Analys: Stora skillnader på utsläppsutvecklingen i EU och Sverige

Enligt EU-kommissionen minskade EU:s utsläpp från elproduktion med 23 procent under förra året. Kommissionen förklarar det med att sol och vind ersatt kol och gas. Elanvändningen minskade samtidigt med över 6 procent.

Högre bränslepriser ledde till att industrins utsläpp minskade med 7 procent. Sammantaget minskade därmed utsläppen med mer än 16 procent, vilket är rekord och nästan lika mycket som hela minskningen 2017-2022.

Läs också: De släppte ut mest koldioxid 2023

Läs också: Sol och vind fortsätter att öka

Ovanligt höga gaspriser

Ukrainakriget ledde 2022 till ovanligt höga gaspriser, särskilt efter sprängningen av Nordstream-ledningarna. Med högre priser på gas ökade också elpriserna, men det senaste året har priserna sjunkit. Ansträngningarna att minska EU:s beroende av rysk gas och ersätta den med annan importerad gas har fortsatt.

Fransk kärnkraft gick mycket dåligt år 2022 och även vattenkraften hade ett dåligt år i stora delar av Europa. Men under 2023 kunde de båda kraftslagen återhämta sig.

Läs också: Myten om framtidens reaktorer

Under perioden 2021–2023 nådde också priset på utsläppsrätter mycket höga nivåer, men har sedan börjat falla och är nu mycket lägre.

Minskade utsläpp även i Sverige

Drygt hälften av de svenska koldioxidutsläppen ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Utsläppen härstammar framför allt från kraft (det vill säga elproduktion), fjärrvärme och stora industrier, vars utsläpp minskade från cirka 17,7 till 17,2 miljoner ton förra året. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släppte ut 12,4 miljoner ton 2023, vilket var något mindre än 2022.

Övriga utsläpp står framför allt jordbruket för, där få förändringar kan skönjas från år till år. Sammantaget innebär det att de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade något 2023.

Minskningen beror inte så mycket på den förda klimatpolitiken som på att det har varit dyrt att elda kol, olja, gas och torv, delvis på grund av höga priser på utsläppsrätter. Likaså har ekonomin krympt en aning, särskilt inom byggsektorn.

1,7 miljoner ton mindre utsläpp

Sedan året före pandemin, 2019, har de ungefär 750 anläggningar i Sverige som ingår i utsläppshandelssystemet minskat sina utsläpp med 1,7 miljoner ton. I utsläppshandeln ingår koldioxid från all större industri, el och fjärrvärme.

I systemet ingår inte transporter, jordbruk, små pannor för uppvärmning eller utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid (med något undantag). Flyget ingår delvis i utsläppshandeln, men på mycket förmånliga villkor varför det inte tagits med här.

Sett över tid har utsläppen minskat för varje år, men inom den tunga industrin har inte stora förändringar skett de senaste åren. Inom kraft och värme har traditionella fossila bränslen som kol, olja, torv och gas minskat kraftigt, men samtidigt har förbränningen av avfall ökat.

Dubbelt så stora utsläpp av sopor

Avfallsförbränning ger stora koldioxidutsläpp. 2022 stod eldning av sopor för 3,1 miljoner ton i utsläpp, vilket var mer än dubbelt så mycket som utsläppen av kol, olja, gas och torv samma år.

Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB men före Preem (se listan nedan). Medan kol, olja, gas, torv och biobränslen kostar pengar, så får den som eldar avfall betalt för att elda upp det.

Plastanvändningen ökar och det mesta av den plasten eldas upp. Kapaciteten för avfallsförbränning har ökat så mycket att många svenska anläggningar importerar sopor. Importen har ökat över en längre tid.

Läs också: Drömmen om mer plaståtervinning

Subventionerad kraftvärme

Kraftvärmen stöds av EU genom att den tilldelas gratis utsläppsrätter. El och värme släppte i Sverige ut 3,5 miljoner ton 2023, men 2 miljoner ton var gratis, så de behövde bara betala för 1,5 miljoner ton.

Miljörörelsen har i många år varnat för att den ökande avfallsförbränningen hotar både klimatmålen och målen för materialåtervinning. Det är mycket billigare att elda upp plast än att återvinna den. I april 2020 trädde en ny skatt på 125 kronor per ton eldat avfall i kraft, men den avskaffades i januari förra året.

Läs också: Efter avfallsskandal – fick tömma brunnen

Fri tilldelning av utsläppsrätter tas bort

En viktig förändring under 2023 var att EU beslutade om att ta bort den ”fria tilldelningen” av utsläppsrätter. Denna fria tilldelning infördes för att skydda koldioxidintensiv industri mot import från länder som har svagare klimatpolitik än EU.

Mellan 2026 och 2034 ska i stället tullar läggas på den importen (om inte länderna kan visa att de redan har lagt på lika mycket koldioxidkostnader för dessa varor). Samtidigt fasas den fria tilldelningen ut.

Beslutet berör stål och järn, aluminium, konstgödsel, vätgas och cement, och får stora konsekvenser. Europas tunga industri kommer att bli tvungen att minska sina utsläpp för att minska sina kommande kostnader.

Förändringen styr redan företagens investeringar och val av teknik. För resten av världens företag som exporterar till EU gäller samma regler som nu.

Fredrik Lundberg är journalist med fokus på energisystem. Han är återkommande skribent i Sveriges Natur.