Matdags hos en småbrukarfamilj, från Ett bildverk om Småland, 1954 av Bror Olsson och Erik Liljeroth.
Äldre kost ger nytt mattänk
Äldre tiders kosthållning kan lära oss att äta mer hållbart i framtiden. Matkult.se ger kunskap om matkulturen i Sverige förr – och inspiration till nytt mattänk.
Mat kan vara så mycket. Näring förstås, men också trygghet, gemenskap och förankring. En källa till glädje men också till debatt: Hur och vad ska vi producera och äta för att det ska vara klimatmässigt hållbart? En väg kan vara att inspireras av gamla tiders kosthållning.
– Det som då handlade om nödvändighet, med knapp tillgång till exempelvis kött, är relevant även för oss, säger Åsa Holmgren, etnolog vid Institutet för språk och folkminnen, Isof.
– Då handlade det om att man helt enkelt inte hade så mycket kött. Annars hade man kanske gärna velat äta mer. Det var på riktigt för människorna då, och det är det ju inte för de flesta av oss i Sverige i dag. Men det är ändå någonting som man kanske måste välja bort i framtiden.
Tillbakablick kan bidra till hållbar utveckling
Isof är en av de myndigheter som arbetar med FN-organet Unescos konvention om att trygga det immateriella kulturarvet, det vill säga traditioner, seder och bruk. Det är en konvention som också knyter an till Agenda 2030:s strävan mot hållbar utveckling (se faktaruta) eftersom äldre tiders bruk ofta var miljösmarta. 2015–2018 gav projektet Kunskapsbank för traditionell småskalig matkultur Åsa och hennes kollegor chansen att gräva djupt i Isofs stora arkivsamlingar genom anslag från EU:s landsbygdsprogram.
Hur såg jordbruk och fiske ut, vad åt vanligt folk och hur förvarade och lagade de sin mat? Vilka råvaror, växtsorter och husdjursraser var vanliga? Hur skulle man kunna göra den traditionella kunskapen synlig och locka till att använda den på nya sätt? Resultatet blev webbsajten matkult.se. Ett sätt att ta arkivmaterial, pröva hur det fungerar och sedan koppla det till framtiden och hållbarhet.
Nyckeln kan ligga i hemodling
I Sverige före industrialiseringen var resurserna knappa och det gällde att hushålla. Det var tiden före sockret, vetet och vedspisen, och det var ofta en kamp för att överleva, enligt Åsa Holmgren.
– Sedan gick vi från fattigt land till välfärdsland väldigt snabbt. Mellan 1850 och 1950 skedde en enorm förändring, och man kan förstå att det gick snabbt att ta till oss allt det nya.
Och nu skulle vi alltså må bra av att kika tillbaka på hur man gjorde förr, för det finns mycket att lära från tiden före industrialiseringen, anser Åsa Holmgren. Till exempel att ha en egen täppa för odling, ta vara på skörden, lägga upp förråd och minska svinnet, äta efter säsong och närproducerat för att dra ner på transporterna. Och att inse att allt inte kan vara tillgängligt hela tiden. Kunskap ger respekt för maten, menar hon.
– Förr såg man maten som ett gudslån. Det låg en möda bakom framställningen av maten som vi är långt borta från i dag när vi har förlorat kopplingen till var maten kommer ifrån.
Billigt och säsongsbetonat
Intresset spirar redan hos många, såväl bland mathantverkare som hos vanliga konsumenter. Att handla och verka lokalt, odla och ta vara på råvaror genom till exempel mjölksyrning är sådant som engagerar. Förrådshushållning rimmar också väl med nutidens tankar om krisberedskap.
Läs också: Hela Sverige odlar
Det finns ett stort intresse för äldre sorters grödor, som till exempel gråärt, som kanske klarar klimatförändringen bättre.
Forna tiders mat är billig, säsongsbetonad och finns inte alltid i överflöd. Men den är inte torftig, för Åsa Holmgren tycker vi kan lämna forna tiders nödmat, eller mat som åts i brist på annat, därhän. Det finns så mycket annat att fokusera på när man utforskar traditionella råvaror och produkter.
– Visst kan både råvaror och tillgång vara begränsade men det finns utrymme att skapa egna varianter. Sedan behöver man inte haka upp sig på recept utan mer på vad man har hemma och vad man kan göra av det, att det är lustfyllt att hitta på nya rätter utifrån matvaror man själv tycker är schysta.
Gamla recept lockar
Ganska många testar att laga Matkults recept, berättar Åsa som själv provlagat dem.
– Jag gillar många av pannkakorna. De innehåller ofta inte ägg men däremot till exempel morot eller äpple.
Allra viktigast är ändå skolköken, tycker hon.
– Om något ska bli framtidens mat måste man börja med barnen. Det är jag säker på. Det finns jättemånga bra initiativ i skolan trots alla besparingar, fast det kräver ofta att det finns några eldsjälar.
