Anna Froster får pris för sitt naturskrivande

”Froster har nära kontakt med ny vetenskaplig förståelse av viktiga naturdelar, senast våtmarkernas enastående betydelse”, står det bland annat i prismotiveringen.

När Sveriges Natur ringer för att gratulera ska hon just sätta sig på ett tåg mot Helsingborg för ett föredrag om boken Våtmark – en djupdykning i grunda vatten (Bonnier Fakta) som hon skrev för Naturskyddsföreningen 2024.

Läs också: Boktips – tre böcker om våtmarker
Läs också: Naturskyddsföreningen slutar ge ut årets bok

– Tack, det känns väldigt stort och överrumplande. Framför allt är det roligt om priset ger lite rampljus åt biologisk mångfald som jag ofta skriver om. Det är en ödesfråga lika mycket som klimatförändringen men hamnar lätt lite i skuggan – fast det handlar om allt levande.

Hur gör du för att berätta om det?

– Utgångspunkten måste vara att det är roligt att läsa. Jag jobbar ofta med forskare som framför allt tänker: det här måste folk veta, och alla detaljer måste med. Men när det handlar om populärvetenskap är ingen skyldig att läsa. Släpper man in för mycket tråkighet tappar folk fokus och kanske slutar läsa. Jag har själv svårt för upprepningar.

Anna Frosters språk öppnar för alla generationer, enligt prismotiveringen.

– Jag vet inte om det gäller alla, men till exempel Naturens ABC i Sveriges Natur klarar intresserade tolvåringar att läsa utan problem. Man behöver sällan skriva svårare än så, det går att ta upp komplicerade ekologiska sammanhang bara man förklarar dem.

Läs också: Naturens ABC – livet i jordens svarta hål
Läs också: Naturens ABC – rebellsvampar skålar in våren

Tidigt ute i naturen

För hennes egen del började engagemanget för naturen tidigt, med en morfar som tog med henne ut runt familjens sommarhus i Danmarks by utanför Uppsala och lärde henne känna igen växter.

– Det blev en slags identitet, något att imponera på vuxna med. Jag kände mig hemma i att gå omkring ensam i skogen. Sedan kom jag med i Fältbiologerna när jag gick i sjuan.

Språk och skrivande var också ett tidigt intresse, bland annat sporrat av hennes gudmor Eva Bäckstedt som var journalist på Svenska Dagbladet.

Hemma i bokhyllan fanns både pappans samlade årgångar av Forskning & Framsteg, i gröna mappar med guldbokstäver, och mammans stora samling med poesi.

– Det påverkade nog på något sätt …

Nära Linnés Hammarby

Sommarhuset där hon lärde sig sina första växter ligger nära Carl von Linnés Hammarby. Prismotiveringen tar också upp hans skrivande som en startpunkt för genren där Anna skriver.

– Linnés reseberättelser står i ett särskilt rum i sommarhuset, men ska jag vara ärlig har jag inte läst så mycket av honom. Iakttagelserna är intressanta men skrivandet har inte fångat mig.

Det finns andra i den svenska naturberättartraditionen hon inspireras mer av, som Erik Rosenberg och Sten Selander.

– Och i dag finns till exempel skribenter som Mats Ottosson, Mats Hellmark och Roger Olsson.

Läs också: Svansjön i vårvinterskrud
Läs också: Lappugglan på sniskan i skogen

Sveriges Natur drömjobbet

Att arbeta för Sveriges Natur var drömjobbet redan när hon gick på gymnasiet. Viktiga uppdragsgivare i dag är också magasin som Forskning & Framsteg och Turist. Veckan innan samtalet besökte hon Muddus nationalpark och Kvikkjokks fjällstation för två reportage till Turist.

Totalt har hon skrivit 13 böcker hittills. Fjolårets Sångsvan: Tillbaka i ljuset (Max Ström), tillsammans med fotografen Jonas Classon, fick Publishingpriset som årets fackbok, precis som Lappugglan – Skogens dolda väsen (Max Ström) 2022. Hon har också skrivit läroböcker för mellanstadiet och undervisat forskare i populärvetenskapligt skrivande.

– Jag har just lämnat manus till en bok om havet som kommer ut på Oceana förlag till jul. Det har varit intensivt, så jag ser fram emot att ta det lite lugnare och vara mycket i naturen nu när det är så fint ute, säger Anna Froster.

Anna Froster har arbetat på Sveriges Naturs redaktion båda som vikarierande redaktör och som regelbunden frilansmedarbetare.