Bara en enda kärnkraftsreaktor igång i Japan
Japan har nu bara en enda kärnkraftsreaktor igång. All kärnkraft stängdes efter Fukushimakatastrofen i mars 2011. Planerna på att återstarta har inte gått bra.
Japan hade för tio år sedan världens tredje största kärnkraftspark, efter USA och Frankrike. Då var 55 kärnkraftsreaktorer igång, två under byggande och tolv planerade.
Efter tsunamikatastrofen den 11 mars 2011 stängdes många reaktorer omedelbart och alla andra inom något år. 2014 producerade kärnkraften i Japan ingen energi alls.
LÄS MER: Efter härdsmältan Fukushima
Sedan högerregeringen under Shinzo Abe tillträdde i december 2012 har planen varit att återinföra kärnkraften till ungefär vad den var innan tsunamin och haverierna i Fukushima Dai-ichi 2011. Det har visat sig svårt. Nu är en enda reaktor i drift.
Täta band med kärnkraftsindustrin
Ett av skälen är att den tidigare kärnkraftinspektionen var komprometterad av sina alltför täta band med kärnkraftindustrin och sorterade under industriministeriet METI.
Bristen på integritet framgick bland annat av att kärnkraftverket Onagawa norr om Fukushima vid samma kust klarade sig utan skador, därför att det hade en mycket högre tsunamivall. En noggrann ingenjör tog reda på att kusten hade drabbats av en mycket stor tsunami år 869 och drev igenom att man skulle ta höjd för det.
LÄS MER: Kärnkraften backade stort 2019
Myndigheten hade inte ställt sådana krav, så reaktorerna i Fukushima Daiichi var oskyddade mot vågen, som slog ut reservel och nödkylning och ledde till stora vätgasexplosioner.
Hösten 2012, strax innan regeringen Abe tillträdde, skapades därför en helt ny kärnkraftinspektion NRA, skapade ett nytt regelverk och tog den tid den behövde för granskning av tillstånd att återstarta reaktorer, utan att ta ekonomiska hänsyn.
Det har tagit lång att bygga till jordbävningssäkerhet, tsunamiskydd och oberoende härdkylning med mera efter nya krav. I en del fall har domstolar ställt ytterligare krav utöver NRA.
I Japan är det också praxis att både kommunen och länet måste godkänna att en reaktor återstartar.
Under tiden har 20 reaktorer officiellt stängts. Ytterligare minst 10 är ”zombie-reaktorer”: alla vet att de aldrig kommer att återstarta, men av olika skäl erkänns inte detta. I det som en gång var världens största kärnkraftverk, Kashiwazaki Kariwa med sju reaktorer, har de flesta reaktorer inte ens påbörjat ansökan om återstart; några har aldrig varit i drift sedan en jordbävning 2007.
2018 var nio reaktorer igång i Japan. Japan producerade detta år ungefär lika mycket kärnkraft som Sverige.
LÄS MER: Kärnkraften bromsar klimatomställningen
Sedan har det gått bakåt igen. Nu i november är alltså bara en reaktor i drift, Genkai 4 längst i sydväst, fram till åtminstone den 22 december, enligt tidningen Asahi Shimbun.
Fyra reaktorer har inte klarat sin deadline för åtgärder mot terrorism.
En reaktor, Ikata, är stängd av Hiroshimas hovrätt sedan i januari, då det inte kan uteslutas att den ligger på en förkastningslinje för jordbävningar. Japans största aktiva vulkan Aso, 130 km från reaktorn, är också ett problem, enligt hovrätten.
Bråkdel av tidigare kärnkraft
Oi 3 är stängd till åtminstone februari för inspektion och byte av vad Asahi Shimbun kortfattat kallar ”rör”. Oi 4 är stängd för ordinarie underhåll. I Japan går det åt mest el under värmeböljor, och reaktorunderhåll sker därför oftast på annan tid än sommaren. Men det är givetvis inte med avsikt som åtta av nio reaktorer är stängda samtidigt.
Japan har klarat sig med en liten bråkdel av den kärnkraft landet tidigare hade under nu snart tio år.
Landet kan inte importera el, för det finns inga ledningar från andra länder. I början ersattes kärnkraft med ökad användning av fossila bränslen. Den användningen sjönk sedan tillbaka. 2019 var fossilkraften bara strax över 2010 års nivå, enligt BP:s statistik. Båda åren användes mycket kol och gas.
Effektivare elanvändning
Olyckan ledde till effektivare användning av el. 2010-2019 minskade elförbrukningen med cirka 120 TWh eller drygt tio procent. Solkraften har växt snabbt, från 4 TWh 2010 till 75 TWh 2019. Under första halvåret 2020 fick Japan 9 procent av sin el från solkraft mot 6 procent från kärnkraften. Japan har däremot obetydliga mängder vindkraft och trots alla vulkaner och heta källor inte heller värst mycket geotermisk kraft.
Regeringen, under nya premiärministern Yoshihide Suga, räknar fortfarande med att öka kärnkraften rejält för att nå netto nollutsläpp 2050. Regeringen är dock varken särskilt tydlig eller enig.