Många träd i skogen är över 200 år gamla, en del närmare 400.
Avverkningsförbud på Garphytteklint upphävs
Länsstyrelsen öppnar återigen upp för avverkning i den skyddsvärda skogen på Garphytteklint. Skogen ses som ett pilotfall för svensk skogspolitik och såg i höstas ut att få stå kvar efter ett kommunalt avverkningsförbud.
Sveriges Natur har tidigare beskrivit turerna kring den skyddsvärda skogen på Garphytteklint utanför Örebro. Höga naturvärden och lokal opinion ställs mot äganderätt, ett pilotfall för den svenska skogspolitiken.
Ett kommunalt avverkningsförbud upphävs nu av länsstyrelsen, som fortsatt anser att markägarens rätt väger tyngre än naturvärden och allmänintressen.
Bakgrunden är att länsstyrelsen i Örebro län länge försökte få till stånd ett naturreservat i den artrika kalkbarrskogen. Markägaren erbjöds ersättning med 25 procent över marknadsvärdet, men skickade i stället in en avverkningsanmälan.
Då valde länsstyrelsen att inte gå vidare med reservatsbildning, med hänvisning till den nationella skogspolitikens nya inriktning. Myndigheten byggde argumentationen på den skogsproposition som antogs av riksdagen 2021, där frivillighet och markägarintressen ges större utrymme än tidigare.
Läs mer: Strid om skog blir pilotfall
Kommunen föreslår reservat
När länsstyrelsen backade om reservatet agerade i stället Örebro kommun. I sista stund beslutade kommunen att rädda skogen genom ett eget avverkningsförbud. De vill skapa eget kommunalt reservat, och med ett så kallat intermistiskt avverkningsförbud skulle skogen hållas undantagen till 2025 eller tills nya beslut tagits.
Nu får markägaren återigen medhåll av länsstyrelsen, som upphäver kommunens avverkningsförbud. Länsstyrelsen vidhåller sin bedömning att Garphytteklint har höga naturvärden, men tycker ändå att den enskildes rätt att avverka skogen väger tyngre.
Däremot har kommunen inte gjort något fel rent juridiskt, enligt länsstyrelsen.
David Tverling är samordnare för Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Örebro. Han tycker att länsstyrelsen agerar fel när de även denna gång bygger sitt beslut om kommunen på tolkningar av skogspropositionen.
– Skogspropositionen är en instruktion till myndigheter. Det har inget med kommunen att göra. Vi tycker att de tar ett obegripligt beslut på felaktiga grunder.
Även om skogspropositionen skulle vara relevant borde Garphytteklints internationellt rödlistade arter klassas som undantag från frivilligheten, anser han.
– Det är bra att fallet dras till sin spets. Då får alla se hur orimlig den här politiken och det här beslutet är. Om inte Garphytteklint kan skyddas kommer många skyddsvärda skogar och naturskogar i Sverige att försvinna.
Läs mer: Kommun stoppar avverkning i artrik skog
Tre veckor att överklaga
Kommunen har tre veckor på sig att överklaga till regeringen, sedan träder länsstyrelsens beslut i kraft och avverkning tillåts. Det är ännu oklart hur kommunen kommer agera.
– Vi får titta på det. Inget har ändrats i vår hållning, säger kommunalrådet John Johansson (S) till Nerikes Allehanda.
Samtidigt pågår också en parallell process där Skogsstyrelsen sagt ja till avverkningsanmälan för delar av skogen, med vissa förbehåll. Avverkningsanmälan överklagades av kommunen, närboende och lokala Naturskyddsföreningen och fick rätt av Mark- och miljödomstolen. Skogsstyrelsen har tagit vidare avverkningsanmälan till nästa instans.
I den aktuella skogen har minst ett 60-tal rödlistade arter och många signalarter hittats. Delar av skogen är mer än 200 år gammal. Området ligger på höjden ovanför samhället Garphyttan och har stor betydelse för friluftslivet.
Skogspropositionen las fram 2021 av som en del i Januariavtalet.
Brita Asplund är skogssakkunnig på Naturskyddsföreningen. Hon har skickat en enkät till alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen om hur de tillämpar frivillighet i det formella skyddet. Svaren i enkäten varierar, men frivillighet verkar ha varit norm sedan länge.
– Nu finns en risk att myndigheter ser frivillighet som hundraprocentig regel. Men det står inte i skogspropositionen att man aldrig får skydda mot markägarens vilja.
Kanske vågar myndigheterna inte ens ta diskussionen, något som vore olyckligt. Hon har själv jobbat med naturskydd på Skogsstyrelsen och vet att
även processer som börjat negativt kan sluta som solskenshistorier.
Den nationella strategin för formellt skydd av skog ska ses över, med inriktning mot stärkt äganderätt och frivillighet. Det nya arbetssättet ska utvärderas 2025.
Men i den poängmodell för prioritering som finns i dagens strategi borde skogen på Garphytteklint få i princip full pott. Högsta poäng för naturvärden, ekologisk funktionalitet, prioriterad skogstyp och tätortsnära läge.
– Om inte Garphytteklint kan skyddas undrar jag om några skogar alls kan få skydd mot markägarens vilja, säger Brita Asplund.
