November rekordvarm i Arktis
I november slogs nya temperatur- och isrekord i Arktis, visar ny siffor från det amerikanska snö och isdatacentret. Aldrig tidigare har det funnits så lite is eller varit så varmt så här års. Rekordvärmen har fortsatt in i december.
Under hösten har det kommit larmrapporter om extremvärme på Arktis. Nu slår en ny rapport från det amerikanska snö och isdatacentret (NSIDC) fast att medeltemperaturen under hela november låg tio grader över det normala jämfört med perioden 1981-2010. Nya rekord slogs också vad gäller isutbredningen i Arktis. Den är nu 800 000 kvadratkilometer mindre än det tidigare bottenrekordet för månaden från 2006. I mitten av november minskade till och med isen med 50 000 kvadratkilometer.
Under december har rekordvärmen fortsatt. Temperaturen varierar naturligtvis från dag till dag, men värmeöverskottet är fortfarande betydande. Just nu är det mellan tio och femton grader varmare än normalt över stora delar av Arktis. Här kan du se hur temperaturläget ser ut just i dag.
Under hösten och vintern vandrar normalt lågtrycken fram över norra halvklotet, från Island över Norskehavet och in i Barents hav. Årets november bjöd i Arktis på ovanliga banor för de jetströmmar på hög höjd som driver fram vädermönstren. Varm luft pumpades in från söder över hela centrala Arktis och drev havsisen norrut. Samtidigt var vattentemperaturerna i Arktis ovanligt höga, vilket fördröjde istillväxten.
Läs mer: Isen smälter snabbt i Arktis.
Globala effekter
En aktuell rapport från SEI, Stockholm Environment Institute, ”Arctic Resilience Report”, visar att effekterna av uppvärmningen i Arktis på sikt kan komma att påverka klimatet på hela jordklotet. De snabba klimatförändringarna riskerar att utlösa olika kritiska tröskeleffekter i form av återkopplingar och naturliga förstärkningsmekanismer.
Rapporten identifierar ett antal tröskeleffekter med efterföljande så kallade regimskiften – svårförutsägbara och ihållande förändringar i ekosystemen som kan och har inträffat i Arktis, bland annat:
- Att mer öppet hav och tundra som börjar täckas av vegetation absorberar mer värme än snö och is.
- En allt större frisättning av metan från grunda havsbottnar och smältande permafrost.
- Störningar i Golfströmmens värmetransport till följd av ökat sötvattenutflöde från Grönlands smältande istäcke.
- Förändringar i marina näringskedjor och kollaps av viktiga fiskbestånd.
Förändringarna i Arktis kan bland annat komma att påverka monsunerna över den Indiska oceanen och i förlängningen hela jordens klimat.
– Studiens viktigaste resultat är inte bara det att regimskiften inträffar utan att det finns en risk att dessa regimskiften kan trigga varandra, och att flera samtidigt pågående regimskiften kan få nya oväntade effekter, sade Johan L. Kuylenstierna, vd, Stockholm Environment Institute när rapporten presenterades.
