Atlantstören återvänder – släpps ut i Göta älv

– Det här projektet är det häftigaste i svensk natur i dag. Det är den första art som återintroduceras sen bävern 1922, säger Linnéa Jägrud, akvatisk biolog på Sportfiskarna.

Det var biologen Dan Calderon på Miljöteknik i Väst som 2013 först tog initiativ till att få tillbaka stör i Göta älv. Det var känt att arten funnits i älven fram till slutet av 1800-talet, då den dog ut på grund av överfiske och försämrad vattenkvalitet, men det var oklart om den lekt i området, eller bara passerat förbi.

Har lekt i Göta älv

Dan Calderon bad Göteborgs naturhistoriska museum att undersöka om det fanns unga (juvenila) störar i samlingarna. Och när museiintendent Kenneth Lundin fann tre glasburkar med unga störar, försedda med datum och fångstplats, fick man bekräftat att arten faktiskt lekt i älven.

Projektet Störens återkomst började ta form. Museet undersökte tillsammans med Göteborgs universitet, föreningen Sportfiskarna, Dan Calderon och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) möjligheten att återintroducera stör i Göta älv. I januari i år gav länsstyrelsen klartecken.

100 störar planteras in

Den 18 juni kommer 100 unga störar från Leibniz-institutet för sötvattensekologi och inlandsfiske (IGB) i Berlin, att släppas ut i älven. Leibniz-institutet är ledande när det gäller återetablering av arten.

– Målet är att få tillbaka en pusselbit i ekosystemet. Stören är en nyckelart. Allt vi gör för den gynnar också många andra arter. Den kommer att ha flera positiva effekter på ekosystemen både i älven och havet utanför. När den bökar efter mat syresätts botten. Andra arter, som det hotade havsnejonögat, kan lifta på den. Den kommer även att äta vissa invasiva arter och ha en försiktigt positiv effekt på ålgräsängar i den grunda havsmiljön, där det i dag finns för många krabbor, säger Linnéa Jägrud.

Följs via inopererade sändare

78 av störarna har fått en liten sändare inopererad i magen så att deras rörelser kan följas via mottagare som placerats ut i älven. Linnéa Jägrud lyfter försiktigt upp en av dem för att visa.

– Med akustisk telemetri kan vi också se var i älven de hittar mat och hur de mest gynnsamma livsmiljöerna ser ut. Därmed hjälper de oss också att förstå ekosystemet, säger hon.

Läs också: Bubblor hjälper fiskar förbi vattenkraftverk

Simmar ut i havet

När de unga störarna är stora nog att klara salthalten kommer de att gå vidare ut i havet.

– Det tar kanske ett par månader, sen kommer de att dra och kommer inte tillbaka på tio år för att leka i älven.

Elproduktion mot vital älv

Det finns lämpliga lekbottnar vid Kungälv, Göta älv och Lilla Edet, dit det inte är svårt för stören att simma. Men dess långa liv och sena könsmognad gör den också mer sårbar. Linnéa Jägrud oroas framför allt över de snabba förändringarna i älvens vattenstånd, något som hänger samman med Vattenfalls elproduktion.

– Den kostar mycket för älvens ekologi. När vattnet sjunker undan kan ägg från flera fiskarter hamna över ytan och torka ut. En anpassning skulle innebära lite mindre elproduktion men en mycket mer vital älv, vars liv är ju anpassat till den naturliga cykeln.

Läs också: Moderna miljövillkor för vattenkraft sätts på paus

Samtidigt går det inte att missta sig på hennes entusiasm inför det stundande utsläppet.

– Detta är en urtidsdrake, en ikoniskt häftig och vacker fisk. Och det är så coolt att den funnits här sen istiden.