Avfall på avvägar

År 2015 stoppades knappt hundra illegala, gränsöverskridande avfallstransporter, enligt Naturvårdsverket. När Sveriges Natur sammanställer data för år 2020 är antalet drygt 900.

– Ju mer tillsyn vi gör, desto fler illegala avfallstransporter hittar vi, säger Emma Meijer Bååth, nationell samordnare för tillsyn av gränsöverskridande avfallstransporter på länsstyrelsen i Gävleborg.

Stort mörkertal av illegala avfallstransporter

Förklaringen till att antalet stoppade transporter ökat med nästan tusen procent stavas bättre samordning och mer resurser. År 2016 fanns enbart fem heltidstjänster med uppgift att inspektera avfallstransporter utefter vägar, vid gränsövergångar och i hamnar. I dag finns det 18 heltidstjänster på fem länsstyrelser.

– Men de transporter vi stoppar är bara toppen av isberget. Hur många illegala avfallstransporter som tar sig förbi gränsövergångarna kan vi inte gissa oss till. Mörkertalet är enormt.

De myndigheter som arbetar med gränsöverskridande avfallstransporter uppskattar att det förs ut avfall från Sverige för flera miljarder kronor varje år. Genom region Syds hamnar och Öresundsbron beräknas cirka 200 misstänkta illegala avfallstransporter passera varje dygn och i region Nord cirka 130 transporter per dygn.

Siffrorna är grova överslag gjorda för sex år sedan, men ingen som Sveriges Natur har talat med tror att antalet minskat. Snarare tvärtom.

Internationell handel med tonvis av avfall

Under 2000-talet har avfall blivit en global handelsvara. År 2018, innan pandemin satte käppar i världshandelshjulen, exporterade EU:s medlemsländer 182 miljoner ton avfall till ett värde av 80,5 miljarder euro. Det handlar framför allt om metallskrot, pappersavfall, plast, textilier och glas.

Sopor har blivit hårdvaluta i den giftfria, cirkulära ekonomi som krävs för att bättre motverka världens miljöproblem. Rätt hanterade förvandlas soporna till sekundärt råmaterial som kan ersätta och minska behovet av nyproducerat material.

En giftfri, ciruklär ekonomi är en win-win både för ekonomi och miljö, men inte om soporna dumpas i stället för att återvinnas. Då kan hälsokonsekvenserna för människor och natur bli både akuta och långsiktiga.

Europol bedömer att den olagliga avfallshanteringen kommer att växa i takt med att kostnaderna för den lagliga hanteringen ökar. En bedömning som även görs i Sverige.

I en rapport från 2021 sammanfattar tolv svenska myndigheter avfallsbrottsligheten som ett grovt underskattat och ostört område. Därför vill EU och Sverige få bättre koll på både avfall och kriminella.

I år avsätter regeringen 50 miljoner kronor för att bekämpa avfallsbrottslighet. Samtidigt reviderar EU-kommissionen avfallstransportförordningen för att hindra medlemsländerna från att exportera sina avfallsproblem till länder utanför unionen.

”Att begränsa möjligheterna att exportera avfall från EU kommer förhoppningsvis bygga en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi”, skriver miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) i ett mejl till Sveriges Natur.

Smugglare utnyttjar regler som ska gynna återanvändning

Som förordningen ser ut i dag behöver till exempel inte begagnade varor, som kan återanvändas, anmälas till myndigheter när de ska exporteras. Förordningen är tänkt att underlätta återanvändning för att bygga en fungerande cirkulär ekonomi, men skapar också ett kryphål som kan utnyttjas av avfallssmugglare.

Genom att strunta i både miljöföreskrifter och avgifter kan kriminella erbjuda en betydligt billigare ”avfallshantering” än lagliga aktörer.

– Om du skickar avfall till ett land där det kostar mindre per ton att hantera än i Sverige, då finns det en ekonomisk vinst i det. När det finns pengar att tjäna brukar kriminella ofta hitta kreativa lösningar, så det gäller att du har koll på vem du skickar ditt avfall till, säger Emma Meijer Bååth.

Låga straff och lätt att komma undan

Det är dessutom en mycket liten risk att åka dit, och straffen är låga. Samtidigt uppskattas miljöbrott vara en av de mest lönsamma brottstyperna i världen.

Varje år genereras mellan 110 och 280 miljarder US dollar i brottsvinster. Miljöbrott underblåser även korruption och kan kopplas till andra allvarliga brott som narkotikahandel och tvångsarbete.

Av de drygt 900 illegala, gränsöverskridande transporterna som upptäcktes i Sverige 2020 åtalsanmäldes 43 för brott enligt miljöbalken. 2015 anmäldes 27, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

– I princip anmäler vi varje transport som skickas tillbaka till Sverige, men i stort sett väcks inga åtal eftersom det finns ett glapp mellan EU:s avfallstransportförordning och den straffrättsliga lagstiftningen. Det är ett problem, säger Margareta Eriksson, handläggare för gränsöverskridande transporter av avfall på Naturvårdsverket.

Glappet mellan förordningen och lagstiftningen bottnar i definitionen om vad avfall är och hur åklagare, som har den fulla bevisbördan, kan fastställa att avfallet är olagligt. Detta underströks i en rapport om illegal avfallshantering som lämnades till regeringen den 8 mars i år.

I rapporten framgår det att åklagare i princip inte kan avgöra om ett föremål är avfall enbart med hjälp av ögat. Det kan innebära att en oberoende expert måste anlitas för att kontrollera om prylarna fungerar. En både dyr och tidskrävande process.

Saknas kunskap om miljöbrott

När EU:s medlemsländers hantering av miljöbrott utvärderades 2019 konstaterade utredarna att det saknades kompetens för att hantera brotten. En rekommendation var då att öka specialkunskapen om miljöbrott bland åklagare och domare. Detta har ännu inte skett i Sverige.

I april i år förväntas regeringen lägga fram propositionen Ordning och reda på avfallet, där bland annat påföljderna för miljöbrott ska utredas. Detta för att se hur de bättre kan ställas i proportion till skadorna på miljö och konsekvenserna för samhället.

Att beräkna de totala kostnaderna för alla olagliga avfallstransporter är svårt eftersom de omfattar flera områden. Till exempel har det hittills kostat över 400 miljoner kronor att sanera de nedgrävda gifttunnorna i Teckomatorp, efter BT Kemi-skandalen på 1970-talet.

Ett mer närliggande exempel är avfallsbränderna i Botkyrka, söder om Stockholm, där endast Kassmyragropen beräknas kosta 200 miljoner kronor att sanera. Då inkluderas inte kostnaden för räddningstjänsternas arbete med att släcka bränderna.

”Hela branschen får dåligt rykte”

En annan kostnad för de illegala avfallstransporterna är resursläckaget i den cirkulära ekonomin.

– Det avfall som kan ses som en resurs hamnar på villovägar, säger Henrik Sandström på Naturvårdsverkets avfallsenhet.

Därutöver undergrävs miljölagstiftningen och annan grundläggande arbets- och skatterättslig lagstiftning.

– De olagliga avfallsverksamheterna drabbar alla som vill göra rätt. Hela branschen får dåligt rykte.

Henrik Sandström. anser att den största och mest skrämmande kostnaden är alla farliga ämnen som sprids i miljön. På kort sikt kan det handla om kostnaden för att sanera marken där avfallet dumpats. På längre sikt kan framtida generationer få betala i form av föroreningar i mark och vatten. Redan hotad biologisk mångfald sätts under än större press.

– Det finns bara en lösning för att skydda miljön. Vi måste ha koll på att vårt avfall hanteras på rätt sätt. Annars kan konsekvenserna bli svåra.