EU-valet är också ett vägval för miljön. Upp till 80 procent av medlemsstaternas nationella miljölagstiftning påverkas av beslut på EU-nivå. Illustration: Getty
EU-valet är ett vägval för miljön
Så var det snart dags att gå till valurnorna och rösta igen. Det var inte länge sedan de allra flesta av oss var med och bidrog till att valdeltagandet i Sverige blev väldigt högt.
I riksdagsvalet i september 2018 uppgick det till 87,2 procent, det högsta sedan 1985. Den 26 maj i år, när vi väljer vilka politiker som ska representera oss i EU-parlamentet, blir valdeltagandet sannolikt lägre. Vid förra EU-valet för fem år sedan var det bara drygt hälften av Sveriges röstberättigade som röstade. Men jämfört med tidigare år var även det ett rekord, helt på tvärs mot den dominerande trenden i resten av EU där valdeltagandet har dalat val efter val.
För närvarande innehar Sverige 20 av de 751 parlamentsplatserna. Det kan verka lite och kan självklart väcka frågan om det verkligen spelar någon roll att rösta. Kan dessa få svenska parlamentariker verkligen göra någon skillnad? Svaret är att de faktiskt kan det. Enskilda EU-parlamentariker har möjlighet att spela en avgörande roll.
Att rösta i EU-valet är viktigt, inte minst för miljön. Upp till 80 procent av medlemsstaternas nationella miljölagstiftning påverkas av beslut på EU-nivå. EU är en nyckelspelare i internationella förhandlingar om klimat och biologisk mångfald, samtidigt som en betydande del av världens utsläpp kommer från just EU-länderna. Den konsumtion och produktion som sker här sätter stort tryck på ekosystemen både i EU och i andra delar av världen.
Det mesta talar för att högerpopulister, som inte sällan även är klimatförnekare, kommer att få mer utrymme i nästa EU-parlament. Därför är det extra viktigt att alla som vill mota dessa krafter i grind går till valurnorna 26 maj. För det finns många viktiga beslut som behöver fattas på EU-nivå de kommande åren.
- Skärpt klimatambition. Utsläppen behöver minska med minst 70 procent till 2030. Det krävs för att EU ska leva upp till Parisavtalet.
- Avveckla EU:s fossila skattesubventioner. 2017 uppgick de till minst 1 000 miljarder kronor.
- Stärkt vattenlagstiftning. I många delar av EU nås inte nuvarande krav. Både skydd och kvalitet är eftersatt.
- Förbud mot bottentrålning. Den är en av de vanligaste fiskemetoderna och en av de mest destruktiva.
- Jordbruksstöd till miljöåtgärder. En stor del av EU:s budget går till stöd för jordbruket. Men hittills har ett intensivt jordbruk premierats framför jordbrukets miljönytta.
- EU ska ta ledartröjan i det globala arbetet mot artutrotning. Arter utrotas i snabb takt och det behövs nya globala överenskommelser för att komma åt problemet.
- Skärp reglerna om hormonstörande ämnen. De ämnena kopplas i dag allt starkare samman med en rad allvarliga hälsoeffekter som cancer, fetma, diabetes och reproduktionsstörningar.
Det har kanske aldrig varit viktigare att rösta i EU-valet. Av såväl miljöskäl som för att mota antidemokratiska krafter. Allas röster behövs.
Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén
LÄS MER: Din miljöguide till EU-valet 2019
