Bråk om finansiering på klimatmötet COP 29

FN:s årliga klimatmöte inleddes i måndags den 11 november i Baku i Azerbajdzjan. Mötet kommer att kretsa mycket kring hur de finansieringsmål som spikades förra året på COP28 i Dubai, i Förenade Arabemiraten, ska lösas. Den tidigare beslutade fonden som löper för perioden 2020-2025 ska ersättas av en ny.

Konflikt om vem som ska betala

Redan under årets första mötesdag seglade en stor konflikt upp om huruvida Kina och Saudiarabien ska vara med och finansiera klimatbistånd till låginkomstländer. Enligt FN:s klimatkonvention som fastslogs 1992, i Rio de Janeiro, i Brasilien, räknas de två länderna fortfarande som låginkomstländer, något som EU och USA motsätter sig kraftigt.

Tillsammans kräver världens låginkomstländer totalt upp till 1 300 miljarder dollar för perioden 2026-2030 i den nya fonden. Till den nuvarande fonden är löftet att bidra med 100 miljarder dollar per år. 

− Vi anser att rika utvecklingsländer med höga utsläpp som till exempel Kina eller oljeländerna i gulfstaterna måste ta ett större ansvar och börja bidra till den globala klimatfinansieringen. I stället för att ses som bidragstagare inom samma system, sa klimat och- miljöminister Romina Pourmokhtari under regeringens presskonferens inför COP29. 

Läs också: ”Rädda regnskogen nu”

”Alla länder har ett ansvar att bidra”

Romina Pourmokhtari kommer att vara på plats i Baku för att delta i förhandlingarna. Det kommer även Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, att vara.

Naturskyddsföreningen har inför COP 29 tryckt på vikten av att den nya klimatfinansieringen måste fokusera på världens låginkomstländers verkliga behov (se faktaruta för mer information). Föreningen säger också att alla länder har ett ansvar att bidra ekonomiskt till de skador och förluster som klimatförändringarna bidrar till.  

− Det är länder som exempelvis Kina som har byggt sitt välstånd de senaste årtiondena med stora utsläpp som följd och de bör bidra till klimatfinansieringen. Det är ett problem att de här länderna gömmer sig bakom de verkligt fattiga länderna, jag har pratat med de mest utsatta länderna och de blir ju kidnappade av de här stora ländernas intressen, det är beklagligt att det är så säger Karin Lexén. 

Läs också: Inför COP 29 – ”Framtiden känns allt farligare”

Tuffa förhandlingar på COP29

I samband med det pågående klimatmötet passade Rädda barnen på att visa en ny film, Born into the climate crisis, i Sveriges riksdag, onsdagen den 13 november. Medverkade gjorde också Sveriges chefsförhandlare, klimatambassadör Mattias Frumerie, på länk från COP 29. Han kommenterade då att det nog blir svårt för mötet att leva upp till förväntningarna på 1 300 miljarder dollar i klimatfinansiering.

− Vi förhandlar nu om en efterföljare till den nuvarande klimatskadefonden. Målet vi satte för den var 100 miljarder dollar per år 2020-2025. Nu behöver vi fatta beslut om hur den ska följas upp. Inte oväntat har förhandlingarna börjat tufft. Det är ett högt tonläge och stora förväntningar. EU vill ha ett ansvarsfullt och realistiskt mål och jag tror tyvärr inte 1 300 miljarder är särskilt realistiskt.

Läs också: I störtflodens spår

Kritik mot Sveriges chefsförhandlare

Sveriges regering utlovade den 12 november 200 miljoner kronor till den nya fonden. Det är ett löfte som Douglas Malm Rath från ungdomsorganisationen Aurora snabbt konstaterade knappt når upp till en procent av de subventioner som Sverige spenderar på kol-, olje- och gasindustrin.

− Jag är galet trött på att Sverige spelar den ansvarsfulla aktören i dessa sammanhang. Vi utnyttjar billig arbetskraft och naturresurser i fattigare länder, lägger beslag på majoriteten av alla vinster i värdekedjan själva och klagar sedan när andra länder vill få lite tillbaka för de skador som vi orsakat. Jag vet inte om Sveriges chefsförhandlare kommer att lyckas med det han vill, men kanske kan han förhandla sig till något bra för några stora svenska industrier, sa Douglas Malm Rath efter filmvisningen i riksdagen.

Svårt förstå hur klimatmål ska uppnås

Med vid filmvisningen var även Rädda barnens ungdomsförbunds ordförande Warda Abdalla, som också hon var kritisk efter Mattias Frumeries anförande från Baku.

− Regeringen ökar våra koldioxidutsläpp varje dag så jag förstår inte hur vi, som chefsförhandlaren sade, ska uppnå 1,5-gradersmålet utan större uppoffringar. Sverige och andra höginkomstländer står för 86 procent av utsläppen medan låginkomstländerna står för 14 procent, men ändå klagas det när de efterfrågar pengar för de skador som höginkomstländerna har orsakat, sa Warda Abdalla.

Säljer olja och gas under COP 29

Inför mötet har det framkommit kraftig kritik även mot värdlandet Azerbajdzjan som producerar både olja och gas. President Ilham Aliyev har kallat landets olje- och gas resurser för “en gåva från gud”. Brittiska BBC har avslöjat hur Azerbajdzjans chefsförhandlare Elnur Soltanov, också landets vice energiminister, erbjuder olje- och gaskontrakt samtidigt som han leder förhandlingarna om hur man ska stoppa klimatförändringarna.

Läs också: ”Sveriges regering måste skydda de mest utsatta”

Andra röster har också höjts om värdlandets bristande respekt för mänskliga rättigheter. Bland annat har människorättsorganisationen Human Rights Watch rapporterat om hur klimatdemonstrationer stoppas och aktivister fängslas på felaktiga grunder.