Stora frågetecken kring koldioxidlagring

Preems oljeraffinaderi i Lysekil planerar att öka sina koldioxidutsläpp med 1,7 miljoner ton per år, en fördubbling mot idag. Det ska ske i en ny anläggning för att kracka tjockolja till bensin och diesel. Det extra utsläppet motsvarar 680 000 extra Thailandsresor.

Projektet fick klartecken av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg den 9 november. Preems investeringsbeslut tas i slutet av 2019.
Preem planerar för att ta hand om en del av koldioxiden, en halv miljon ton per år, och skicka den med båt till Norge där den ska lagras under havsbottnen. Projektet drivs av norska staten tillsammans med oljebolagen Equinor, som tidigare hette Statoil, Shell och Total.

Koldioxidutsläpp behandlades inte

Men de ökande koldioxidutsläppen behandlades inte av Mark- och miljödomstolen. Koldioxidutsläppen ska i EU styras av handeln med utsläppsrätter och det får medlemsstaterna och deras domstolar inte lägga sig i.

Tjockolja med hög svavelhalt används idag som bränsle för fartyg. Skärpta miljökrav på fartygsbränsle införs 2020.
Men tjockoljan finns kvar. Den är en restprodukt i raffinaderiet. Preem vill använda den för att producera mer bensin och diesel genom att tillföra vätgas. Tjockolja består av mycket kolatomer och ganska lite väte.

Det är en stor investering, ungefär 15 miljarder kronor. Produktionen ska vara igång 2025 – om beslutet tas av styrelsen. Preem ägs av den saudiske affärsmannen Mohammed Al-Amoudi. Han är sedan lång tid frihetsberövad av den saudiska regimen, så beslutsläget är oklart. Men i väntan på investeringsbeslutet kommer Preem att spendera hundratals miljoner kronor på ingenjörsarbete, enligt raffinaderichef Peter Abrahamsson.

Vätgasproduktion

Vätgasen tillverkas av naturgas. Det är vätgasproduktionen som ger den huvudsakliga ökningen av koldioxidutsläpp med 1,6 miljoner ton per år, förklarar Peter Abrahamsson.

Vätgas kan också produceras med elektrolys av vatten. Med koldioxidfri el ger det koldioxidfri vätgas. Det är den metod SSAB och LKAB satsar på för att ersätta kol och koks med vätgas i framtiden i det så kallade Hybrit-projektet.

Preem själva provar också den metoden på sitt raffinaderi i Göteborg där de tillverkar förnybar HVO-diesel. Den är dock i mycket mindre skala och motsvarar ungefär en tjugondel av den vätgasfabrik som nu planeras.

Så ni satsar på två spår, varför?

– Det finns ingen infrastruktur i Lysekil för att ta emot så mycket el, svarar Peter Abrahamsson. Men vi vill testa även elektrolys.

Strax innan Mark- och miljödomstolens dom lade Preem ut ett pressmeddelande om att ”Fullskalig CCS-anläggning minskar CO2-utsläppen med en tredjedel”, med vilket de menar en minskning med en tredjedel av ökningen. De totala utsläppen, efter utbyggnad, blir cirka 3,7 miljoner ton.
Mattias Backmark chef för affärsutveckling vid Preem betonar vikten av att ”gå i takt med det norska projektet”.
– Vi jobbar tätt ihop med det norska statliga Gassnova och har fått pengar från dem.
Inte heller där har något investeringsbeslut tagits. Inte heller är det klart exakt var det ska ligga, men en arbetshypotes är att det blir en bit söder om Bergen.

Det norska projektet ska ta hand om koldioxid från en cementfabrik i Brevik och sopförbränningsanläggningen Klemetsrud i Oslo, båda i så fall med statligt stöd.

– Vi kommer att vara deras första kommersiella aktör, säger Mattias Backmark.

Preem ska i så fall skicka en halv miljon ton koldioxid per år i flytande form med fartyg.
Det ska bli lönsamt med stigande pris på koldioxid, bedömer Peter Abrahamsson.

– Chalmers har räknat med ett pris på 80 euro per ton, säger Backmark.
Koldioxidpriset är i november 2018 ca 25 euro per ton för leverans 2025.