur han nu ser på sitt yttrande från år 2016 säger han.
– Det är ju granskningsynpunkter jag lämnat. Det är klart att jag står för dem. Så är det, säger Björn Dverstorp.
Sveriges Natur har sökt Ansi Gerhardsson och andra företrädare på myndigheten för en kommentar: De har ännu inte återkommit.
På fredag den 27 oktober får vi ett svar på mejl, som finns att läsa här.
Läs hela dokumentet
Dokument om övergripande synpunkter på GL-rapporten
Film: så farligt är kopparkryp
Sveriges Natur granskar slutförvaret
LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade brister i slutförvaret
LÄS MER: Outredda risker kring utsläpp av kärnavfall
LÄS MER: Sista striden om kärnavfallet har inletts
LÄS MER: Bristande kontroll av kärnkraftverk
LÄS MER: Analys: Svårt att säga nej till kärnkraftsbranschen
LÄS MER: Stråldoserna ska skydda kommande generationer
LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndighten: ”Uppgifterna är irrelevanta”
LÄS MER: Efter avslöjandet – Domstolen kräver svar om risker med slutförvaret
