Dåligt miljösamarbete över landsgränserna

5 exempel på dåligt miljösamarbete:

Haiti och Dominikanska republiken:

Grannländer runtom i världen har olika miljöskyddslagar, men sällan syns det så tydligt som på flygbilder av gränsen mellan Haiti och Dominikanska republiken, länderna som delar den karibiska ön Hispaniola. Där Haiti drabbats hårt av fattigdom, tropiska stormar och inte minst jordbävningen 2010 som krävde över 100 000 offer, har Dominikanska republiken i jämförelse kommit lindrigt undan.

Haitis miljövård är eftersatt, och efter jordbävningen tillsattes en kommission vars uppdrag är att stabilisera ländernas förhållanden mellan varandra och samarbeta i miljöfrågor med hjälp av FN. Bland annat har Norges och Finlands regeringar engagerat sig i frågan. På en bild som bland annat publicerats på sajten Bored Panda ser man med all önskvärd tydlighet skillnaden mellan de olika ländernas miljövård– eller snarare brist på miljövård.

Brasilien och Bolivia:

Brasilien gränsar till alla länder i Sydamerika utom Chile och Ecuador. Gränserna går ibland hundratals kilometer rätt genom djungel i Amazonas-området, som i fallet med Brasiliens gräns mot Bolivia. Det jättelika Brasilien har inte samma miljölagar och insyn som det andinska landet Bolivia. Gränsen mellan länderna är totalt 3423 kilometer, och på en flygbild som NASA tagit syns skillnaderna i landskapet, där den jämn- och djupgröna sidan är Bolivias och den mer ojämna är Brasiliens. Sojaproduktion, trädfällning och utbredd turism är några av anledningarna till att skogarna skövlas.

Tyskland/Tjeckien:

Den tyska nationalparken Bayerischer Wald och den tjeckiska Národní park Šumava utgör tillsammans det största skogsmassivet i Centraleuropa. Även Österrike har gräns mot de bägge ländernas skog. Längs ett område vid gränsen har det länge pågått en strid om barkborrar. Österrike och Tyskland hävdar att barkborrarna kommer från den tjeckiska sidan, och att det inte görs nog från tjeckiskt håll. I en radiointervju med Radio Praha år 2008 slog dåvarande talesman för det tjeckiska miljöministeriet, Jacub Kašpar, ifrån sig mot Tysklands och Österrikes miljöministrar:

– Vi skulle vilja se studierna som hävdar att barkborren som förstör österrikiska och bayerska skogar verkligen kommer från Tjeckien. Barkborren flyger, så man kan inte riktigt avgöra var en specifik bagge kommer ifrån.

Han menade också att Tjeckien inte alls varit motsträviga till samarbetet men att situationen ändrats sedan stormen Kyrill i början av 2007. Tjeckien skulle ha behövt hugga ned stora mängder skog för att stoppa baggarna, något man inte ville göra i en nationalpark.

Problemet med baggarna kvarstår. I mars i år varnade det tjeckiska skogsföretaget Lesy CR för att 2016 kan bli det värsta året för barkborrar på 20 år.

Slovenien och Kroatien:

Slovenien och Kroatien är grannländer och forna republiker i Jugoslavien. Slovenien var den första republiken som utropade och fick sin självständighet från det forna landet redan 1991, medan Kroatien drogs in i längre strider med Serbien och Bosnien. I dag delar länderna på kärnkraftverket Krško och i nuläget står verket på slovensk mark men drivs av båda länderna. Länderna har en plan att dela på avfallet fram till 2025, och man har förlängt livstiden för verket till 2043.

Men att dela på ett kärnkraftverk har inte varit helt problemfritt. Det uppstod problem kring avfallet som hanterades på slovensk mark, så 1998 nationaliserade Sloveniens regering elbolaget NEK, slutade att förse det kroatiska elbolaget HEP med el och stämde dem för obetalda räkningar.

HEP stämde tillbaka 1999, och det hela resulterade i en överenskommelse där de skulle dela på ansvaret för kärnavfallet och kostnaderna. Verket skulle ha börjat förse Kroatien med el senast den 1:a juli 2002, men det dröjde ända till 2003 efter lokala protester från slovener. HEP har ansökt om en stämning mot den slovenska sidan för det året då Kroatien stod utan el från Krško, men har ännu inte fått ersättning.

Krško-verket står för 15 procent av Kroatiens el och en fjärdedel av Sloveniens. Förutom de ekonomiska dispyterna om kärnkraftverket har länderna utkämpat olika mindre gränstvister från 1991 och framåt. Bland annat står kampen vid ländernas kust i Adriatiska havet och längst med floderna Draganja och Mura i västra respektive östra Slovenien. Oenigheterna har bland annat medfört att Slovenien motsatte sig Kroatiens EU-inträde 2008.

Dessutom pågår för närvarande en konflikt som påverkar både djur och människor. I november 2015 reste Slovenien ett stängsel mot Kroatien för att stoppa alltför många flyktingar från att komma in i landet, något som Kroatien protesterat mot. Man menar att det skadar varg och brunbjörn.

Brunei och Indonesien/Malaysia:

Indonesien och Malaysia delar ön Borneo med det lilla kungadömet Brunei. Brunei kan bäst beskrivas som en skyddad enklav på den ö som har och har haft stora problem med skogsbränder och skövling. Detta visade sig inte minst under de omfattande skogsbränderna i Sydostasien som även påverkade Kambodja, Singapore, Thailand, Filippinerna och Vietnam. Förmodligen orsakades bränderna av illegalt svedjebruk på palmoljeplantager på den indonesiska sidan av ön, och röken från bränderna spred sig sedan över ett stort område. I Indonesien dog ett 20-tal personer, och hela 500 000 fick skador från branden. I Indonesien, Singapore och Malaysia fick man stänga skolor. Brunei, Malaysia (och även Kambodja) klagade i efterhand på att den indonesiska regeringen varit väldigt förtegen med information vad gällde till exempel omfattningen av bränderna.