Alliansens okända miljöpolitik

Sverige har en lång tradition av att styras av minoritetsregeringar. Det innebär att regeringen inte har majoritet i riksdagen utan måste förhandla för att få igenom sin politik.

Särskilt kännbart kan detta bli om riksdagen protesterar mot regeringens politik med ett så kallat tillkännagivande.

De senaste åtta åren har det varit särskilt vanligt på miljöområdet.

Ett exempel är Bromma flygplats. Omställning till hållbara transporter, Stockholms stora behov av bostadsbyggande och ett kommunpolitiskt löfte till väljarna, talade för en stängning av Bromma flygplats, ansåg den nya regeringen efter valet 2014. I höstbudgeten aviserades därför avsikten att tillsätta en förhandlingsperson med uppgift att bereda vägen för en nedläggning.

LÄS ÄVEN: Så har oppositionen tillrättavisat på regeringen i miljöutskottet – hela listan med tillkännagivanden

Men majoriteten i riksdagens trafikutskott hann före och beslutade sig i december samma år för att markera skarpt mot planen.

”Tillsättandet innebär en politisk signal som i sin tur skulle framkalla en osäkerhet om flygplatsens framtid som skulle kunna påverka framförallt näringslivet negativt men även ha återverkningar på t.ex. människors val av bostads- eller arbetsort”, skrev utskottet i sitt betänkande.

Signalen till regeringen var tydlig – ni kommer aldrig att lyckas få majoritet för den där idén! – och fick avsedd effekt.

Några steg mot nedläggning av Bromma flygplats har regeringen inte tagit.

Utskottets initiativ kom i form av ett så kallat tillkännagivande, som jämte granskningar i konstitutionsutskottet, frågestunder och motioner är ett av de verktyg som riksdagen har för att klargöra sin mening inför regeringen.

– Det är fullt ut rimligt. Riksdagen är landets högsta beslutande organ, som det står i regeringsformen: ”all offentlig makt utgår från folket” och då är det riksdagen som bestämmer i någon mening, säger Lars Hjälmered, riksdagsledamot för Moderaterna och en av de fyra som undertecknade motionen som låg till grund för tillkännagivandet.

Under den här mandatperioden har tillkännagivanden varit vanliga, men den sortens formuleringar som stoppade utredningen av en nedläggning av Bromma är sällsynta – och betydligt mer kontroversiella än vad Lars Hjälmereds uttalande antyder.

Utskottets betänkande innehöll en uppmaning till regeringen om att inte agera som den hade för avsikt, vilket gör att beslutet utgör ett så kallat negativt tillkännagivande.

Dessa är sällsynta – och när de för ovanlighetens skull dyker upp så berör de ofta frågor som, precis som i fallet med Bromma flygplats, har anknytning till miljön.

När konstitutionsutskottet häromåret gjorde en kartläggning av riksdagens tillkännagivanden från tidigt 90-tal till våren 2016, visade det sig att endast sju av totalt cirka 2000 påträffade tillkännagivanden kunde kategoriseras som negativa. I stort sett samtliga har beslutats efter 2010.

Trafikutskottets uppmaning till regeringen om att inte utreda framtiden för Bromma flygplats var ett av dessa sju.

Ett annat var ett tillkännagivande senvintern 2015 från de borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna, om att regeringen borde skrinlägga planerna på en särskild skatt på handelsgödsel.

Regeringen gav med sig och meddelade att skatten, som tagits bort 2010 av Reinfeldt-regeringen, inte skulle återinföras.

Tillkännagivanden – de mycket sällsynta negativa såväl som de betydligt vanligare motgångstillkännagivanden där riksdagsmajoriteten meddelar en annan åsikt eller ger regeringen ett medskick som strider mot regeringspartiernas vilja – orsakas av ett svårt parlamentariskt läge.

– Riksdagen visar tänderna och kommer med fler motgångstillkännagivanden och driver regeringen framför sig genom att be om lagförslag och nya utredningar, säger Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Under mandatperiodens första år efter valet 2014 förekom fler tillkännagivanden än under de två senaste decennierna, visar en studie som han har gjort i samarbete med statsvetaren och sekretariatschefen vid Riksdagsförvaltningen Thomas Larue.

– Tillkännagivandens är flexibla konstitutionella verktyg som oppositionen med en riksdagsmajoritet kan använda för att påminna regeringen om vad riksdagen tycker i en fråga. Det är ett nyttigt system som kan fungera som en säkerhetsventil istället för att till exempel fatta skarpa beslut utan tillräcklig beredning, säger Thomas Larue.

I den rödgröna minoritetsregeringen, som har fungerat som en tillkännagivande-magnet sedan 2014, är entusiasmen möjligen inte fullt så stor. Häromåret beklagade sig statsminister Stefan Löfven för Tidningarnas Telegrambyrå, TT:

– Det duger inte att bara hålla på med spelet i rikspolitiken, sa han.

– Antingen sätter vi oss i var sitt hörn eller så sätter vi oss ihop och försöker göra någonting. Sverige kan ju inte leva på tillkännagivanden i fyra år, det är inte det som driver oss framåt.

Utskottens iver att föreslå beslut om tillkännagivanden varierar mellan politikområdena. Riksdagsåret 2014-15 rådde störst iver i justitieutskottet och trafikutskottet, enligt Thomas Larue och Niklas Bolin.

Tätt därefter följde miljö- och jordbruksutskottet där det under mandatperioden har fattats beslut om 60 tillkännagivanden varav 40 har gått emot regeringens politik.

– Det är intressant att tillkännagivanden ger uttryck för att det är väldigt mycket konflikt. För å andra sidan har vi aldrig haft så många blocköverskridande överenskommelser som under den här mandatperioden, särskilt på miljö- och klimatområdet. Det är gott samarbete i många frågor, säger Åsa Westlund (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

Ett annat exempel på då ett tillkännagivande har dragit ut på ett politiskt beslut är frågan om att stoppa den omstridda palmoljeprodukten PFAD i biodiesel. Alliansen fick stöd av Sverigedemokraterna för ett tillkännagivande att be regeringen utreda frågan ytterligare vilket ledde till att PFAD kommer att ha rabatt året ut och inte fram till den 1 juli i år, som var det ursprungliga förslaget.

Sveriges Natur har kartlagt samtliga tillkännagivanden i miljö- och jordbruksutskottet under mandatperioden – läs hela listan hela listan här.

Tillkännagivanden i miljö- och jordbruksutskottet under olika mandatperioder: