Så ska kärnkraften klara coronakrisen

Överallt i världen tar kärnkraftindustrin till åtgärder för att möta Corona-hotet. 

• 23 mars – Rumäniens kärnkraftverk Cernavoda börjar isolera nyckelpersonal på grund av smittrisk. 
• 23 mars – Upparbetningsanläggningen i Sellafield stänger produktionen på grund av covid -19. Upparbetning betyder att man löser upp det högradioaktiva bränslet i salpetersyra, skiljer ut plutonium och uran. Resten, till exempel cesium-137, finns i en varm frätande vätska som måste hållas kyld. 

• Mars – Det belgiska kärnkraftverket Doel ställer in all icke-nödvändig övning och möten, och uppmanar till distansarbete för dem som kan. 
• 24 mars – världens största kärnkraftsföretag Electricité de France i Frankrike meddelar att produktionsmålen för 2020 och 2021 kommer att revideras ner på grund av Corona.  
• 26 mars –  det ryska statliga kärnkrafts- och kärnvapenföretaget Rosatom redogör för sin Corona-planering. De håller så många som möjligt hemma, har köpt massor av skyddsutrustning, följer de anställdas hälsa, desinficerar mycket och har ställt in alla tjänsteresor. 
• 30 mars – de spanska reaktorer Asco 1 och Almaraz 1 skjuter upp sina revisioner, stopp för bränslebyte och andra åtgärder. 
• 31 mars – USA:s kärnkraftinspektion meddelar att kärnkraftverk kan ansöka om undantag för vissa regler, bland annat om arbetstid.

”Måste finnas övervakning”

Detta är bara ett urval av hur kärnkraftsbranschen rustar sig för att klara krisen. Även annan kärnkraftsrelaterad verksamhet har störts och stoppats: urangruvor i Kanada och Namibia och kärnkraftsbyggen i USA och England, vilket främst kommer att få ekonomiska konsekvenser.  

Ungefär tusen kärntekniska anläggningar i världen med hög radioaktivitet, varav 442 elproducerande reaktorer, kräver aktiv tillsyn.  

– Ett kärnkraftverk kan inte lämnas. Det måste finnas övervakning, säger Leif Karlsson, enhetschef för driftstillsyn vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Han ser ingen fara vid svenska reaktorer, för om man inte klarar att bemanna verken enligt regelverket, så får de stänga driften, och då behövs det inte lika mycket folk. 

Förutom själva kärnkraftsreaktorerna finns bassänger med radioaktivt använt bränsle utanför reaktorn. Alla behöver kylning, vilket kräver att pumparna fungerar under alla omständigheter. 

Om bränslet inte kan hållas kylt så kommer det att smälta och då riskerar stora mängder radioaktivitet att komma ut i omgivningen. 

Underhåll och tester

De många säkerhetssystemen måste underhållas och testas. 

Detta gäller också andra anläggningar som har stora mängder hett radioaktivt material: upparbetningsanläggningar i Sellafield i England och i La Hague i Frankrike och något hundratal forskningsreaktorer och förvaringsbassänger för använt bränsle i väntan på slutförvar, som CLAB vid Oskarshamnsverket. 

Farligast är reaktorer i drift, därefter reaktorer som stoppats, därefter bränsle i bassänger vid sidan av reaktorerna och sist CLAB. Skillnaden beror på att bränslet i reaktorn är extra hett. I bassängerna har det svalnat och det finns mycket mer vatten som kyler och skyddar. 

Det hot som tornar upp sig är förstås att många blir sjuka samtidigt och att kvarvarande personal skulle vara så trötta att det blir farligt för verksamheten. 

Men Leif Karlsson, Strålsäkerhetsmyndigheten, ser ingen säkerhetsmässig fara i Sverige. 

– Om det uppstår bemanningsproblem så får man stänga av reaktorn. 

Då behöver den fortfarande övervakning men inte alls lika mycket folk. Bemanningskraven anges i Säkerhetstekniska Driftförutsättningar, godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten Den har enligt mejl från Klas Idehaag inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten i dagsläget ”inga planer på att relaxera kraven”.  

Detta till skillnad från den amerikanska myndigheten.  

“Det finns en övertalighet”, skriver Idehaag. 

Sju skift

Leif Karlsson tillfogar att skiftpersonalen arbetar i sju skift, som i värsta fall kan förlängas till upp till tolv timmar. 

Han berättar också att Strålsäkerhesmyndigheten själva inte har övervägt att isolera personalen, men att det finns restriktioner för arbetsresor mellan de tre kontoren i Stockholm, Göteborg och Katrineholm. 

Vid den allvarligaste incidenten i modern svensk kärnkraftshistoria, i Forsmark juli 2006, var den inledande händelsen en stor störning på elnätet. Klas Idehaag ser idag ingen ökad risk för en sådan störning, men hänvisar till Svenska Kraftnät. 

När Sveriges Natur söker Svenska Kraftnät vägrar de ge en intervju, med hänvisning till sekretess och regler för börsen. 

Vattenfall, som driver de flesta svenska reaktorerna, har en pandemiplan enligt mejl från Josef Nylén, presschef vid Vattenfall Forsmark. 

– Den hjälper oss att agera långsiktigt, skriver han 

Situationen är inte akut. Sjukfrånvaron är på normal nivå, enligt Nylén. 

Revisioner

Ett faromoment är revisioner då mängder av extrapersonal kallas in utifrån. Just nu pågår revision vid Ringhals 1 som ska stängas till nyår. 

– Det har fungerat bra, med såväl svenska som utländska entreprenörer, skriver Nylén. 

Kommande revisioner är Ringhals 3 från 22 april och Forsmark 2 något senare. 

– Vi följer läget kontinuerligt och vet att en sen omplanering av revisionens aktiviteter kan komma att behövas. 

Går det att upprätthålla säkerheten om det fattas mycket folk? 

– Ja vi har planering för att säkra nödvändig bemanning. Vi är ödmjuka inför den uppgift vi ställts inför, men bedömer att vi har god beredskap och förutsättningar att hantera det här, skriver Josef Nylén.