Konstgräsplaner är den näst största källan till mikroplast.
Konstgräsplaner sprider mikroplast i miljön
Konstgräsplaner för fotboll sprider mellan 2 300 och 3 900 ton plast i naturen varje år. Det är bara väg- och däckslitage från trafiken som ger större utsläpp av mikroplast. Det visar en undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kartläggningen är den hittills största av källor och spridningsvägar för mikroplast som gjorts i Sverige. Mikroplast är små plastpartiklar, mindre än fem millimeter stora, som kan binda miljögifter och tas upp av vattenlevande djur som tror att de är föda.
Den största utsläppskällan till miljön visade sig vara väg-och däckslitage från trafiken, uppskattat till 13 500 ton per år. Konstgräsplaner rankas som den näst största källan, med beräknade utsläpp på 2 300-3 900 ton per år. Andra källor är syntetfibrer från tvätt (200-2 200 ton per år), slitage från båtskrov (500-1 500 ton per år) och industriell plastproduktion (300-550 ton per år). Utsläpp från hygienartiklar som innehåller mikroplaster beräknas stå för cirka 66 ton per år.
140 ton granulat på en plan
De finns drygt 900 konstgräsplaner för fotboll i Sverige. Ett hundratal nya byggs varje år. Mikroplasten som sprids från konstgräs kommer från granulat, gummikorn som läggs på för att skapa dämpning och se till plaststråna står rakt upp. Mängden granulat kan vara upp till 140 ton på en plan. Enligt rapporten försvinner mellan tre och fem ton granulat från en plan varje år.
Granulatet består oftast av gummi från använda däck. Det finns miljövänligare granulat (EPDM och TPE), men de kostar mer. Ett annat alternativ är kork, som dock anses fungera bättre i varmare klimat. Ragnsells är Sveriges största producent av granulat från bildäck. Firman producerar ungefär 10 000 ton per år och 75 procent används till konstgräsplaner.
Forskarna efterlyser mer studier av granulatutsläpp och data från andra typer av konstgräsplaner som golfbanor, lekplatser och ridbanor för att få ett bättre grepp om hur mycket som faktiskt når vattendrag och hav.
Rapporten konstaterar att svenska kustvatten tar emot avsevärda mängder mikroplast från både land- och havsbaserade källor, men att det finns stora kunskapsluckor för att kunna uppskatta den totala mängden. Till exempel finns det för lite kvantitativa data från avfallshantering, återvinning och nedskräpning.
LÄS en artikel om rapporten och om lokala konstgräsplaner i Jönköpings-Posten
LÄS MER Naturskyddsföreningen i Södra Halland kräver bättre konstgräs i Laholm
