Hälften av korallreven är redan borta, skriver Torbjörn Ebenhard.
”Ingen kan längre hävda att vi inte vet vad som händer”
”Ingen kan längre hävda att vi inte vet vad som händer, och vad konsekvenserna är. Biologisk mångfald är lika livsavgörande för människan som klimatet, och nu är det dags att lyfta biodiversiteten.” Det skriver Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald i en sammanfattning och reflektion över IPBES stora larmrapport. Han har själv deltagit i förhandlingarna.
Den biologiska mångfalden är nödvändig för människans överlevnad, men dess status försämras världen över. Samtidigt urholkas de flesta ekosystemtjänster.
Naturen och den biologiska mångfalden är grunden för människans existens och välmåga. De flesta av naturens nyttor – ekosystemtjänsterna – kan bara delvis ersättas av tekniska lösningar (mat, mediciner, bränsle, fibrer, trä, kolsänkor) , och vissa är helt omöjliga att ersätta (syre, rent vatten, ren luft, pollinering).
Produktionen av naturens nyttor är ojämnt fördelad i tid och rum, och olika folkgrupper har olika tillgång till nyttorna – en orättvis fördelning är vanlig.
Sedan 1970-talet har produktionen av jordbruksprodukter, fisk, bioenergi och fibrer – de försörjande ekosystemtjänsterna – ökat starkt. Ökningen har möjliggjorts genom användning av fossila bränslen, på ett icke hållbart sätt. Samtidigt har leveransen av de flesta övriga nyttor (14 av de 18 kategorierna av ekosystemtjänster) minskat. Detta är framförallt de reglerande ekosystemtjänsterna (vatten, syre, luft, jordens bördighet, pollinering).
Kraftigt förändrats
En stor del av Jordens naturliga miljöer har kraftigt förändrats av människan (75 procent av landytan, 66 procent av haven, 85 procent av våtmarkerna). Avskogningen fortsätter, även om takten har minskat (32 miljoner hektar förlorades mellan 2010 och 2015). Hälften av korallreven är borta. Bestånden av inhemska terrestra djurarter har minskat med minst 20 procent.
Människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. I väl studerade djur- och växtgrupper är 25 procent av arterna hotade. Totalt kan en miljon arter stå inför nära utrotning. Dagens utrotningstakt är redan tio- till hundratals gånger högre än genomsnittet för de senaste 10 miljoner åren.
Mångfalden av odlade växter och domesticerade djur i jordbruket minskar. Denna förlust av genetisk mångfald hotar matförsörjningen.
Lokala artsamhällen i olika delar av världen blir allt mer lika varandra, när inhemska – ofta endemiska – arter dör ut, och människogynnade kosmopolitiska arter – ofta invasiva främmande arter – breder ut sig.
Direkta och indirekta drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald har tilltagit de senaste 50 åren.
På land och i sötvatten är förändrad markanvändning den viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, tätt följd av direkt utnyttjande av arter (jakt, fiske, skörd, avverkning). Uppodling av gräsmarker och avskogning för att skapa mark för odling och bete är den viktigaste markanvändningsförändringen, men även urbanisering och infrastrukturbygge är viktiga.
I haven är direkt utnyttjande den viktigaste drivkraften bakom förlusterna.
Klimatförändringar är nu en direkt drivkraft med ökande verkan. I alla miljöer ökar effekterna på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men fortfarande är markanvändning och direkt utnyttjande större faktorer.
Plast hotar 267 arter
Föroreningar i jord, vatten och luft är fortfarande viktiga drivkrafter, med minskande påverkan i utvecklade länder, och ökande i utvecklingsländer. Plast är en ny förorening som nu hotar minst 267 arter i haven. Invasiva främmande arter och också en viktig drivkraft.
Sedan 1970 har jordens befolkning fördubblats, världsekonomin har ökat fyrfalt (i reala termer), och global handel har ökat tiofalt, vilket givit ökad efterfrågan på mat, energi och material.
Ekonomiska styrmedel har generellt prioriterat ökad ekonomisk aktivitet, ofta med negativa miljöeffekter. Om naturens och ekosystemtjänsternas egentliga värde beaktas i ekonomiska styrmedel kan större hållbarhet uppnås.
Natur som sköts av urfolk och lokala samhällen är under hot, även om förlusttakten ofta är lägre än i moderna samhällen.
Målen för bevarande av biologisk mångfald och hållbarhet kan inte nås, om nuvarande trender fortsätter att råda. Målen för 2030 kan bara nås med genomgripande samhällsförändringar (transformative change). Dessa berör ekonomiska, sociala, politiska och teknologiska faktorer.
Om vi fortsätter som nu kommer Konventionen om biologisk mångfald, CBD:s, Aichimål och FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) inte att nås, vilket innebär att andra mål, till exempel Parisavtalet för klimatet, inte heller kan nås.
Framtidsscenarier indikerar fortsatta förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, om dagens befolkningstillväxt och ohållbara produktion och konsumtion får fortsätta.
Scenarier för transformative change visar att ett trendbrott är möjligt, men det kräver en stor omställning i produktion och konsumtion.
Klimatförändringar förväntas bli allt viktigare som drivkrafter för förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Naturen, den biologisk mångfalden och ekosystemtjänsterna kan bevaras, restaureras och nyttjas hållbart, samtidigt som andra samhällsmål kan nås, om åtgärder vidtas snabbt och samordnat.
Eftersom det är de nuvarande samhällsstrukturerna och processerna som driver förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, måste en genomgripande samhällsförändring ske.
Implementering av de existerande globala miljörelaterade avtalen (ex CBD, konventionen om biologisk mångfald) kan bidra till samhällsförändringen.
Fem viktiga åtgärder:
- Utforma lämpliga styrmedel och bygg kapacitet
- Samarbete mellan sektorer
- Förebyggande åtgärder
- Beslutsfattande som hanterar resiliens och osäkerhet
- Förbättrad miljölagstiftning
Åtgärderna bör adressera:
- Föreställningar om vad som kännetecknar ett gott liv
- Vår konsumtion och produktion av avfall
- Värderingar och ansvar för våra handlingar
- Ojämlikheter
- Rättvisa och inkluderande processer i naturvården
- Externaliteter (telecoupling)
- Utveckling av teknologi, innovation och investeringar
- Utbildning och kunskapsuppbyggnad
Min egna reflektioner:
Nu har 130 länder antagit ett gemensamt dokument som beskriver förlusten av biologisk mångfald, och vad denna förlust betyder för människan. Ingen kan längre hävda att vi inte vet vad som händer, och vad konsekvenserna är. IPBES har tydligt visat att nuvarande trender i samhällsutvecklingen leder till fortsatta förluster, och att vi inte kan nå globala mål för biologisk mångfald (Aichi-målen) och hållbar utveckling (SDG), med annat än att trenderna bryts. Detta kallar IPBES för transformative change – en genomgripande samhällsförändring. IPBES globala rapport har påbörjat analysen av vad en sådan samhällsförändring kan innebära.
Världen kommer att drabbas av brist på ekosystemtjänster, och redan nu är många människor drabbade, främst därför att nyttorna inte är rättvist fördelade över värlen. Vissa försörjande tjänster, till exempel i jordbruk och skogsbruk, har ökat, det vill säga vi producerar allt mer mat, fibrer och material. Denna ökning är dock inte långsiktigt hållbar, eftersom den har drivits av fossila bränslen, och orsakat minskade nyttor från många reglerande ekosystemtjänster, som tillgång till rent vatten, ren luft, klimatreglering, pollinering etc. Med ökande antal människor ökar efterfrågan och bristen, vilket kan leda till sociala konflikter. Redan nu orsakas väpnade konflikter och flyktingströmmar av brist på ekosystemtjänster.
Stor konsumtion
Sveriges biologiska mångfald är också i farozonen, men framförallt har Sverige effekt i världen genom en stor konsumtion som ger negativa miljöeffekter i andra länder.
Vad betyder transformative change för människor, företag, regeringar? Vad behöver ändras i samhällets strukturer och processer? Hur ska det gå till? Vad behövs för att folk ska ändra sina beteenden? Räcker enbart kunskap, eller behövs andra argument? Det behövs fler analyser för att förstå detta, IPBES globala rapport är bara början. IPBES har nu startat ett analysarbete som om tre år ska leverera en rapport om vad transformative change innebär.
Klimat och biologisk mångfald hör ihop, vi står inför både klimatkris och mångfaldskris. Klimatfrågan har uppmärksammats av både politiker, företag och allmänhet. Biologisk mångfald har inte samma höga profil än, men mångfalden är lika livsavgörande för människan som klimatet, och nu är det dags att lyfta biodiversiteten. IPBES kan hjälpa till med detta.
Möjliga åtgärder
IPBES globala rapport är en kunskapssammanställning, inte ett politiskt beslut om vad som göras. Däremot innehåller rapporten en analys av möjliga åtgärder och deras effekter. Rapporten ska användas som underlag när nya mål för biologisk mångfald sätts upp, och för politiska beslut på alla nivåer, men även hos företag och enskilda personer. Vi gör alla val varje dag, som påverkar trenden för biologisk mångfald. Konventionen om biologisk mångfald (CBD) ska nästa år anta en ny strategi och nya mål för biologisk mångfald, Då ska IPBES-rapporten vara vägledande.
Sammanfattningsvis kan IPBES-rapporten leda till kraftfulla åtgärder för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald, men det hänger på beslutsfattare på alla nivåer om det ska bli så.
Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid CBM
LÄS Sveriges Naturs artikel om IPBES rapport
