Pågår en ko(n)spiration?

Cowspiracy hade premiär 2014, och blev snabbt omdiskuterad på sociala medier. I höstas kom den på Netflix och kunde ses av en ännu större publik. Bakom filmen finns Kip Anderson och Keegan Kuhn som båda är engagerade i djurrättsfrågor.

Filmen driver två teser, att djurhållningen och framför allt korna är vår tids största klimat­problem, samt att miljörörelsen försöker tysta ner detta eftersom den är köpt av eller rädd för köttindustrin. Finns det då en ko(n)spiration? Flera debattörer, däribland Marion Nestle, författare och professor i näringslära, har hävdat att köttbranschen med sina företagsjättar har en mycket stor påverkan, inte minst på det amerikanska livsmedelsverket och de statliga kostråden. Filmen ger oss dock inga svar. Den granskar vare sig USA:s köttindustri eller dess politiska lobbyarbete. Filmen lägger inte heller fram några bevis för att miljörörelsen skulle vara påverkad av köttindustrin. Däremot framställs miljöorganisationerna som antingen okunniga om djurhållningens miljöproblem eller duckande inför frågan. En snabb googling visar dock att de olika organisationerna har skrivit rapporter som tar upp problematiken med djurhållningen, rapporter som gavs ut innan filmen gjordes.

En rad problem

Är djuruppfödning i allmänhet och kor i synnerhet vår tids största miljöproblem? Utan tvekan har den industriella djuruppfödningen en rad problem. Den innebär stor belastning på miljön och på djuren själva. Dagens höga köttkonsumtion orsakar också mycket stora miljöproblem. Tittar vi på den amerikanska industriella djurhållningen har vi också hälsorelaterade problem som hög antibiotikaanvändning och användning av tillväxthormoner, vilket är förbjudet inom EU.

Kor som integreras i jordbrukets kretslopp kan däremot bidra med mycket. Betande kor är viktiga vårdare av natur och landskap. De håller inte bara markerna fria från sly, deras betande, trampande och gödslande gynnar också en biologisk mångfald. Naturbetesmarker är några av våra mest artrika miljöer, där idisslare spelar en nyckelroll.

Filmen är faktaspäckad och fylld av siffror. Ett av de centrala påståendena i filmen är att djurhållning står för 51 procent av alla växthusgasutsläpp. Det är en siffra som är hämtad från en rapport från World Watch Institute (2009) och som har kritiserats av flera forskare. FN:s livsmedelsorgan FAO har i sin senaste beräkning sänkt djurhållningens andel av växthusgaser från 18 procent till 14,5 procent.

– Problemet var att rapporten, förutom metanet, också räknade in koldioxiden som korna andas ut, men den ingår i ett kretslopp och tillför inte ytterligare växthuseffekt till atmosfären. Dessutom blandas tidsperspektiven, i rapporten räknas med ett 20-årsperspektiv för kornas metanutsläpp, men hundra år för alla andra sektorers utsläpp vilket gör stor skillnad, säger Lena Höglund Isaksson, klimatforskare som är expert på metan på IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys, i Wien.

Räcker planeten?

En genomgång av forskningsläget visar att ingen verkar veta säkert hur mycket växthusgaser som kommer från djurhållningen. Siffrorna varierar från 10 till 20 procent, bland annat beroende på osäkerhet kring hur olika källor bidrar till metan i atomsfären.

En annan fråga som berörs i filmen är hur planeten ska räcka till om alla äter kött.  Olika studier har gjorts för att undersöka hur en klimatsmart och näringsriktig kost skulle kunna se ut, som samtidigt kan mätta alla människor i världen. De flesta landar i slutsatsen att vi behöver äta mindre kött framöver.

I en svensk studie undersökte forskaren Elin Röös och hennes kollegor hur en svensk kost kan se ut med utgångspunkt i att djuren antingen ska äta gräs eller restprodukter från den vegetabiliska odlingen. Idisslarna ska vårda de nuvarande betesmar-kerna, och matproduktionen får inte ta mer mark i anspråk än vad som finns tillgängligt globalt per person. Kosterna innehöll betydligt mindre kött än vad den genomsnittlige svensken konsumerar i dag, men trots det överskreds några av planetens gränser.

– Planetens gränser är redan överskridna. Men accepterar vi en temperaturhöjning på två grader finns ett visst utrymme att äta kött beroende på hur vi lever i övrigt, säger hon.

Men ekvationen är inte enkel. Studier som denna tittar sällan på hela livsmedelskejdan  och tar inte heller hänsyn till regional ekologisk anpassning. Det vill säga att vad som är resurssmart i Mongoliet är inte detsamma i Indien. Mongoliet är ett av världens kargaste länder där det är svårt att odla och kött och mejeriprodukter utgör därför en stor del av kosten. Tätbefolkade Indien är världens största vegetariska nation, men har flest kor i världen. För Indien har det varit mest resurssmart att inte äta upp kossan utan i stället använda henne för mejeriprodukter, bränsle och som dragdjur. På samma sätt är bristen på areal inte en fråga för Sverige.

Idisslarna bidrar inte enbart med växthusgaser, deras betesmarker kan också binda in avsevärda mängder koldioxid, beroende på hur betesmarkerna sköts.  Det finns också studier som visar på ett samband mellan konstgödsling och frigörande av metan. Sammanfattningsvis är problemet kanske snarare hur vi föder upp våra djur än att vi gör det över huvud taget.

SANT/FALSKT?

Vi har granskat några påståenden från filmen Cowspiracy

”Djurhållning har orsakat 91 procent av skövlingen av Amazonas”. 

Förmodligen sant, även om det är svårt att ange en exakt siffra. Andra källor pratar om 65–80 procent, men utan tvekan har expansionen av nötkött varit den främsta orsaken till skövlingen.

”Djurhållning är den största orsaken till skövling av regnskog”. 

Nej, stämmer inte i dag. Köttindustrins expansion i Amazonas har, enligt brasilianska siffror, stannat av. I stället drivs skövlingen av regn-skogar av palmoljans framfart i Malaysia och Indonesien.

”1 000 liter vatten krävs för att göra en liter mjölk”.

Ja, så ser det globala vatten­fotavtrycket ut för en liter mjölk. 863 av dessa litrar är dock nederbörd som faller på odlingen av foder.

”Vegankost ger hälften så mycket växthusgaser”.

Nja. De flesta studier kommer fram till att blandkost har större klimatpåverkan än vegankost, såvida man inte äter mycket växthusodlade grönsaker som sallad, gurka, tomat samt frukt och bär. Förädlade grönsaker har också stor påverkan. Baljväxter har låg påverkan.