Blaikengruvan i Sorsele. FOTO: Caspar Ström/Azote
Skattebetalarna får ta smällen för att sanera gruva efter konkurs
Minst 300 miljoner kronor. Så mycket kommer skattebetalarna att få betala för att sanera Blaikengruvan utanför Sorsele i Västerbotten. Nu vill regeringen köpa fastigheten för att ta över ansvaret.
Sveriges Natur har tidigare avslöjat att bolag får tillstånd att driva gruvor i Sverige utan att deras ekonomi granskas.
Vid ett flertal tillfällen har bolag gått i konkurs och lämnar då efter sig stora miljöproblem, som konkursboet inte har möjlighet att betala för.
LÄS MER: Ingen kollar gruvbolagen
Så är det till exempel i Blaikengruvan, i Västerbotten. År 2007 gick Blaikengruvan och ScanMining AB som ägde gruvan i konkurs 2007. Året därpå köptes konkursboet upp av företaget Lappland Goldminers AB, som fick ett tillstånd att undersöka nya tillgångar, trots att bolaget bara hade en soliditet på 2,25 procent, vilket innebär att bolaget är högt belånat. I ett stabilt företag bör soliditeten ligga på mellan 30 och 40 procent.
År 2011 gick Lappland Goldminers i konkurs och det konstaterades att det skulle ta flera år att sanera området.
Länsstyrelsen i Västerbotten har ansökt om 200 miljoner kronor för att sanera området. Utöver det kommer det att kosta minst 100 miljoner kronor att rena vattnet de kommande åren.
Tar över ägandet
Regeringen föreslår nu i sin vårändringsbudget att den ska ta över ägandet av gruvfastigheten och därmed också det ekonomiska åtagandet för de miljöåtgärder som måste vidtas.
Regeringen skriver att det inte är aktuellt att kommunen tar över ansvaret, eftersom Sorsele, som är Sveriges näst minsta kommun med bara 2 500 invånare, inte har så mycket pengar. Hela kommunens totala budget ligger på runt 180 miljoner kronor.
Sorseles kommunalråd Kjell Öjeryd (V), är glad över regeringens besked.
– Det är bra att det blir åtgärdat nu, vi har väntat länge på att det ska hända. 300 miljoner är mycket pengar, säger han till Sveriges Natur.
Han tycker att regeringen borde ställa tuffare ekonomiska krav på den som ska bedriva gruvverksamhet.
– Självklart, det borde vara så. I efterhand har vi konstaterat att det behövs muskler för att drifta en gruva.
Anade ni att det skulle bli så här när Lappland Goldminers tog över konkursboet?
– Nej inte i det läget. Vi är en kommun där det behövdes sysselsättning och jobb. Vi trodde att det var bra. Men i vår nya översiktsplan är det tydligt att vi kommer att ta avstånd från alla som inte har tillräckliga resurser.
