Att återinföra stora djur som försvunnit från ett visst område kan ha positiv påverkan på klimatet. FOTO: Getty Images
Stora djur viktiga för klimatet
Att öka bestånden av stora vilda däggdjur gynnar inte bara naturen lokalt, det kan också motverka klimatförändringar hävdar forskare i en ny genomgång av forskning på området.
När stora grupper av däggdjur har försvunnit historiskt så har det också skett stora förändringar i hur jorden fungerar. Men de ekologiska funktionerna kan återställas genom så kallad förvildning, rewilding, där utdöda eller försvagade populationer av stora däggdjur återställs.
I den nya internationella genomgången Trophic rewilding as a climate change mitigation strategy? skriven av ekologer bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, framgår det att förvildningen också kan ha effekt på klimatförändringarna genom inlagring av koldioxid i ekosystemen.
Det handlar inte om sedan länge utdöda djur utan om lokalt utdöda eller försvagade grupper.
– Vi tror att det finns mycket att vinna med de här mindre kontroversiella lösningarna, säger Joris Cromsigt, ekolog vid SLU och huvudförfattare till studien.
Bördigheten förbättrades
Ett exempel forskarna ger är att när antalet gnuer ökade i Serengeti efter att ha varit lågt på grund av boskapspest i början av 1900-talet så gjorde deras betande och trampande på savannen att bördigheten förbättrades och att det blev färre bränder. Effekten var så stor att marken blev en kolsänka, där mer koldioxid lagras än vad som släpps ut och kompenserar på så sätt för en del av utsläppen av fossila bränslen i Östafrika.
De stora djuren påverkar på flera olika sätt, bland annat i spridningen av frön, enligt Joris Cromsigt. Träd med hårdare ved tar upp mer koldioxid, men de träden har också större frön och behöver större djur för att spridas. Enligt honom är det här ett tydligt exempel på kopplingen till koldioxidlagring. Forskningen visar att förluster av stora däggdjur kan orsaka en tioprocentig minskning av koldioxidinlagringen i vissa tropiska skogar.
Renar kan motverka uppvärmning av tundran
Fenomenet syns även på nordliga breddgrader där mycket kol lagras i mark med ständig tjäle. När permafrosten tinar frigörs växthusgaser och när det blir varmare växer det mer buskar. De mörkare bladen lagrar mer solvärme än gräs vilket tinar permafrosten och ökar på uppvärmningen. Stora betande däggdjur, som ren och myskoxe, kan motverka det vilket enligt forskarna gör det viktigt att återinföra dem där de har försvunnit.
Det var just forskning om att renar kan hjälpa till att motverka uppvärmningen av tundran, som gjorts av Johan Olofsson med flera forskare på Umeå universitet, som blev startskottet för den nya genomgången av forskningen på området. Joris Cromsigt betonar att det här är ett ungt forskningsämne som framförallt dykt upp de senaste fem åren.
– Bevarandet av stora däggdjur har varit helt skiljt från frågan om klimatförändringarna, men de har starkare koppling än vi trott, säger han.
– Finansiering för att stoppa klimatförändringarna går ofta till att plantera träd, men vi skapar tomma skogar. Biodiversitet är viktig för koldioxidlagring.
