Strid om ökad öppenhet för lobbying i EU

Kärnan i de föreslagna förändringarna av de interna reglerna för EU-parlamentet kan vid en första anblick te sig små. Men de anses kunna få stora konsekvenser för arbetet med att skapa mer öppenhet i hela EU-maskineriet. Förslaget innebär att utskottsordförande och alla som har utsetts företräda sina politiska grupper i ett lagstiftningsarbete ska tvingas redovisa vilka lobbygrupper de har träffat.

Men det är inte alls klart att förslaget går igenom vid den planerade omröstningen i januari. Nu pågår ett intensivt arbete hos de som förespråkar att förändringen ska ske.
– Jag gör det här för att jag ser att de som har pengar till att påverka politiken lyckas urholka lagstiftning gång på gång. Det gäller bland annat kemikalie-, klimat-, och upphovsrättslagstiftning. Om man har ett företag som förstör miljön och är beredda att lägga pengar på att försvaga regelverket, så kan man det. Det är för lätt att påverka politiken genom lobbying, säger en av de pådrivande parlamentarikerna Max Andersson (MP).

Ojämna förhållanden

En av de civilrättsorganisationer som drivit fram det nuvarande förslaget är Transparency International, där Vitor Teixeira är rådgivare. Han försöker nu också övertyga fler parlamentariker att rösta ja.
– Det är viktigt att medborgare förstår vad som händer här och får mer förståelse för lagstiftningsprocessen och förstår att transparens för med sig en massa fördelar. Förändringen skulle exempelvis göra det mer tydligt hur ojämna förhållanden som råder mellan olika intressen i lagstiftningsarbetet, säger Vitor Teixeira.
Förändringarna skulle även gynna parlamentarikerna, fortsätter Vitor Teixeira.
– Det är faktiskt ganska ofta så att de själva inte vet hur fördelningen i lobbyingen mellan motverkande intressen mot dem ser ut.

Mer byråkrati

Arbetet med att öppna upp för mer transparens i beslutsprocesserna på EU-nivå har pågått under lång tid. Men i parlamentet har förslagen röstats ner vid upprepade tillfällen.
Det beror bland annat på att det finns ett motstånd från flera politiska grupper, som exempelvis menar att förändringarna kan leda till en större byråkrati för parlamentarikerna.
De liberala och konservativa grupperna är de som främst pekas ut som skeptiska till förändringar. Sveriges Natur har sökt Fredrick Federley (C) , Cecilia Wikström (L), och Christofer Fjellner (M) för att höra mer om hur de ställer sig till det senaste förslaget och deras grupps linje i de tidigare omröstningarna. Wikström och Fjellner har ännu inte velat kommentera, men Federley, som vid flera tillfällen har gått emot sin grupplinje, säger att han driver på sin grupp för att stödja förslagen på området.
– Det absolut viktigaste kring lobbying är öppenhet. Politiker är beroende av inspel från organisationer, företag och andra intressenter. Ett gott beslutsfattande kräver att man förstår konsekvenserna och väger olika intressen. Samtidigt kräver en god demokrati transparens, säger Fredrick Federley.

Sista chansen?

Omröstningen var planerad till den 16:e januari, men under torsdagseftermiddagen beslutades att den skjuts fram till den 31:e januari. Men det är inget som Max Andersson beklagar.
– Två extra veckor är definitivt välkommet. Det ger mer tid att övertyga parlamentariker att gå ifrån grupplinjen.

Vitor Teixeira menar att ett nej till förändringar denna gång kan vara avgörande.
– Detta kan vara sista gången på väldigt lång tid som det kan vara möjligt att få igenom en större förändring på EU-nivå. Dels för att det inte ser ut som att nästa parlament kommer att vara lika villiga till förändring på området. Dels för att det har varit en prioritet för nuvarande kommission att få till ett obligatoriskt lobbyistregister hos EU-lagstiftarna, och de har sagt de kommer att skrota initiativet om parlamentet röstar mot förändringarna internt. Det ser därför svårt ut att få till det här senare.
Max Andersson är dock inte lika pessimistisk.
– Frågan om transparens och lobbying kommer definitivt att ligga på bordet även efter valet.

LÄS MER: Skönhetsbranschens fula baksida