Satsningar på skogen i miljöbudgeten applåderas men konkreta effekter efterlyses.
Oppositionen: Ansvarslöst med skattemedel
Idag måndag presenterades miljösatsningar i regeringens höstbudget. I budgeten har utgiftsområdet miljö och klimat mer än fördubblats på fyra år. ”Det är oöverträffat – och mycket välkommet”, säger Naturskyddsföreningen. Oppositionen är däremot kritisk till vilka effekter budgetsatsningarna kommer ge.
Bidrag till elfordon, laddstolpar hemma och satsning på både värdefulla skogar och renare hav är några av nyheterna i budgeten. Fem extra miljömiljarder presenteras för nästa år vilket enligt Naturskyddsföreningen är mycket välkommet.
– Den stora ökningen av medel flyttar fram positionerna för hållbarhets-, klimat-, och miljöarbetet i svensk politik. Oppositionspartierna måste nu visa framfötterna för att miljöpolitiken ska stärkas på lång sikt – på så vis undviker vi tvära kast i miljöpolitiken och bäddar för viktiga, blocköverskridande samarbeten, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
Däremot kritiseras budgeten av Johan Hultberg, miljöpolitisk talesperson för moderaterna, som ifrågasätter vilka effekter satsningarna kommer ge.
– Man satsar enorma belopp utan att ha någon uppfattning av effekterna. Ett väldigt tydligt exempel är stödet till elcyklar och elmopeder. Trots att försäljningen av elcyklar ökade med 50 procent mellan 2015 och 2016 vill regeringen lägga 350 miljoner på en elfordonspremie. Det tycker jag är ansvarslöst med skattebetalarnas pengar när elcykelsboomen redan är här.
Det lyfts också kritik kring att budgeten saknar konkreta åtgärder för att minska konsumtionsutsläppen och hantera miljöskadliga subventioner. Enligt Naturskyddsföreningen uppgår miljöskadliga subventioner till 13 miljarder per år, vilket är mer än den samlade miljöbudgeten.
– Sedan 1960-talet har svenska regeringar haft principen att förorenaren betalar ska gälla. Vi förväntar oss att mandatperiodens sista höstbudget börjar gör sig av med klimatskadliga subventioner. För lika viktigt att satsa pengar på klimatnytta är ju att ta bort de stöd som motverkar klimatålen. Det är ju också en bärande idé i den nya klimatlagen, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Bättre Bonus-Malus
I budgeten presenteras ett nytt Bonus-Malus-system för att komma närmre en fossilfri fordonsflotta. Bonusen för elbilar höjs från 45 000 till 60 000 kronor samtidigt som skatten för bensintunga bilar höjs. Exempelvis kommer en bil som släpper ut 150 gram koldioxid per kilometer få en skattehöjning på 4 000 kronor per år.
I en analys för SvD näringsliv skriver Jonas Fröberg att regeringen tar stora kliv mot att få ner bilutsläppen, men är kritisk till att dieselbilar premieras i förslaget.
– Sverigefavoriten Volvo V90 med snålaste bensinalternativet, T5 med automat, släpper ut 154 gram koldioxid per kilometer. Den kommer alltså att drabbas av en drastiskt höjd fordonsskatt under tre år. Men något ministrarna inte säger är att den kommer att favorisera diesel- framför bensinbilar: Samma V90 med minsta dieselmotorn släpper bara ut 119 gram och klarar sig betydligt bättre.
Dieselbilarna har varit i stort blåsväder de senaste åren, senast genom en trafikstudie från Svenska miljöinstitutet IVL som visade att dieselbilarna spyr ut skadliga avgaser långt över gällande krav.
– Regeringens förslag räcker inte alls ända fram. Men för första gången är man en rejäl bit på vägen, skriver Jonas Fröberg.
Budgeten presenteras i sin helhet den 20 september.
