Ny forskning: gruvdrift leder till miljökonflikter

Redan 2014 beskrev Sveriges Natur hur allt fler miljöaktivister mördas i Sydamerika och Asien, där 40 procent av de mördade tillhörde en ursprungsbefolkning. Under hösten 2017 rapporterade vi även om hur statliga Vattenfall köper stenkol från gruvindustrin i Colombia. Detta trots brott mot mänskliga rättigheter och omfattande miljöförstörelse, där 3100 personer mördades och 55000 människor fördrevs under en tioårsperiod mellan 1996 och 2006.

I en ny studie från slutet av 2017 lyfts sambanden mellan gruvindustriernas frammarsch och ökande konflikter med lokalbefolkningar, på grund av miljöförstöring.

Hög miljöpåverkan

I den nya studien har forskarna kopplat samman en global karta över orättvisor relaterade till miljöförstöring, med statistik från gruvindustrin. Forskarna påvisar ett starkt samband mellan gruvdrift- och en ökning av antalet miljökonflikter i de påverkade regionerna.

Mario Pérez-Rincón är huvudförfattare till den vetenskapliga rapporten och forskar vid Valleuniversitetet i Colombia. I en intervju med Sveriges Natur berättar han mer om problematiken.

– Gruvindustrin har per definition en hög miljöpåverkan och förändrar markant markanvändning, men påverkar även den traditionellt socio-kulturella ekonomiska basen för små lokala samhällen, som tjänar väldigt lite på förändringarna, säger Mario.

Han menar att den ekonomiska inriktningen som länderna i studien har valt, gör dem alltmer beroende av utvinning av naturresurser. I förlängningen blir de dock väldigt känsliga för förändringar.

– En förändring av ekonomisk specialisering mot hållbar turism och ekologiskt jordbruk där småsamhällen deltar är rätt väg att gå istället, säger Mario Pérez-Rincón.

Tvångsförflyttas

Mängden konflikter ökar enligt Mario när gruvdrift breder ut sig och allt större områden ockuperas av företag. Hela områden med ursprungsbefolkning och bönder har tvångsförflyttats, vid flera tillfällen med dödsfall och uppror som resultat. Företagen kommer ofta utifrån och senast 2016 var ett Kinesiskt företag inblandat i en skandal då fyra personer dödades och tusentals tvångsförflyttades inför öppningen av gruvan Las Bambas.

– Gruvan El Cerrejon i Colombia har också skapat konflikter. Den Colombianska regeringen lämnade området helt och hållet i händerna på utländskt kapital, inte bara med hänsyn till de administrativa, strukturella och finansiella aspekterna, utan inkluderade även rättigheterna till allt som den formen av exploatering innebär. Under en period av 42 år steg utvinningingen av naturmaterial från 336 megaton, alltså 336 miljoner ton, till 1145 megaton i Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Det är främst olja, byggmaterial, koppar och guld som utvinns.

– Transportsystemen för råvaror i den globala ekonomin har blivit alldeles för stora och kommer att leda till kollapsande ekosystem om de lämnas otyglade, säger Nick Meynen, projektledare vid the European Environmental Bureau, EEB, i Bryssel till Sveriges Natur.

Globalt resurskrig

Enligt forskarna låg antalet konflikter i regionen på en relativt jämn nivå under 1900-talet, med 28 inrapporterade överträdelser före 1990. Under 90-talet skedde en oroväckande ökning till 45 konflikter för att sedan markant öka i antal. Efter millennieskiftet har nämligen antalet miljörelaterade konflikter i regionen nästan fyrdubblerats, till 171 rapporterade händelser.

– Efter den här studien finns nu även icke-ideologiska bevis för att människorna som lever i regionen befinner sig i frontlinjen på ett globalt resurskrig, skriver Mario Pérez-Rincóns tillsammans med Nick Meynen i tidsskriften The Ecologist.

Men även i Sverige har gruvindustrin under många år orsakat konflikter efter att ha inkräktat på områden viktiga för bland annat rennäringen i Sapmi. Industrin ses som ett riksintresse och kan därmed köra över gällande miljölagstiftning. Rasmus Kløcker Larsen vid Stockholm Environment Institute, SEI, har länge forskat på samspelet mellan samer och industrin när det gäller utnyttjandet av naturresurser:

– Vi ser i vår forskning att den ökade konkurrensen om mark och naturresurser i Sapmi, genom gruvdrift, vindkraft och skogsbruk, är en huvudkälla till de konflikter som det nästan dagligen rapporteras om i media. Vi har i studier dokumenterat detta kvalitativt i större delen av svenska Sápmi och genom flera fallstudier.

Precis som i Anderna drabbas den lokala befolkningen negativt när industrin vill åt naturresurser.

– Flera samiska organisationer och motståndsrörelser har också i Sverige uppstått just som svar på miljöförstörelsen och den fortgående koloniala tillgången från regeringen, myndigheter och företag.

LÄS MER: Hur många aktivister ska mördas?

LÄS MER: Nya hot mot gruvaktivister i Colombia

LÄS MER: Ministern om Vattenfalls kolimport: ”Gigantiska felinvesteringar”

LÄS MER: Vattenfalls kolimport från Colombia kritiseras