2017 – året då vetenskapen sa ifrån

Mänsklighetens andra och kanske sista varning

Redan år 1992 publicerade 1700 forskare en varning till mänskligheten med avseende på den alltmer intensiva miljöförstörelsen. Nu, 25 år senare publicerade över 16 000 forskare och nobelpristagare inom ett brett spektrum av discipliner från 184 länder, däribland Sverige, en andra varning till mänskligheten.

– För att förhindra utbrett lidande och katastrofal förlust av biologisk mångfald måste mänskligheten utöva ett mer miljövänligt alternativ till ‘business as usual’, avslutas varningen.

Forskarna listar 13 områden som måste prioriteras, bland annat skövling av skog och överfiske.

LÄS MER: 2017 visar att jorden fortsätter bli varmare

Forskare förenades i kampen mot Trump

Efter att Donald Trump valdes till president i Amerika upplevde många forskare att hotbilden ökade mot deras arbete överlag, men kanske främst inom klimat- och miljöområdet. Trump-administrationen planerar bland annat att öppna upp stora naturreservat för den privata sektorn och en rad beslut tagna av den tidigare regeringen har rivits upp. Samtidigt har klimatdatabaser och information om klimatförändringarna metodiskt stängts ned eller tagits bort från statligt ägda hemsidor. Många forskare upprördes globalt och den 22 april arrangerades protestmarschen för vetenskap, ”March for Science”, i mer än 500 städer i hela världen. Rörelsen startades i Washington D.C., Amerika.

Världen över inspirerades forskare och i Indien genomfördes demonstrationer i ett trettiotal städer under augusti månad.

Forskare har också skrivit upprop i konkreta frågor, exempelvis för att försöka stoppa användningen av biobränsle och mikroplaster:

Stopp för biobränsle

I Nederländerna skrev 177 forskare från olika universitet i december ett öppet brev till Nederländernas regering. De vill att produktionen och användningen av biobränsle stoppas. Enligt forskarna skadas sårbara ekosystem som tropiska skogar, våtmarker och gräsmark när de omvandlas till enorma odlingar. Vidare skriver de att biodiesel från matväxter släpper ut upp till 1,8 gånger så mycket koldioxid som fossila bränslen och upp till tre gånger mer om det är palmolja som används. De vill att den Nederländska regeringen öppet erkänner att den europeiska policyn för biobränsle orsakar skada på klimat, miljö och sociala värden. Dessutom anser de undertecknade forskarna att matgrödor inte alls skall användas som biobränsle inom Europa.

LÄS MER: Biobränslebeslut kan öppna för mer palmolja

Upprop mot mikroplaster

Under det gångna året har forskare varnat om hur plastskräp bryts ned och bildar partiklar av nano- och mikroplast. Partiklarna har påträffats i allt från dricksvattensjöar och jordbruksslam till havens djupaste platser och beräknas finnas i drygt 83 procent av världens dricksvatten.

I en debattartikel i SvD skrev 13 forskare från Stockholm, Göteborg och Örebros universitet att regeringen bör följa rekommendationerna i Kemikalieinspektionens, KemI, rapport på alla punkter. Dessa inkluderade ett önskat ”svenskt förbud mot mikroplaster i kroppsvårdsprodukter såsom tandkräm, skrubbkrämer och handrengöring.”

Vidare skriver forskarna att:

– Vi välkomnar KemI:s beslut och uppmanar regeringen att följa rapportens samtliga rekommendationer. I just fallet med mikroplast anser vi nämligen att försiktighetsprincipen, värnandet av den marina miljön och det rådande vetenskapliga kunskapsläget ändå räcker för att motivera samhället att reagera.

Inför hösten tillsatte regeringen en ny utredare med uppdrag att undersöka hur Sverige påverkas samt bidra med underlag inför framtida beslut. Utredningen planeras vara färdig under våren 2018.

LÄS MER: Nu ska plastens påverkan på miljön i Sverige utredas

Men brukar då politiker och andra beslutsfattare lyssna på forskaruppropen?
Jodå, det händer. Ibland tar det tid, men ibland kan uppropen få snabba resultat. Här är två exempel från året som gått:

Nationsöverskridande Fiskeförbud i norra Arktis skänker hopp

År 2012 krävde 2 000 polarforskare att en zon med fiskförbud införs i Norra Ishavet. Nu, sex år senare, har detta blivit verklighet. Förbudet ska gälla till 2034 för att sedan förlängas i femårsperioder. Området som fredas är 2,2 miljoner kvadratkilometer stort och beslutet togs av nio länder kring nordpolen i samarbete med EU. Under tiden som förbudet gäller är tanken att forskare skall få tillfälle att lära sig mer om de okända ekosystem som förekommer i området.

– Det finns inget annat öppet hav där vi låtit vetenskapen gå före. Detta är ett bra exempel på hur försiktighetsprincipen kan användas, säger Scott Highleyman, amerikansk delegat i förhandlingarna och ansvarig för miljövård vid Ocean Conservancy, till Science.

Länderna och organisationerna som slöt överenskommelsen var EU, USA, Kanada, Kina, Ryssland, Japan, Norge, Grönland, Island och Sydkorea.

Nyckelbiotopsinventeringen

Över 120 forskare och tjänstemän skrev under våren på ett upprop mot pausen av nyckelbiotopsinventeringen i Sverige. Sju svenska forskare skrev även i DN debatt att endast 4-5 procent av den omfattande produktiva skogen har bevarats, ”trots att Sverige åtagit sig att skydda 20 procent av landets land- och sötvattensområden till 2020”. Debatten gick het under våren och både representanter för skogsindustrin, miljöorganisationer och forskare hördes omvartannat i media. Det hela avslutades med en positiv ton och nu ska hela Sverige inventeras under ledning av skogsstyrelsen. Under en tioårsperiod skall arbetet utföras med en årlig budget på 20 miljoner kronor.

LÄS MER: Efter protesterna – inventeringen av nyckelbiotoper återupptas

Det här är redaktionens urval av några av forskarnas upprop under 2017!
Vad tyckte du var viktigast 2017? Vad tror du 2018 års upprop kommer att handla om?
Skriv gärna på vår facebooksida och berätta!