Annons
Återbäring åter i fokus på riksstämma

"Vore olyckligt att behöva dra ner på rikskansliets expertkunskap", säger avgående ordförande Johanna Sandahl. Foto: Mats Hellmark

Återbäring åter i fokus på riksstämma

Inför Naturskyddsföreningens riksstämma har det inkommit 66 motioner. En återkommande fråga är hur mycket återbäring av föreningens intäkter som bör gå ut till kretsar och länsförbund. 

Av 66 inkomna motioner handlar sju om återbäringen. I sex fall kräver motionärerna att kretsar och länsförbund bör få mer av kakan när Naturskyddsföreningens intäkter ökar. 

I ett fall ser motionärerna en risk med att gå för hastigt fram när man eventuellt gör om det rådande systemet för återbäring inom föreningen. Stefan Lundstedt företräder Östersundkretsen och står bakom motion 10: Utred konsekvenserna av en höjd återbäring till kretsar och länsförbund.

– Det låter spontant bra för kretsarna att få mer pengar att röra sig med, men har vi kött på benen om vilka konsekvenser det skulle kunna få, om omfattningen för hela föreningens ekonomi? Det är svårt att fatta ett bra beslut om man inte ved vad det innebär, vilka konsekvenserna skulle bli. Så att vi fattar beslut utifrån vad vi vet och inte utifrån magkänslan, säger han.

Minskade resurser på kansliet

Östersundskretsen skriver i sin motion att ”i kretsar som liknar vår, där de aktiva medlemmarna är färre än 10, så skulle en nedskärning på rikskansliet kunna leda till att det plötsligt inte finns fri tillgång till den spetskompetens som kan vara avgörande i ett viktigt lokalt ärende.”

Stefan Lundstedt säger att de är oroliga för att ökad återbäring ut i landet kan leda till mindre kompetens på kansliet.

– Att det idag går att söka projektbidrag är ett ganska effektivt sätt att fördela resurser, så att inte pengar ligger på dem som har ett visst antal medlemmar. Det gäller särskilt här i Norrlands inland där vi inte har så många aktiva medlemmar. Om allt skulle bygga på medlemsantal skulle vi inte ha mycket att komma med.

Sedan riksstämman 2000 gäller att 35 procent av föregående års medlemsavgifter ska gå tillbaka till föreningens lokala och regionala verksamhet, eller kretsar och länsförbund. Sedan dess har regionala kanslier och lokala projektbidrag tillkommit.

När Sveriges natur går igenom Naturskyddsföreningens årsredovisningar visar det sig att under perioden 2010-2020 har återbäringen till kretsar, länsförbund och regionkanslier varierat mellan nio och elva miljoner. 

Under samma period har föreningens totala intäkter ökat från 149 till 263 miljoner kronor. Att återbäringen i stort sett inte förändrats medan intäkterna totalt ökat beror på att ökningen framför allt består av insamling och gåvor, men även bidrag från till exempel biståndsmyndigheten Sida.

Fördubblat stöd till regioner

År 2021 uppgick den totala intäkten till mer än 300 miljoner kronor och återbäringen hamnade på 15 miljoner kronor. Ökningen i återbäring beror på en fördubbling av stödet till regionkanslierna, medan kretsar och länsförbund fick ungefär lika mycket som tidigare år.

Sex av motionerna till riksstämman handlar om detta, hur återbäringen inte hänger med i föreningens ekonomiska utveckling i övrigt. Tas hänsyn till inflation och den ekonomiska utvecklingen i samhället i stort får kretsar och länsförbund i dag mindre pengar än för tio år sedan.

Bakom motion 40 står 30 kretsar från tio län och Hallands länsförbund. De vill att kretsarnas och länsförbundens andel av återbäring ska fördubblas. 

Hallands länsförbund, tillsammans med Blekinges, Sörmlands och Västernorrlands länsförbund står också bakom motion 31 som bland annat föreslår att återbäringen inte bara ska baseras på medlemsavgifter, utan även på insamlade medel. De föreslår att 35 procent av alla gåvor som inte är öronmärkta ska gå till återbäring. 

Ökat engagemang

Karl-Axel Reimer är ordförande i länsförbundet i Sörmland och ställer även upp i valet till ordförande för Naturskyddsföreningen vid riksstämman. Han argumenterar för motionen utifrån att ”klimatfrågan och den biologiska mångfalden saknas på den politiska agendan” i Sverige. 

– På något vis måste vi försöka påverka och öka medvetenheten i samhället kring de här frågorna. Det finns en väsentlig potential att utveckla detta lokalt i folkrörelsen och det behövs resurser för att det ideella engagemanget ska kunna bli synligare och starkare. På många håll i landet syns vi inte över huvud taget, säger han.

Tillsammans med ordföranden i de tre andra länsförbunden tror han att många av de som skänker pengar till Naturskyddsföreningen också vill att pengarna ska användas lokalt. 

– Men förs den diskussionen över huvud taget? Vad menar vi med en stark folkrörelse? Jag saknar den debatten och har efterlyst den. Hur ska vi öka medvetenheten bland människor? 

Han tror att en satsning lokalt på medlemmar och engagemang även kommer stärka föreningen på riksnivå. 

Läs också: Politisk slagsida när Naturskyddsföreningen väljer styrelse

Gåvor för kansliverksamhet

Naturskyddsföreningens avgående ordförande Johanna Sandahl skriver i ett mejl till Sveriges Natur att beslut på stämman 2021 ”lett till att styrelsen de senaste två åren kraftigt förstärkt återbäringen”. Till exempel genom fördubblingen av stödet till de regionala kanslierna 2021.

”I praktiken innebär det en resursförstärkning av länsförbunden, eftersom det är de som driver de regionala kanslierna. De regionala kanslierna har ett viktigt uppdrag att stärka kretsarnas arbete”, skriver hon.

Hon skriver även att många medlemmar ger gåvor till föreningen för att bidra till föreningens påverkansarbete och opinionsbildning, och att sådant arbete kräver stor expertkunskap vilket gåvorna möjliggjort. Annat arbete på kansliet som gåvorna kunnat möjliggöra är att utöka verksamhet inom sötvatten och gruvor, något som tidigare stämmor också fattat beslut om. 

Läs också: ”En ordförande för en mer systemkritisk miljörörelse”

Riksstyrelsen lägger proposition

Föreningens riksstyrelse har noterat de återkommande motionerna om återbäringen inför varje stämma de senaste åren. För att försöka komma tillrätta med det kommer styrelsen till årets stämma lägga fram en proposition om detta, säger Johanna Sandahl. 

Hon skriver också att Naturskyddsföreningen ”står inför oerhört stora utmaningar i såväl rikspolitiken, som inom EU och internationellt. Naturskyddsföreningen är en väldigt viktig aktör, det märktes inte minst i höstas när vi efter utspel om Tidöavtalet, nedlagt miljödepartement och en kraftigt minskad miljöbudget fick över 20 000 nya medlemmar. I den tid vi befinner oss vore det mycket olyckligt att behöva dra ner på rikskansliets expertkunskap och dess stödfunktion till kretsar och länsförbund.”

”Det finns helt enkelt bara en kaka och det gäller att hitta bästa möjliga fördelning av den för att hela Naturskyddsföreningen, från kretsar till länsförbund och riksförening, blir så stark det bara går”, avslutar hon. 

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X