Forskare kan ha löst gåtan med den mystiska bidöden

Biodlare världen över har länge oroat sig över att hela bisamhällen under kort tid kollapsat och dött. Arbetsbin försvinner från bikupor och samhällen försvinner. Forskare har länge försökt hitta svaret på gåtan. De senaste fem åren har fyra stora studier publicerats som kanske slutligen lyckats med att knyta samman två specifika insektsgifter ur gruppen neonikotinoider med det som kallas för plötslig bidöd, eller Colony Collapse Disorder, CCD.

Thiamethoxam

Nu har två oberoende forskargrupper verifierat thiamethoxam som skadligt för bin och humlor. Dr Penelope Whitehorns grupp vid University of Sterling studerade bins inlärningsförmåga. Efter att ha utsatts för låga nivåer av Thiamethoxam förlorade bina kapaciteten till inlärning. Normalt ökar bins insamling av pollen genom livet, en förmåga som nu försvann. I en äldre studie från INRA, Frankrikes institut för jordbruksforskning, studerade en annan grupp hur bin hittar tillbaka till bikupan efter att ha utsatts för Thiamethoxam. Genom att fästa små microchips på ryggen följdes 650 bin när de flög fram och tillbaka. Även här blev resultatet tydligt. Antalet bin som inte återvände till kupan var två till tre gånger högre än bland de bin som inte utsatts för kemikalien.

LÄS MER: Här slår den mystiska bidöden till

Imidacloprid

Även bekämpningsmedlet imidacloprid har visat sig vara farligt för bin. I Sverige används det till sockerbetsodlingar, för behandling av utsäde samt inom vissa växthus. För att studera effekten av bekämpningsmedlet på pollinatörer, använde sig James Cralls grupp vid Harvards universitet av ett automatiserat datorsystem med kameror för att följa individuella humlor som flög fram och tillbaka in och ut ur boet. Totalt sett samlades flera miljoner datapunkter in. Efter att ha utsatts för imidacloprid blev humlorna mindre sociala. Dessutom minskade tiden de spenderade med att ta hand om larverna i boet. Callin Switzer, även han vid Harvard, arbetade parallellt med att testa hur imidacloprid påverkade humlors förmåga att samla in pollen och mat. Både här och i Whitehorns grupp studerade forskarna hur bin använder sig av vibrationer för att skaka loss pollenkorn. De individer som utsattes för nivåer likt de som dagligen påträffas i besprutade plantager visade sig vara mindre benägna att återgå till att födosöka.

LÄS MER: Besprutning kan vara helt onödig

På grund av EU:s regler för ömsesidigt erkännande mellan länder, blev Sverige tvunget att tillåta användning av Thiamethoxam för sockerbetor, efter att Finland godkänt substansen. Tidigare ansåg man att sockerbetan inte tillhör gruppen med växter som besöks av bin. Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på kemikalieinspektionen, menar att det finns osäkerhet i den bedömningen då gifterna är långlivade i jorden och bryts ned långsamt. Då måste man försäkra sig om att inte efterföljande grödor som bin besöker kommande år drabbas.

Problem med jordloppor

2013 förbjöds dock vissa neonikotinoider tillfälligt inom EU, något som har påverkat jordbruket. Bristen på bra alternativ gör att skördar kan begränsas av insektsangrepp.

– Raps som man sår på våren i norra Europa har problem med jordloppor, en stor skadegörare. Sedan neonikotinoiderna förbjöds har odlingar av vårraps sett en nedgång på 90-95%. Å andra sidan så sår man mer raps på hösten nuförtiden.

LÄS MER: Naturskyddsföreningen – Mer ekologisk mat är bra för bina

Har du märkt att bina dött av där du bor? Diskutera mer på Sveriges Naturs Facebooksida

Länkar till studierna som refereras i artikeln ovan:

• Colony Collapse Disorder
• Bins inlärningsförmåga: Dr Penelope Whitehorn vid University of Sterling
• Hur bin hittar tillbaka till bikupan: INRA, Frankrikes institut för jordbruksforskning
• Neonikotinoider påverkar humlors förmåga till födosök och sociala interaktioner
• Imidacloprid stör humlors inlärningsförmåga och möjlighet till födosök