Bisfenol A på barntänder

Det händer saker på kemikalieområdet, men fortfarande ställs man ibland inför omöjliga vardagsbeslut.

Det hela börjar med ett telefonsamtal från Folktandvården.

− Vi ska boka en tid för att plasta Arons tänder, säger tandsköterskan glatt.

Eftersom min sjuåriga son hade ”början till karies” vid senaste besöket behöver han en skyddande beläggning, förklarar hon. Men i stället för att plocka fram almanackan frågar denna misstänksamma förälder, som har skrivit en del om kemikalier, vad det är för plast. Sköterskan går och letar upp en förpackning för att läsa upp innehållsförteckningen.

− Trietylenglykoldimetakrylat, bisfenol A-glycerolate…

− Bisfenol A? Men det är ju hormonstörande, ska han ha det i munnen?

Föräldern avböjer erbjudandet och börjar i stället att undersöka hur det går med utfasningen av bisfenol A, som det har pratats om länge.

Förbjudet i nappflaskor, kvitton och barnmatsburkar

Bisfenol A är förbjudet bland annat i nappflaskor, kvitton och barnmatsburkar eftersom det klassas som reproduktionstoxiskt och hormon­störande. Det misstänks kunna verka i så små mängder att det är osäkert om det går att sätta säkra gränsvärden, enligt en rapport till Kemikalieinspektionen som sammanfattar aktuell forskning.

Borde det i så fall vara tillåtet att använda i barns munnar?

Läkemedelsverket skriver att det kan innebära en risk men att nyttan kan överväga risken. Halten av bisfenol A i saliven höjs under de första fem dagarna efter att en beläggning gjorts, men sedan är man nere på samma halter som tidigare, enligt en statlig utredning från 2014. Här står också att det finns alternativa tandlagningsmaterial utan bisfenol A, men de är antingen mindre hållbara eller betydligt dyrare, som guld eller keramiska material. Enligt utredningen är tandvården medveten om problemet och Folktandvården har hittat alternativ. Men det skrevs för sju år sedan, varför stod det i så fall bisfenol A på innehållsförteckningen nu?

Det visar sig att Folktandvården har slutat med en förening som heter bis-DMA men fortfarande använder ett ämne med det snarlika namnet bis-GMA. Även denna förening innehåller bisfenol A men den ska vara så hårt kemiskt bunden att risken för läckage är mycket liten.

Och vad använder resten av Sveriges tandläkare? Tandläkarförbundet har ingen aning men Sveriges största privata tand­läkare Praktikertjänst svarar att man använder både bis-GMA och bis-DMA. Företaget jobbar på att fasa ut all bisfenol A men anser sig inte ha hittat rimliga alternativ. I dag används olika material som innehåller bisfenol A för både lagningar och beläggningar, både för vuxna och barn.

Svårt göra rimlig avvägning

Att göra en rimlig avvägning av vilka bisfenol A-föreningar man vill gjuta fast på sitt barns tänder är inte lätt. Anders Berglund som är övertandläkare på Umeå universitetssjukhus tycker att det är befängt att tro att man helt kan undvika bisfenol A. Den största källan är inte tandlagningar utan konservburkar, enligt honom.

Hmm, jag skrev om plastlagret med bisfenol A på insidan av konservburkar för tio år sedan. Då var det på gång att fasas ut, det måste väl vara borta nu? Livsmedelsverket vet inte och ber mig att prata med tillverkarna. Coop svarar att det är borta i de egna varumärkena men kan inte lova att övriga burkar är bisfenol A-fria. Enligt Axfood som står bakom Willys och Hemköp har man nästan fasat ut det ur sina egna varumärken.

Okej, så om vi slutar köpa majs på burk kan vi kanske unna sonen en bis-GMA-beläggning, eller hur ska man resonera?

Forskaren och toxikologen Anna Beronius vid Karolinska institutet har själv ställts inför frågan om plastbeläggning på sin sons tänder. Inte ens för henne som har ägnat många års forskning åt bisfenol A var det ett lätt beslut.

Kritiska utvecklingsskeden

När det gäller hormon­störande ämnen är tidpunkten avgörande, förklarar hon. Under fostertid, barndom och pubertet när kroppen genomgår kritiska utvecklingsskeden är vi särskilt känsliga för störningar i hormon­systemet. Studier på djur visar att små mängder hormonstörande ämnen kan sätta igång fel processer vid fel tidpunkt, eller stoppa rätt processer, och konsekvenserna kan bli många, alltifrån fetma till problem att få barn. Eftersom effekterna ser så olika ut är det väldigt komplicerat att utreda hur hormon­störare fungerar, säger hon.

− Hittills har bara sju ämnen fått kallas ”hormonstörande för människor” i EU:s kemikalielagstiftning. Ett av de sju ämnena är bisfenol A. Farorna har blivit mer och mer kända de senaste åren, men problemet är att de ersätts av andra bisfenoler, som inte är lika välstuderade och ännu inte utredda för hormonstörande egenskaper.

− Vi har nyligen gjort genomgångar av data på bisfenol AF och F som tyder på att de har liknande egenskaper som bisfenol A, säger Anna Beronius.

Efter att bisfenol A förbjöds i kvittopapper innehåller många av dessa i stället bisfenol S. Dilemmat med att tillverkarna plockar fram nya liknande ämnen när något förbjuds uppmärksammades i en statlig utredning om kemikalier 2019. Där föreslås att man måste kunna förbjuda grupper av ämnen, för att inte hamna steget efter. Utredningen bearbetas fortfarande på regeringskansliet. I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen en ny kemikaliestrategi som föreslår att hormonstörande ämnen ska förbjudas i alla produkter som konsumenter kommer i kontakt med. Om strategin godkänns av EU-parlamentet kan den bli lag inom några år.

Anna Beronius tycker inte att bisfenol A borde användas i tandfyllnadsmaterial, även om det inte är den största källan.

− Föräldrar ska inte behöva ställas inför sådana val, att stoppa en potentiellt giftig kemikalie i munnen på sitt barn eller inte.