Högsta förvaltningsdomstolens avgörande om den planerade gruvan i Norra Kärr vid Vättern har ändrat praxis för hur man bedömer påverkan på Natura 2000-områden i gruvärenden.
Natura 2000 i centrum för gruvkonflikter
En prejudicerande dom kring gruvplanerna i Norra Kärr ställer nya krav på miljöbedömningarna. Flera nya gruvprojekt kan nu komma att stoppas för att de påverkar Natura 2000-områden.
För två år sedan ville den nya EU-kommissionen avskaffa unionens två naturvårdsdirektiv (art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet) och lät utvärdera hur väl de fungerade. Slutsatsen av detta arbete blev (efter omfattande påverkansarbete från europeiska miljöorganisationer och protester från medlemsländerna) att systemet fungerar bra och ska vara kvar.
Några aktuella fall kring gruvexploateringar visar också att svenska myndigheter och domstolar nu, mer än tjugo år efter EU-inträdet, i högre grad börjat förstå och tillämpa denna del av EU-rätten.
Ny praxis
Ett prejudicerande domslut från Högsta förvaltningsdomstolen från februari 2016 angående den planerade gruvan i Norra Kärr vid Vättern lade grunden för en ny praxis. Gruvföretaget hade bara gjort en miljökonsekvensbeskrivning för själva gruvan, utan att ta med omgivande verksamheter som gruvdammar, sandmagasin och gråbergsupplag. Dessa kringverksamheter kan enligt domstolen helt klart påverka omkringliggande Natura 2000-områden. Därför upphävde domstolen regeringens godkännande av gruvan.
Läs en tidigare artikel om gruvplanerna vid Norra Kärr
Domstolen klargjorde också att om en gruva kan påverka Natura 2000-områden så måste projektet ha tillstånd enligt miljöbalkens regler innan bergmästaren kan godkänna en bearbetningskoncession. Det innebär att en del av miljöprövningen av gruvverksamheten i sådana fall tidigareläggs. Fram till nu har miljöprövningen gjorts i ett sista steg när gruvan redan fått sitt tillstånd enligt minerallagen. Gruvornas branschorganisation Svemin protesterar mot den nya ordningen och menar att den försvårar etableringen av nya gruvor.
Domen ledde till att ett antal gruvärenden som låg på regeringens bord för avgörande återförvisades till bergmästaren (chefen för den statliga myndigheten Bergstaten som är en del av SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar) för ny handläggning utifrån de nya rättsliga förutsättningarna. Dessa ärenden var bland annat gruvplaner vid Laver utanför Älvsbyn och Kallak väster om Jokkmokk.
Stopp för Lavergruvan
Strax före jul 2016 kom bergmästarens beslut om Lavergruvan. Den planerade koppargruvan riskerar att påverka sju sjöar inom ett Natura 2000-område vid Piteälven. Området kring Laver är dessutom av riksintresse för rennäringen. Bergmästaren Åsa Persson avslog bearbetningskoncessionen för gruvan med hänvisning till ”risk för påtaglig skada på Natura 2000-området”. Gruvbolaget Boliden mineral valde själva att inte miljöpröva ärendet hos länsstyrelsen innan bergmästarens avgörande. Därför hade hon enligt den nya lagtolkningen sannolikt inget annat val än att avslå ansökan. Boliden mineral har nu överklagat beslutet.
Ny vändning i Bunge
I det välkända fallet med Nordkalks planerade kalktäkt vid Bunge på Gotland har dock Natura 2000-frågan tagit en ny vändning. I oktober 2016 beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att frysa (inhibera) regeringens Natura 2000-beslut från 2015 för området tills domstolen har tagit ställning till Nordkalks begäran om att regeringens beslut ska upphävas. Nordkalk hävdade att regeringens beslut om Natura 2000 innebar att de blandade sig i en pågående rättsprocess. Domstolens avgörande innebär att EU-kommissionen inte kunde fatta beslut om att godkänna området som Natura 2000. Utan domstolens ingripande skulle beslutet ha vunnit laga kraft hos EU innan deras dom hade hunnit falla. Handläggningen i själva sakfrågan, alltså om kalkbrytning ska tillåtas i Bunge, hos Mark- och miljööverdomstolen, är vilande i avvaktan på prövningen av om regeringens Natura 2000-beslut var korrekt.
Vad händer i Kallak?
Den omstridda gruvetableringen i Kallak väster om Jokkmokk ligger nu hos bergmästaren för nytt avgörande. Ärendet lämnades tidigare över till regeringen för avgörande eftersom länsstyrelsen och Bergstaten inte kom överens. Länsstyrelsen sa nej efter att ha tittat på järnmalmsgruvans effekter i ett lite vidare perspektiv. Bergstaten var däremot positiv.
Vid Kallak finns inget Natura 2000-område i omedelbar anslutning till den föreslagna gruvan. Däremot berör den ett riksintresseområde för rennäringen, viktiga flyttleder finns alldeles i närheten. De berörda samebyarna bedömer att rennäringen avsevärt försvåras. I närheten finns också Jelka-Rimakåbbå, ett stort urskogsområde som är Natura 2000-klassat. Enligt Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet finns också risk för att världsarvsområdet Laponia påverkas. Bergstaten väntas fatta ett nytt beslut inom kort.
Två andra gruvprojekt prövas nu också på nytt av bergmästaren. Det är Eva-gruvan i Arvidsjaur och återöppnandet av Viscaria koppargruva utanför Kiruna. LKAB:s nya järnmalmsgruva vid Mertainen norr om Svappavaara har redan fått alla tillstånd, men företaget väljer att lägga gruvan i malpåse på grund av bristande lönsamhet.
Naturvårdsverket överklagade i ett tidigare skede (2013) miljödomstolens avgörande med hänvisning till risk för grundvattensänkning i myrområdet Rautas som ligger i anslutning till det föreslagna gruvområdet och som är Natura 2000.Havs- och vattenmyndigheten överklagade med hänvisning till risk för påverkan på Torneälvens och Kalixälvens vattensystem. Men miljööverdomstolen avvisade dessa överklaganden. Detta var dock innan den nya praxisen för bedömning av påverkan på Natura 2000-områden.
