Ingen kontroll av utsläpp från pappersbruk

I en serie artiklar granskar Sveriges Natur några de största källorna av utsläpp av giftiga ämnen till luft och vatten.

Kadmium är ett cancerframkallande ämne som har använts mycket inom stålindustrin fram till 1970-talet. Numera är kadmium inräknat bland tungmetallerna bly och kvicksilver som ett ”utfasningsämne”, vilket innebär användningen bör upphöra till 2020. Sveriges Naturs kartläggning visar dock att 644 kilo släpptes ut i Sverige till luft och vatten 2015.

De största direkta utsläppen skedde i industrin och värst av alla var pappersmassabruket i Husum i Västernorrland. 2015 släppte bruket ut 101 kilo, motsvarande nästan en sjättedel av de 644 kilo hela den svenska industrins släppte ut. Anläggningen i Husum är en del av koncernen Metsä Board AB och kan årligen producera ungefär 700 000 ton pappersmassa.

– Källan till kadmium i bruket är råvaran till pappersmassan, nämligen trä. Det tillsätts inget kadmium under någon av processerna vid tillverkningen av massan, förklarar Marjo Halonen, som är kommunikatör hos Metsä Board AB.

I och med att företaget inte använder sig av kadmium i någon av processerna vid anläggningen säger hon att det inte finns några regler för hur mycket kadmium de får släppa ut.

– Våra miljötillstånd är från år 2016 och ännu finns inga begränsningar för hur stora utsläpp av kadmium vi får göra. Det finns därför inte heller några regler för hur vi ska mäta och rapportera. Men vi beräknar våra kadmiumutsläpp varje månad utifrån prover som tas dagligen.

Hur kan detta vara möjligt? Sveriges Naturs granskning visar att den svenska pappersindustrin i stort sett har flugit under radarn när det gäller kontroll av kadmiumutsläpp på senare år.

– Det var först under 1990-talet som man förstod hur stora utsläpp av metaller som faktiskt sker i pappersbruken, säger Olof Åkesson, handläggare på Naturvårdsverket.

Sedan dess har bara två pappersbruk, Gruvön och Skoghall, ålagts att minska sina utsläpp av kadmium. De andra bruken har fått fortsätta att släppa ut utan att varken miljödomstolarna, som beviljar tillstånd, eller länsstyrelserna, som bedriver tillsyn, har reagerat.

Läs mer om massaindustrin

– Visst kan man fråga sig varför det är så. Men Naturvårdsverket saknar tyvärr resurser att vara med i alla tillståndsprocesser. Kanske har de inte känt till hur stora utsläppen har varit och inte heller vetat att tekniken för minska dem finns.

Först när Naturvårdsverket för något år sedan sammanställde statistik över utsläppen från pappersbruken reagerade man på de höga utsläppen av kadmium i Husum.

–  Vi noterade att, även om man tog hänsyn till att Husum är en stor fabrik, så var utsläppen var högre än på andra håll och har därför drivit frågan till miljödomstolen i Umeå.

Enligt en ny dom ska nu företaget senast 1 oktober år 2018 börja rena utsläppen. Det har sedan en prövoperiod till år 2020 där mängden utsläpp som ska tillåtas utvärderas. Målet är att sätta en gräns på 30 mg per ton pappersmassa som produceras. Detta mål skulle sätta gränsen för utsläpp av kadmium från fabriken till drygt 20 kilo om året.

– Vi hoppas att denna dom sätter en praxis för hur domstolar ska behandla kadmiumutsläpp från andra pappersmassabruk framöver, säger Åkesson.

Utsläppen av kadmium till luft har minskat stort i Sverige sedan 1990-talet, mycket beroende på att stålverken har blivit bättre på att rena sina utsläpp. Men Sverige får fortfarande mycket kadmium från utlandet. År 2011 uppskattades ungefär sex ton kadmium deponeras från luften på svensk mark. Den största källan till kadmiumnedfall från utlandet var Polen som beräknades stå för 51 procent av det ”importerade” kadmiumet. Utsläpp till luft av kadmium sker också genom sopförbränning, metalltillverkning och vid förbränning av fossila bränslen. Trafik är därför en stor källa till kadmium i luften.

Läs också vår granskning av kvicksilverutsläpp

Annars får vi människor i oss mest kadmium genom maten. Precis som med träråvaran till pappersbruken innehåller våra frukter, grönsaker, och även svampar kadmium. Mängden kadmium i växter brukar hänga ihop med halterna i marken. Vissa växter är dessutom bättre än andra på att ta upp kadmium, som till exempel tobaksplantan, vilket är anledningen att rökare i regel får i sig dubbelt så mycket kadmium som icke-rökare.

Det kadmium som finns i marken kommer delvis från upplagringar av tidigare utsläpp, men merparten kommer från konstgödsel. Specifikt är det mineralgödsel som innehåller fosfor som idag är den största källan för tillförsel av kadmium till vår kost. Årligen tillförs det ungefär 250 kilo kadmium till Sveriges åkermarker. Kadmium finns med som förorening i de bergarter man använder för att framställa mineralgödsel.

Sveriges Natur har sökt ansvariga på länsstyrelsen i Västernorrland.

De släpper ut mest kadmium i Sverige