Kommissionen kritiserar Sverige för Natura 2000

Sveriges Natur har tidigare skrivit att EU-kommissionen inte är nöjd med Sveriges arbete med Natura 2000-områdena. Bakgrunden till att Sverige inte utsett tillräcklig många områden är den infekterade striden i regeringen om Ojnareskogen på Gotland.

LÄS MER: Bråk i regeringen stoppar nya Natura 2000-områden

Nu sätter kommissionen ner foten.

Bevara biologiska mångfalden

Natura 2000 är ett nätverk av naturområden som är skyddade enligt EU-rätten genom art- och habitatdirektivet och/eller fågeldirektivet. Syftet är att bevara den biologiska mångfalden. Men Sverige har inte utsett tillräckligt många områden, anser kommissionen.

”Sveriges Natura 2000-nätverk är otillräckligt både vad avser habitat och arter under art- och habitatdirektivet och fåglar och fågelskydd under fågeldirektivet. Flera områden har ännu inte utsetts, inklusive havskyddsområden”, skriver kommissionen.

Att det dröjer att utse Natura 2000-områden får också andra allvarliga konsekvenser.
Många länsstyrelser har vittnat om att det är svårt att få pengar till viktiga naturskyddsprojekt där EU kräver att regeringen föreslagit ett område som Natura 2000-område för att EU ska kunna bevilja bidrag.

Inte nöjda med Sverige

Redan för två år sedan kunde Sveriges Natur avslöja att kommissionen inte var nöjd med Sverige.

– Vi kan bekräfta att kommissionen har identifierat brister i det svenska Natura 2000-nätverket och har bett de svenska myndigheterna att åtgärda dem, sa en officiell EU-källa med insyn i processen till Sveriges Natur redan då.

Men Sveriges arbete har inte räckt. Nu tar EU till rättsliga åtgärder.

Trots att det på regeringens bord sedan 2015 ligger förslag på över 200 nya Natura 2000-områden och 193 områden som kan utökas och 360 kompletteras har inte regeringen fattat beslut om några nya Natura 2000-ärenden sedan maj 2018.

Första steget i rättslig process

Kommissionens underrättelse till Sverige, på engelska ”letter of formal notice”, är det första av fem steg i den EU-rättsliga processen. Innan den tar vid har kommissionen fört en dialog med Sverige genom vad som kallas en EU-pilot.

Sverige har nu fyra månader på sig att svara på underrättelsen. Den normala svarstiden är två månader, men Sverige har fått förlängd tid på grund av coronaepidemin.

– Det lär vi nog behöva. Den formella underrättelsen har precis kommit. Den är ganska lång och omfattande, säger Susanne Gerland, tillförordnad rättschef vid Miljödepartementet.

Om kommissionen inte är nöjda med Sveriges svar på  underrättelsen kan EU-kommissionen be om komplettering, eller gå vidare till steg två i rättsprocessen, och skickar ett motiverat yttrande, på engelska ”reasoned opinion”,  som är en formell begäran att landet ska fullfölja sina åtaganden.

Därefter kan kommissionen skicka ärendet vidare till EU-domstolen där Sverige kan frias – eller fällas. Därefter måste landet följa EU-domstolens avgörande. Kommissionen kan också be domstolen att utdöma böter.

Miljöminister Isabella Lövin svarar via sin pressekreterare att hon inte har möjlighet att kommentera och att regeringen nu kommer att analysera den formella underrättelsen.

Samarbete

Susanne Gerland säger att den grundläggande inställningen från Sverige är att Sverige och kommissionen samarbetar.

– Om kommissionen säger att vi har brister försöker vi rätta till dem.

Hon säger att det är för tidigt att svara på om regeringen kommer att nöja sig med att gå vidare med de brister som kommissionen pekar ut i sin underrättelse, eller om fler av de områden som ingår i det stora underlaget från 2015 kan komma att påverkas i processen. Flera departement är inblandade i båda ärendena.