AP-fonder kan finansiera höghastighetståg

Under onsdagen beslutade regeringen om ett nytt regelverk för AP-fonderna som förvaltar svenska pensioner. Samtidigt framkom att sex partier är överens om att utreda ytterligare ändringar redan i höst.

– Vi vill analysera möjligheten till nya regler kring investeringar i infrastruktur, berättar Per Bolund, finansmarknadsminister (mp).

I dag får inte AP-fonderna investera i infrastruktur eftersom de, enligt reglerna, snabbt ska kunna sälja sina innehav. Men nu har partierna i den blocköverskridande Pensionsgruppen, där alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår,  kommit överens om att Finansdepartementet ska analysera konsekvenserna av en regeländring.

Regeringen vill satsa på nya stambanor för höghastighetståg och har bjudit in Alliansen till samtal. Än så länge har man inte har kunnat komma överens om varifrån pengarna, cirka 205 miljarder kronor, ska tas. Enligt Finansdepartementet skulle den ändring som nu utreds hypotetiskt göra det möjligt för AP-fonderna att investera i till exempel svensk höghastighetsjärnväg – förutsatt att fonderna bedömer att projektet är lönsamt. Det är fortfarande oklart om investeringar i infrastruktur utomlands ska tillåtas.

En annan möjlighet som utreds är om fonderna ska tillåtas låna ut pengar till bolag de investerar i. En sådan regeländring skulle bland annat kunna möjliggöra investeringar i ny miljövänlig teknik utan att krocka med EU:s statsstödsregler.

– Ja, om fonderna själva ser detta som lönsamt. Regeringen får inte styra fonderna, poängterar Bolund.

Samtidigt får nu AP-fonderna ett nytt regelverk som i större utsträckning betonar hållbarhet. Också detta är förankrat i den blocköverskridande Pensionsgruppen. Propositionen, som presenteras efter en livlig debatt om investeringar i kärnvapen och fossila branscher som kol och olja, har redan kritiserats för att vara lam.

– Grundproblemet i dagens regelverk kvarstår – att målet om hög avkastning överordnas andra mål. Det nya lagförslaget lägger mycket större vikt vid hållbarhetsfrågor än nuvarande regler, vilket är jättebra. Men dessa viktiga förbättringar riskerar att undergrävas när målhierarkin inte förändras, säger Annelie Andersson, talesperson för kampanjen Schyssta Pensioner.

Niklas Ekvall, vd för AP4, sade nyligen till Dagens Industri att den nya lagtexten ”i det stora är en beskrivning av hur AP-fonderna redan jobbar”.

Men Per Bolund betonar att han förväntar sig en tydlig skillnad i fondernas förvaltning och i hur de styrelser som regeringen tillsätter arbetar.

– Det kommer att bli ett ökat fokus på hållbara investeringar. Den typen av investeringar har också visat sig ge bäst avkastning så det borde inte bli någon målkonflikt, säger Per Bolund.

Enligt förarbetet till lagtexten ska investeringar kopplas till och mätas mot de 16 svenska miljömålen liksom till de internationella konventioner Sverige har skrivit under, som Parisavtalet. Det står också att AP-fonderna ska ha ett ”vetenskapligt förhållningssätt”, vilket Per Bolund tolkar som ett stopp för nyinvesteringar i fossila företag.

– Beräkningar från FN:s klimatpanel IPCC visar den koldioxidbudget som mänskligheten behöver hålla för att vi inte ska få mer än två graders höjning av medeltemperaturen. Då kan man inte göra nya investeringar i fossilt.

Många hade dock önskat att förslaget hade gått längre och helt förbjudit AP-fonderna att investera i fossila företag.

– Orsaken till att vi inte skriver i lagtexten att fonderna ska sluta investera i fossila bränslen är att Sverige hela tiden skriver under internationella avtal, vi kan inte revidera reglerna varje gång. Detta är en ramlagstiftning.

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kritiserade Sverige för bristande reglering av AP-fonderna i sin utvärdering av Sverige 2016. De rekommenderade till exempel krav på risk- och konsekvensanalyser innan investeringsbeslut fattas samt klagomålsmekanismer för människor som fått sina rättigheter kränkta av bolag där AP-fonderna har investeringar. Dessa rekommendationer nämns inte i förslaget.

– Nej, men eftersom lagtexten ställer större krav på transparens och rapportering kommer det att bli lättare att följa upp investeringarna, säger Bolund.