Myggarten Aedes aegypti kan smitta en människa med allt från denguefeber till Zika- och Chikungunyavirus. Foto: Anders Lindström/SVA
Bakteriebärande myggor stoppar sjukdomar
Myggor smittade med bakterien Wolbachia ska förhindra spridning av bland annat denguefeber. Nu släpps miljontals smittade insekter ut i Rio de Janeiro för att sprida bakterien till sina vilda artfränder.
Ett myggbett från arten Aedes aegypti kan smitta en människa med allt från denguefeber till Zika- och Chikungunyavirus, sjukdomar som på senare tid har dykt upp allt oftare i världen.
Det pågående försöket är större än något tidigare. I början av september släppte forskarna ut 1,6 miljoner infekterade myggor i veckan. Antalet kommer sedan att höjas till cirka tre miljoner per vecka.
– Myggan är oerhört svår att bekämpa. Den bor i glesa populationer väldigt nära människor och drar nytta av små vattensamlingar. De är svåra att komma åt med traditionella metoder, därför utvecklas nya, säger Anders Lindström, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.
LÄS MER: Kommuner vill öka besprutning
Efter nära tio år av forskning lyckades ett team vid Monash University i Melbourne, Australien, att odla myggor infekterade med bakterien Wolbachia och utförde sitt första test i fält 2011. Under 2012 påbörjades de första försöken och 2014 släpptes runt 270 000 myggor ut under en period av 20 veckor. Försöken gav positiva resultat och banade väg för de pågående utsläppen av miljontals smittade insekter i Rio de Janeiro.
Wolbachia sprider sig vid parning
Bakterien, som förs in med mikroskopiska nålar redan i äggstadiet, sprider sig när de labbodlade myggorna parar sig med vilda myggor. Bakterien försämrar Aedes aegyptis förmåga att överföra denguefeber, Zika- och Chikunguanyavirus till människor.
Årligen smittas uppskattningsvis 390 miljoner människor med denguefeber. Zikavirusepidemin i Latinamerika fick under 2016 stor medial uppmärksamhet. Utsläppen av infekterade myggor i Rio de Janeiro är ett försök att stoppa spridningen av dessa sjukdomar som blir allt vanligare i vår globala värld.
– Den kom till Madeira för några år sedan vilket ledde till ett utbrott av denguefeber. Nu finns myggan i Svarta havets östra delar och sprider sig i Georgien och Turkiet. Tidigare var den utbredd i Europa. Då hade man utbrott av denguefeber och gula febern, säger Anders Lindström.
LÄS MER: Ny genteknik – hot eller möjlighet?
Världshälsoorganisationen, WHO, arbetar även med en annan grupp av forskare vid företaget Oxitec som utvecklar en alternativ lösning. I deras försök har hanmyggor utrustats med en gen som förhindrar att deras avkomma når vuxen ålder. Fem småskaliga försök har redan utförts i Brasilien, Caymanöarna och Panama där antalet vilda myggor reducerades med upp till 90 procent som följd av den genetiska bomben.
Att genetiskt modifiera insekter för att sedan släppa ut dem medför en viss etisk problematik, och kan även innebära att naturliga ekosystem rubbas. Men i det här fallet är inte Anders Lindström alltför orolig.
– Dels är inga djur direkt beroende av myggan, dels är hälsovinsterna så pass stora om man kan bli av med den. Om något liknande gjordes med ett mer harmlöst djur måste man fundera mer, men med en insekt som sprider så pass många och allvarliga sjudomar kan den totala vinsten tveklöst bli enorm, säger Anders Lindström.
Är det säkert att modifiera myggor på det här viset? Tycker du att det är etiskt försvarbart? Diskutera gärna på Sveriges Naturs Facebooksida.
