Fem frågor och svar om Roundup-såpan

Än en gång blev det stopp för EU-kommissionens förslag till att förlänga tillståndet för världens vanligaste växtskyddsmedel. Vad handlar bråket egentligen om? Sveriges Natur bad Jacob Hederos, som bevakar EU-frågor för tidningens räkning, att reda ut begreppen.

– Glyfosat är ett växtskyddsmedel som används vid odling av flera av de mest odlade grödorna i världen. Det är det verksamma ämnet i bland annat Monsantos Roundup, som sedan 1970-talet har varit en storsäljare. Samtidigt har de misstänkta och konstaterade hälsoeffekterna på människor, djur och andra grödor också varit i hetluften en längre tid. Det pågår exempelvis för tillfället rättsfall i Kalifornien där bönder anklagar bolaget för att själva ha fått cancer som en följd av användandet. Just nu pågår även arbetet med att besluta om fortsatt användning i EU, det är detta som rör upp känslorna här.

På ena sidan står bland andra intressegruppen för växtskyddsmedelsproducenter, ECPA som tillsammans med EU:s lantbrukarorganisation Copa-Cogeca  önskar att tillståndet ska förlängas så lång tid som möjligt, vilket är 15 år normalt. På den andra finns motståndarna som önskar att ämnet ska fasas ut så fort som möjligt. Bland dem som har samlats bakom medborgarinitiativet Stopglyphosate.org, som fått in över 1,3 miljoner namnunderskrifter, finns bland annat Greenpeace, Naturskyddsföreningen och WWF.

Vem är JR?
– Som i en klassisk TV-såpa finns en skurk i dramat. Men här är de flera, beroende på vem du frågar. För förespråkarna till en förlängning går argumenten oftast ut på att motståndarna är ovetenskapliga som inte förlitar sig på expertmyndigheternas utlåtanden. De anklagas vidare för att hålla på med skräckpropaganda. Som svar brukar de få höra att vetenskapen inte är överens, och att vi bland annat därför borde förlita oss på försiktighetsprincipen. Motståndarna pekar då bland annat på att världshälsoorganisationen WHOs underavdelning IARC kommit fram till att ämnet sannolikt är cancerogent. Utöver detta hänvisar de även till flera avslöjanden i USA där Monsanto ska ha påverkat forskare, som studerat ämnets effekter, till att dölja slutsatserna.

Är glyfosat cancerframkallande, varför ger EU och WHO olika svar på frågan?

– När sammanställningar av olika vetenskapliga studier och data från industrin ska vägas samman blir inte alltid resultatet detsamma. De olika organen har bedömt underlaget olika och har även haft tillgång till olika material. EU:s myndigheter har gjort en bedömning utifrån industrins data, vilket inte IARC har gjort. Detta beror bland annat på att IARC har fokuserat på frågan om ämnet i sig, och i de normala blandningar det förekommer, kan orsaka cancer. EU:s myndigheter kollar istället mer på användningen och exponeringen av det enskilda ämnet, och risken för att utveckla cancer till följd av det. ”De kan därför båda ha rätt,”, säger Mattias Öberg, toxikolog på Karolinska Institutet och Swetox till Sveriges Radio Klotet.

Vad händer i nästa avsnitt?

– Kommissionen kommer att presentera nya förslag till godkännanden inom några veckor som sedan ska läggas fram till medlemsländerna för omröstning. Redan nu cirkulerar uppgifter om förslag på fem respektive sju år. Frankrike, som Sverige enligt miljöminister Karolina Skog samordnar mycket av sin politik med, förordar en förlängning på tre år. Den 15 december går det nuvarande, temporära godkännandet på ett och ett halvt år ut. Kommissionen har begärt att få medlemsstaternas stöd till en ny linje innan dess, men kan dock välja att på egen hand i slutändan fatta beslut om ett fortsatt tillstånd.

Vad skulle hända om glyfosat inte får en ny säsong?
– Jordbruksintressena, som i EU samlas i Copa-Cogeca, hänvisar till det stora beroende som lantbrukare har av växtskyddsmedlet. De säger bland annat att utsläppen skulle öka, jordens näringsämnen skulle läcka ut mer och skördarna skulle minska om ämnet fasas ut. Anledningen är bland annat att de kan tvingas använda mer mekanisk behandling av jorden. Svenska motsvarigheten LRF:s expert på området säger att det finns andra bekämpningsmedel med liknande egenskaper, men inga som är lika effektiva. Förespråkarna av en utfasning säger att många av orsakerna till användningen av bekämpningsmedel går att få bort genom ett mer genomtänkta odlingssystem med bland annat omväxlande växtföljd. Konventionella odlare skulle även kunna ta in en rad tekniker från det ekologiska lantbruket.