Boktips: tre böcker om våtmarker

Våtmark – en djupdykning i grunda vatten

Anna Froster, Roine Magnusson och Patrik Larsson
Bonnier fakta

Näst efter Finland har Sverige mest våtmarker i hela världen, men vi är inte särskilt bra på att ta dem till vara. Tvärtom faktiskt. Boken Våtmark – en djupdykning i grunda vatten är Naturskyddsföreningens årsbok 2024, skriven av Sveriges Naturs medarbetare Anna Froster.

Detta är den tredje av Naturskyddsföreningens årsböcker som tar upp myr- och våtmarker. Medan de två tidigare Myren (1963) och Våtmarker (1980) talat lågt om vikten av bevarande och risker med utdikning är årets bok i desto tydligare samklang med den offentliga debatten av i dag.

I sann journalistisk anda gräver författaren där hon står, hemma vid Hornborgarsjön. Utifrån Carl von Linné och dikesförespråkarna Esias Tégner och Lars Levi Laestadius tar hon avstamp i hur den kända fågelskådarsjön utvecklats från 1800-talet fram till i dag.

Med gummistövlar och hjälp av jordbrukare, biologer, föreningsaktiva, aktivister, riksdagsledamöter och tjänstemän tar författaren oss med ut på myrmarker i hela Sverige. Tillsammans med fotograferna Roine Magnusson och Patrik Larsson gläntar hon på en dörr till vårt lands 47 olika typer av våtmarker med allt vad artrikedom och klimatnytta heter, mot en fond av en föråldrad kärlek till torv som hotar såväl biologisk mångfald som klimatomställning.

Erik Halkjaer

Myr

Mattias Eliasson
Basebo förlag

Njutbar och personlig essäbok där författaren slår följe med Carl von Linné ut i mellan- och nordsvenska myrmarker. Tönningfloarna i Härjedalen och Koppången i norra Dalarna är ett par av nedslagen som besöks under olika tider på året.

Förutom upplevelsevärdet bistår boken med spännande kunskaper, kuriosa och ordglädje. Visste ni till exempel att en flark är ett öppet vattenstråk i myrmark? Eller skillnaden på ombrogena mossar, som fylls på av nederbörd och därför är närings- och artfattiga, och minerogena kärr, som får vatten från omgivande jordar och är rika på arter?

Talande siffror berättar om våtmarkernas betydelse: tre procent av all mark består av torvbildande myrar. De binder dubbelt så mycket kol som alla jordens träd och all biomassa tillsammans. En kolsänka som slår allt utom haven: marker som gör störst nytta när de tillåts vara i fred och göra ingenting.

Mats Hellmark

Hemma vid myren

Tomas Bannerhed
Weyler

Tomas Bannerheds korta texter, bland annat krönikor från Sveriges Natur, tar med läsaren ut i naturen till myrar och andra fågelrika miljöer. En precis ordkonst som lockar till nya upplevelser, men också är sig själv nog.

Inledningstexten resonerar om naturskildringens värde i en tid av smältande glaciärer, översvämningar och brinnande städer. Kanske behövs den väl så mycket som larmrapporterna i dag, för att påminna oss om rikedomen och skönheten. Allt det som behöver värnas.
Artkunskapen är ett språk som lättast lärs med hjälp av fascination. Något som Hemma vid myren erbjuder i stillsamt överflöd.

Mats Hellmark