Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

Under havsbottnen i Norge. Där ska framtida koldioxid  lagras, bland annat från utsläpp från Preemraffs planerade utbyggda raffinaderi i Lysekil, som nu ska prövas på nytt i domstol.

LÄS MER: Glädje när Preemraffs utbyggnad prövas på nytt

Men lagringsplatsen finns inte än. Provborrningarna börjar i höst.

De kan ta tre till tio år att genomföra och ett positivt resultat är inte säkert, säger Peter Haugan, professor i marinforskning vid geofysiska institutet i Bergen.

”Koldioxidhotell” för Europas koldioxid

Det är i Aurorafältet i Nordsjön väster om Bergen som Norge planerar att lagra koldioxid ett par tusen meter ner under havsbottnen. Koldioxiden ska komma från Fortums sopeldade kraftvärmeverk i Oslo och från Norcems cementfabrik 160 sydväst om Oslo och från ett stort antal anläggningar i andra länder. Däribland Preem i Sverige, men också från Storbritannien, Tyskland, Finland och fler länder.

Dessa storslagna planer visades upp i en powerpoint av Per Sandberg, Equinor, (som tidigare hette Statoil) på Ingenjörsvetenskapsakademin tidigare i år.

Equinor driver tillsammans med Shell projektet Northern Lights, som vill öppna ett sorts koldioxidhotell för Europas koldioxid. Den ska fraktas dit med fartyg, som kan ta bortåt 10 000 ton i taget.
Preem som tänker sig att lagra en halv miljon ton koldioxid per år behöver alltså köra minst en båt i veckan cirka 1500 kilometer tur och retur dit.

Ingenting är dock beslutat, inte i Norge, och än mindre i andra länder.

LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring

Lagringsplats inte bestämd

Det finns inget beslut om någonstans om att samla in koldioxid. Lagringsplats är inte bestämd.

Provborrningar börjar i höst enligt Gassnova, den norska regeringens myndighet för koldioxidlagring.

Gassnova räknar, enligt mejl till Sveriges Natur, med att påbörja provborrningar senhösten 2019, och att resultaten ska vara klara första kvartalet 2020, att alla stortingsbeslut och alla  investeringsbeslut kan tas 2020/21 och att man ska kunna trycka ner koldioxid i full skala 2023/2024.

– Det är optimistiskt, säger Peter Haugan.

Han menar att terrängen är svår att undersöka, att det kan ta tre till tio år att genomföra, och att det inte är säkert att man får positivt resultat.
– Alla som kan geologi vet att bottnen är heterogen. Det kan finnas en spricka eller förkastning hundra meter bort från där man borrat.

Jordbävningar under havsbottnen

– Vi vet att jordbävningar sker naturligt och dessutom ger själva injiceringsprocessen, det vill säga att man trycker in flytande koldioxid under havsbottnen, upphov till ytterligare markrörelser, säger Haugan.

– Ett koldioxidlager måste vara säkert i tusen år, säger han.

Han tillfogar senare i ett mejl att det som är särskilt optimistiskt i Gassnovas bedömning är tiden från borrningar till beslut.

– Här kan det nog tänkas att någon vill gå genvägar och ta beslut utan tillräckligt underlag. Men jag    förväntar mig då frågor om detta är acceptabelt.

Han menar också att det tekniskt kan gå fort från beslut till drift, men att då kommer man sannolikt inte att ha byggt in tillräckligt med övervakning ”varken 30 eller 1000 år framåt i tiden”.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid år 2018