HVO-diesel utan palmolja på väg att ta slut
Den palmoljefria biodieseln sinar. Alternativet är fossilt. Hoppet står till framtida lösningar. Men först måste regeringen ge tydliga riktlinjer.
Rysk fossil eller sydostasiatisk palm. Så ser valet ut för svenska åkerier. Sveriges rena HVO-diesel utan palmoljeprodukter verkar vara på väg att ta slut. Tvisten om hur man ska se på PFAD, en fettsyra som uppstår vid tillverkningen av ätbar palmolja, står i centrum både för producenter, speditörer och drivmedelsåterförsäljare. Samtidigt vill de flesta helst blicka framåt.
I september berättade Sveriges Natur hur palmolja gör comeback i svenskt drivmedel i form av PFAD. Sverige har haft tillgång till en HVO fri från palmoljeprodukter sedan den finska tillverkaren Neste ställde om sitt raffinaderi i Borgå 2010. Men i våras började Neste förbereda kunder, myndigheter och organisationer på att de kommer att blanda in PFAD framöver. Efterfrågan på HVO är hög och det råder brist på andra råvaror.
Neste hävdar att PFAD är en restprodukt som inte ökar efterfrågan på palmolja. Svenska staten gör samma bedömning, men många, bland annat Naturskyddsföreningen, är av en annan uppfattning. Mest högljudda i sin kritik har kanske oljebolaget Preem varit, som sedan sommaren kampanjat i tidningar och på reklampelare för deras eget, Svanenmärkta, drivmedel.
Evolution Diesel +, som produkten heter, innehåller inte PFAD men är inte heller ett rent biodrivmedel. Femtio procent består av konventionell diesel. I deras icke-Svanenmärkta diesel med det snarlika namnet Evolution Diesel är den fossila andelen ännu större. Utblandningen gör att den går att använda i personbilar. Lastbilar och traktorer kan däremot köras på hundraprocentig HVO och har i ökande grad börjat göra det.
Produkten de använder kommer från Neste, vilket är den enda producenten av HVO som går att använda utan inblandning i fossil diesel. OKQ8, Preem och TRB säger alla att de säkrat sin tillgång på hundraprocentig PFAD-fri HVO för resten av året. För 2017 är däremot situationen fortfarande osäker. Neste har avböjt att svara på uppgifter om att de är på väg att införa PFAD i all sin HVO. Om så vore fallet står företag och kommuner med fordonsparker på ren HVO inför ett val mellan inblandning av fossilt eller PFAD.
Svårt val
För många är det ett svårt val ur miljösynpunkt. Palmoljeindustrin driver regnskogsskövling i Sydostasien. Svensk fossil diesel kommer framförallt från Ryssland, där utvinningen är speciellt vådlig. Varje år beräknas oljespillet motsvara två Deepwater Horizon, BP-riggen som kollapsade i Mexikanska Golfen 2010 med rekordstor förorening som följd.
Mindre distributörer av rena biodrivmedel uppger att de står mellan PFAD eller ingen HVO alls. Energifabriken beslutade 2015 att tillåta max tio procents inblandning av PFAD.
– Vi känner oss trygga med att PFAD inte driver ohållbar palmoljeproduktion, precis som vi anser att tallolja inte driver skogsskövling i Sverige, säger delägaren Erik Jacobsson. Det finns utmaningar med alla råvaror och på längre sikt är målet att inte behöva importera från andra sidan jorden. Vi testkör till exempel ett bränsle på svenska skogsprodukter som är jättespännande. Men slaget bör i första hand stå mot det fossila.
Somliga distributörer känner missnöje mot Preem och den gröna image de målar upp. Företaget är en stor inköpare av Nestes PFAD-fria HVO men säljer den främst utblandad med sin fossila diesel.
– Oljebolag är inte intresserade av helt gröna drivmedel enligt min erfarenhet, säger Claes Ramel, VD på Ecobränsle.
LÄS MER om palmoljans comeback som svenskt drivmedel
Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem, menar att det missar poängen.
– Det viktiga är inte procentsatsen utan hur stora volymer fossilt bränsle vi lyckas byta ut.
Hon är noga med att poängtera att det bör finnas plats för olika biodrivmedel. Men palmoljeprodukter bör inte ingå bland råvarorna.
– Vi hade kunnat ställa om våra raffinaderier till billigare råvaror imorgon, men har av hållbarhetsskäl från början sagt nej till palmolja och PFAD.
Det alla efterfrågar är långsiktighet. För tillfället regleras branschen av ett undantag. EU tillåter svenska skattelättnader för biodrivmedel fram till 2018 (2020 för biogas). De är av yttersta vikt för spelare som Energifabriken och Ecobränsle. Kvotplikt för inblandning av biodrivmedel är en annan metod som diskuteras. Jacobsson säger att det kan vara en del av lösningen, men hämmande för omställningen om det vore den enda lösningen.
– Marknaden idag är dynamisk med stor konkurrens. Sverige har redan nått ungefär 25 procent fossilfri diesel. Ett åkeri som Emanuelssons har lyckats bli Sveriges första helt fossilfria. Men en lösning med enbart kvotplikt skulle sätta oss i knäna på oljebolagen och hämma användning av rena biodrivmedel, eftersom dessa skulle beskattas fullt.
Samuelsson säger att Preem är öppet för både morot och piska, det är upp till regeringen att bestämma. Huvudsaken är att kunna se lönsamhet framöver.
– Vi har investerat 700 miljoner kronor på förnybar produktion och vill fortsätta den satsningen. Vi har ingen egen oljekälla och behöver absolut inte sitta kvar i det fossila. Det finns möjligheter för Sverige att bli självförsörjande på biobränsle, men vi vet fortfarande inte hur marknaden ser ut om ett-två år.
Och för återförsäljare, distributörer och speditörer sugna på ren, palmoljefri HVO ser det som sagt osäkert ut redan ett par månader fram i tiden.