9 av 10 fiskbestånd överfiskade globalt

Grönt, gult eller rött. Det är dessa tre färger som Världsnaturfonden WWF använder sig av för att varje år klassificera fisk och skaldjur ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Syftet är bland annat att hjälpa konsumenter, restauranger och livsmedelskedjor att välja hållbart för att hjälpa till att få friskare hav, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind på presskonferensen i Stockholm där guiden presenteras under torsdagen den 28 september.

–  Politiker använder sig också av fiskguiden som underlag vid beslut, säger Inger Melander, sakkunnig inom fiske och marknad hos WWF.

Nya kriterier

Tre nya kriterier har tillämpats i årets fiskguide. Koldioxidutsläpp vid fisket har tagits med i beräkningarna. Spöknät, alltså förlorade fiskeredskap, beaktas. Och slutligen har ett större fokus på den sociala aspekten, såsom kränkningar av mänskliga rättigheter på stora fiskebåtar, tagits med i bedömningen.

Läs mer: Så mycket fiskeredskap finns i haven

Sett till helheten globalt ser utvecklingen dyster ut. Drygt 90 procent av alla kommersiella fiskebestånd i världen är antingen överfiskade eller har nått sin gräns.

– Haven står inför enorma utmaningar. Utöver problemen med överfiske är uppvärmning och försurning något som ökar pressen på våra fisk- och skaldjursbestånd, säger Gustaf Lind.

Dyster utveckling i Östersjön

I år får alltså Östersjöströmmingen ny färg. Den går från att tidigare ha varit klassad som gul till att nu bli rödmarkerad, och den från Bottniska viken specifikt går från grön till gul. Även skarpsillen i Östersjön trillar ner, från en grön till en gul placering, och Östersjötorsk fiskad med bottentrålning lyser i likhet med förra året fortsatt rött.

Just trålning, överskridna fiskekvoter, övergödning och klimatförändringar är några av orsakerna bakom den negativa utvecklingen för många av Östersjöns olika fiskbestånd. Däremot hoppar Östersjöbraxen upp, från en gul till en grön placering. Bland annat eftersom kunskaperna om beståndet har ökat.

Liknande mönster i Atlanten

Västerut ser utvecklingen inte mycket ljusare ut. Bottentrålad torsk i Barents hav och Norska havet skiftar likt Östersjöströmmingen färg, från gult till rött, och nordhavsräkan är fortsättningsvis rödmarkerad. Även här ligger höga fiskeuttag bakom, men även krympande lekbestånd och bristande kontroll.

– Bottentrålning innebär högre koldioxidutsläpp, och att vi i årets fiskeguide även beaktat detta är en av orsakerna till att bottentrålad torsk härifrån ändrat färg, säger Inger Melander.

Sillen i Nordostatlanten har en liknande utveckling som Östersjöströmmingen, och går från grönt till gult i WWF:s guide. Det gör även makrillen från samma område. Även här ligger hårt fisketryck bakom.

För den som ändå vill äta sill kan skarpsill från Skagerak, Kattegatt och Nordsjön vara ett alternativ. Om den är fångad med flyttrål vill säga. Är dessa kriterier uppfyllda får den grönt ljus i fiskeguiden.

Överraskande grönmarkering

Lite oväntat får jätteräkor grönt ljus i guiden, då de normalt bland annat utgör ett stort hot mot mangroveskogar. Men grönmarkeringen gäller enbart vannameiräkor som är odlade i landbaserade system med återanvändning av odlingsvattnet i Storbritannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.

Dessa kan vara svåra att hitta i svenska butiker. Då kan istället svenskodlad regnbåge, ostron odlade i Frankrike, hjärtmussla handplockad i Norge och blåmusslor odlade i bland annat Sverige vara några gröna alternativ som är lättare att hitta här.

– I och med att det är ett slutet system så är det väldigt lätt att kontrollera de aspekter som normalt är problematiska, säger Inger Melander.

På östligare breddgrader är gulfenad tonfisk i indiska oceanen kraftigt hotad, och beståndet ligger enbart på drygt 30 procent av det ursprungliga beståndet. Vill man ändå äta denna fisk ska den vara fiskad med handlina eller spö i nordvästra, centrala eller sydvästra stilla havet.