Ofta skövlas regnskog för att odla oljepalm. Eld är det billigaste sättet att förbereda marken, men lågorna kan sprida sig vilt. 2015 slukade bränderna indonesisk regnskog i ett område stort som Dalarna. Koldioxidutsläppet var större än hela Japans på ett år. Foto: Jonas Gratzer
Palmolja värre än befarat för miljön
Produktionen av palmolja har större miljömässiga konsekvenser än man innan vetat, visar en ny forskningsstudie. Både när det gäller koldioxidutsläpp och utarmningen av de lokala ekosystemen.
Skövlingen av regnskog till förmån för palmoljeproduktion leder till större utsläpp av växthusgaser än vad FN:s klimatpanel tidigare beräknat. För varje hektar regnskog som omvandlas till oljeplantage frigörs 174 ton kol, där mestadelen går rakt ut i luften i form av koldioxid. Som en jämförelse motsvarar det ungefär koldioxidutsläppen från 530 flygpassagerare under en längre flygning.
Det här säger Thomas Guillaume, forskare vid den tekniska högskolan École polytechnique fédérale de Lausanne i Schweiz, som tillsammans med sju andra kollegor har analyserat koldioxidkostnaderna av att omvandla regnskog till oljepalmsplantager. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature och bygger på över två års datainsamling i centrala Sumatra, Indonesien.
Att forskningen baseras på data från just Indonesien är ingen slump. Landet är världens största palmoljeproducent och står tillsammans med Malaysia för nära 85 procent av den globala palmoljeproduktionen. I Indonesien finns runt 14 miljoner hektar oljeplantager, som oftast varit regnskog innan, och takten på avskogningen är den snabbaste i världen.
Läs mer: Finland stoppar svenska regeringens palmoljestopp
Palmolja används i allt från livsmedel till kosmetika och biobränslen och är nationalekonomiskt mycket viktig för många producentländer, samtidigt som produktionen medför stora miljömässiga, och även sociala, konsekvenser.
Som att jorden blir utarmad på oljeplantagerna. Enligt studien är mängden biomassa på marken efter en skörd uppemot 90 procent lägre än i en regnskog. Detta eftersom knappt något organiskt material, som döda löv och trä, tillåts ligga kvar och berika jorden. För att underlätta arbetet rensar odlaren konstant bort sådant så kallat naturligt skräp och besprutar odlingen med kemiska bekämpningsmedel. Följden blir en utarmad jord med minskad biologisk aktivitet, något som odlaren sedan måste kompensera för med hjälp av stora mängder konstgödsel.
– Att odlarna anser sig behöva avlägsna så stora mängder biomassa för att producera palmolja och lämnar kvar så lite åt ekosystemet kastar verkligen ett tvivel över hållbarheten i den här typen av odling, säger Thomas Guillaume till Nature Communications.
Fast helt kört verkar det inte vara. I studien lämnar forskarna också några praktiska råd på hur man kan minska de negativa miljöeffekterna av palmoljeproduktion, både på kortare och längre sikt.
Avskogning för oljeplantager bör ske enbart om träden som fälls kan användas utan att brännas, som exempelvis till virke för huskonstruktion. På plantagen bör ett rikare lager av vegetation lämnas kvar på marken som ett naturligt gödselmedel. Även resterna från oljepalmskvarnarna bör tas till vara och återanvändas som gödselmedel.
På längre sikt bör man, enligt studien, övergå till att bedriva palmoljeproduktion som inte kräver avskogning. Det finns idag exempelvis oljeplantager som etablerats på savanner i Colombia och plantager i mindre skala inriktade på samodling med andra grödor i Kamerun.
Sveriges Natur granskar palmoljan:
Palmolja – snart på en mack nära dig
HVO-diesel utan palmolja på väg att ta slut
Regeringen kan stoppa palmolja i biodiesel
De hjälper bolaget som slåss för palmoljeprodukt
Alliansen försöker skjuta upp stopp för palmoljeprodukt i biodiesel
