Nu finns det hopp för grodorna

Groddjur är viktiga, både för den biologiska mångfalden och för oss människor. De har alltid fascinerat och inspirerat oss, och många är de sagor där grodor förekommer och spelar en nyckelroll. Groddjur fungerar ofta som en ingång till ett första intresse för djur och natur, eftersom man lätt kan följa deras utveckling från rom och yngel till vuxna djur.

Dammar där groddjur lever och frodas har också ett stort rekreationsvärde både för barn och vuxna, och de utgör ofta populära utflyktsmål. Kanske är det extra viktigt att det finns tillgång till groddammar i storstadsregionerna, där möjligheten till naturupplevelser inte alltid är så lättåtkomliga. Men just i städerna har groddjuren varit särskilt hotade. Stockholm är en av de städer där man sedan en tid tillbaka försöker komma tillrätta med detta.

Mildra miljöskulden

För drygt tio år sedan fick Sverker Lovén på Idrottsförvaltningen bidrag för att anlägga groddammar i Stockholmsområdet, som en del av stadens miljösatsning.

– Jag tyckte det var dags att mildra miljöskulden som vi människor har skapat genom att urbanisera, dika ut och torrlägga stora markområden, säger han.

Han lät bygga tretton groddammar spridda runt om i kommunen, och resten är som man brukar säga historia. Projektet har sedan dess utvecklats till Grodkollen, som är ett samarbete mellan staden och ideella föreningar. Ytterligare dammar har byggts, och nu är man uppe i drygt trettio dammar totalt.

Men hur har det gått för dammarna som byggdes för tio år sedan, har det flyttat in några grodor?

– Nja, det ser lite olika ut, säger Sverker Lovén.

– Framför allt vanlig padda och mindre vattensalamander brukar komma självmant till de nya dammarna. Grodorna har det varit lite svårare med. Det kan ju vara så att grodorna är borta från vissa områden och att det krävs utplanteringar för att få tillbaka dem.

Ökat nästan explosionsartat

Vide Ohlin som är projektledare i Grodkollen instämmer om att utplantering av grodor ibland behövs. Han berättar att bäst resultat dock har visats i de dammar där det redan funnits befintliga populationer, och där de har gjort stödinsatser i form av miljöförbättrande åtgärder.

– I flera av dessa dammar har grodpopulationerna ökat nästan explosionsartat, så det har varit väldigt positivt, säger han.

Det har gjorts några ansatser med att plantera ut större vattensalamander och grodor. Lyckade utplanteringar av större vattensalamander har genomförts vid två av dammarna i stadsdelen Bromma.

Fler än människor är intresserade av grodor

Men det går inte alltid som planerat.

– Vi hade planterat in grodrom i Kasbydammen, och där såg vi sedan att det fanns massor av grodyngel, berättar Sverker Lovén.

– Lite senare när vi kom tillbaka upptäckte vi att en familj snok bosatt sig och kalasat på yngel. Det enda som fanns kvar var en stor padd-madame som satt där. Och till och med den försökte snokarna ta – men hon var alldeles för stor! Så det finns många som är intresserade av groddjur.

Hur ser det ut framöver, finns det planer på ännu fler dammar?

–En utmaning med att bygga dammar i stadsmiljöerna är att det är hög konkurrens om marken, säger Sverker Lovén.

Sverker Lovén berättar att de trots det har några nya projekt på gång, bland annat har de fått 1,5 miljoner av kompensationspengarna från bostadsbyggnationen på Säterhöjden i Rågsved, och pengarna ska användas för groddjursdammar. Även i Vinterviken har de en damm på gång.

– Numera anlägger vi ofta lite större dammar än vi gjorde ursprungligen, för att gynna förhållandet för vattensalamandrarna som kräver större dammar, berättar Sverker Lovén.

– Åkergrodan är en art som är sällsynt i Stockholmsområdet, så den skulle vi vilja göra något extra för och skapa miljöer som är särskilt anpassade efter deras krav. Men det ligger i framtiden.

Vilket är ditt bästa grodminne? Berätta gärna på vår Facebooksida!