I juli stänger ytterligare två reaktorer, Hinkley Point B 1-2, i Storbritannien.
Brittisk kärnkraft stängs i förtid
Flera brittiska kärnkraftsreaktorer stängs i förtid. Även om nya reaktorer byggs så byts såväl kärn- som kolkraft ut mot framför allt havsbaserad vindkraft, en utveckling som går allt snabbare.
2021 noterade brittisk kärnkraft sitt sämsta år sedan 1982, med en produktion av endast 46 TWh. Under året stängdes också tre reaktorer och den 7 januari 2022 stängde den sista reaktorn i Hunterston B, i västra Skottland. I juli 2022 stänger ytterligare två reaktorer, Hinkley Point B 1-2. Därefter har Storbritannien bara nio kärnkraftsreaktorer i drift, med en sammanlagd effekt som är mindre än Sveriges sex reaktorer.
Reaktorerna åldras fortare än väntat
Senast år 2024 stängs ytterligare fyra reaktorer. Då har sammanlagt 40 reaktorer stängts för gott i Storbritannien.
Flera av reaktorerna har stängts tidigare än planerat, och har också fått köras på lägre effekt än vad som varit tänkt. Orsaken är inte politisk. Att flera reaktorer stängs i förtid beror på att de åldrats fortare än väntat. I de flesta brittiska reaktorer omges uranstavarna inte av vatten utan av grafit, som utvecklar sprickor. I värsta fall skulle sprickorna kunna hindra att styrstavarna kan föras in, och då saknar reaktorn broms. Det får givetvis inte hända, och därför körs reaktorerna på sänkt effekt, eller stängs i förtid.
Stänger två år tidigare än planerat
I mars 2028 stängs de sista fyra grafitreaktorerna, däribland Torness 1-2 i Skottland, två år tidigare än vad som tidigare meddelats. Därmed blir Skottland helt utan kärnkraft, något som bör glädja den skotska regeringen och det skotska nationalistpartiet SNP, som är motståndare till både kärnkraft och kärnvapen.
I London är tvärtom regeringen positiv till kärnkraft. Så har det varit sedan 1950-talet. Tony Blairs regering beslutade 2006 att bygga ny kärnkraft, och alla regeringar därefter har gått på samma linje.
Efter många om och men byggs nu också två reaktorer i Hinkley Point C. De kommer att vara i drift tidigast 2026-27, tjugo år efter principbeslutet. Beslutet satt långt inne och krävde att Kina finansierade en tredjedel av byggnationen, att president Xi Jinping skakade hand med tidigare premiärminister David Cameron och att den franske presidenten också gav sin välsignelse.
För nybyggnationen har regeringen lovat stora subventioner i form ett garantipris på 1,33 kronor per kWh under 35 års tid. Det är långt över marknadspriset på el, mer än dubbelt så mycket som garantipriset på havsbaserad vindkraft, och betalas av elkonsumenterna.
All brittisk kärnkraft ägs av det statliga franska elbolaget Electricité de France.
Kraftig ökning av havsbaserad vindkraft
Kolkraften å sin sida, som så sent som 2012 stod för 40 procent av elproduktionen är i dag nästan helt borta. Såväl kol- som kärnkraft har sedan 2012 ersatts i tur och ordning av havsbaserad vindkraft, gaskraft, biobränslen, mer import och solkraft.
Den havsbaserade vindkraften i Storbritannien byggs ut kraftigt. I mitten av januari i år auktionerades utbyggnadsrätter till vindkraft norr och öster om Skottland som beräknas ge upp till 25 gigawatt. Det motsvarar ca 100 TWh, vilket är dubbelt så mycket som vad svenska kärnkraft ger.
Det handlar delvis också om ny teknik, flytande vindkraft, i riktigt stor skala.
Ett av de bolag som är med och bygger ut den havsbaserade vindkraften i Storbritannien är Vattenfall. Vindkraft byggs också i många andra havsområden runt Storbritannien. I december började världens största vindkraftspark Hornsea 2, i Nordsjön öster om Hull, att leverera el. Danska Ørsted bygger och driver parken.
