Danmark har världens största andel vindkraft i sin elmix.
15 nordiska tekniker som kan rädda klimatet
Väldigt stora utsläppsminskningar är möjliga redan med dagens teknik. Det menar forskare som räknat på vad det skulle innebära att skala upp nordiska klimatlösningar som fjärrvärme, vindkraft och biodrivmedel till global nivå.
En hållbar framtid är högst möjlig. Bara med den energiteknik som redan finns och fungerar kan vi komma långt med att minska utsläppen av växthusgaser. Nordiska ministerrådet har låtit ta fram en rapport som ger exempel på femton olika energitekniker som finns fullt utvecklade i de nordiska länderna och som skulle kunna skalas upp i andra länder med liknande förutsättningar. Fjärrvärme, vindkraft, biodrivmedel och energieffektiva byggnader är självklarheter för oss, men kan tjäna som förebilder för klimatsmarta lösningar runt om i världen.
Till 2030 skulle dessa femton exempel kunna ge utsläppsminskningar på 4 miljarder ton, vilket motsvarar EU-ländernas samlade utsläpp. I projektet Nordic Green to Scale har forskare analyserat potentialen för att skala upp befintliga klimatlösningar i de nordiska länderna till global skala.
– När vi gjorde studien ställde vi oss en enkel fråga: Hur långt kan världen komma med de tekniker vi redan har, hur mycket kan vi minska utsläppen med de lösningar som redan finns? Vi begränsade oss till att skala upp lösningarna endast till den nivå som de nordiska länder som infört dem ligger på i dag. De framtida potentialerna är naturligtvis ändå större, säger Oras Tynkkynen, senior rådgivare hos Sitra, den finska innovationsfonden.
Sitra har genomfört studien i samarbete med bland andra SEI, Stockholm Environment Institute. Sitra gjorde förra året en liknande studie på global nivå med sjutton exempel på energilösningar som kan skalas upp världen över. Den visade på möjliga utsläppsminskningar på minst 12 miljarder ton, vilket motsvarar en fjärdedel av världens samlade utsläpp.
– De resultaten var väldigt inspirerande, säger Oras Tynkkynen, Väldigt stora utsläppsminskningar är möjliga redan med dagens teknik.
Norden går före
De lösningar som har störst potential är enligt den nordiska rapporten bioeldad kraftvärme, vindkraft på land, biodrivmedel och klimatsmartare hantering av stallgödsel. Rapportförfattarna påpekar själva att siffrorna sannolikt är i underkant. I potentialberäkningarna ingår bara en uppskalning i jämförbara länder och bara till den nivå som de olika lösningarna har i Norden i dag. Därför ger exempelvis elbilar ett litet bidrag i studien, trots en stor potential för framtida satsningar. Studien räknar heller inte med framtida innovationer och kostnadssänkningar.
Kostnaden är låg för att skala upp de olika lösningarna. Rapporten räknar med en nettokostnad på 13 miljarder dollar till 2030. Det motsvarar de globala direkta subventionerna till fossila bränslen under nio dagar. Andra fördelar, som bättre hälsa, fler arbetstillfällen eller bevarade ekosystemtjänster har i rapporten inte kvantifierats i siffror.
– De olika lösningarna är totalt sett billiga, dock med en ganska stor prisvariation, säger Oras Tynkkynen. Vissa saker kräver stora investeringar, annat sparar pengar genom att minska utsläpp och använda energin effektivare. Slår man samman kostnader och besparingar så får man den låga nettokostnad som vi har räknat fram.
Hinder för hållbara lösningar
Naturligtvis finns en rad hinder för att genomföra dessa klimatsmarta energilösningar, annars vore de ju redan genomförda. Det största hindret är att de flesta nya tekniker ändå kräver ganska stora investeringar i början. Subventioner till det fossila i form av direktstöd eller skatteundantag skapar också konstgjort låga energipriser. Bristande kunskap och medvetenhet hos beslutsfattare är ett annat hinder. Enligt studien är ett pris på kolutsläpp och tydliga nationella klimatmål viktiga komponenter för att komma runt dessa hinder.
