I Kattegatt kommer danska trålare närmare Sveriges kust är vad svenska trålare kommer Danmark. Foto: Martin Wahlborg
Danmark och Sverige tolkar fiskeavtal i Kattegatt olika
När den svenska Havs- och vattenmyndigheten mäter ut trålgränsen i Kattegatt utgår den från en okänd kustlinje, tolkad från ett avtal med Danmark 1932. Nu visar det sig att den danska Fiskeristyrelsen tolkar avtalet helt annorlunda.
Detta är en uppföljande artikel på en tidigare granskning av trålgränsen i Kattegatt.
Som Sveriges Natur visat i flera tidigare artiklar flyttades trålgränsen i Kattegatt på flera platser in 2004. Anledningen var att det dåvarande Fiskeriverket utgick från en okänd kustlinje som ingen på dagens Havs- och vattenmyndighet eller Regeringskansliet kan redogöra för var den går.
Enligt såväl Fiskeriverket som Havs- och vattenmyndigheten bygger kustlinjen på en formulering i ett avtal om fisket i Kattegatt mellan Sverige och Danmark från 1932. I avtalet står det:
”I Kattegatt äro vartdera landets fiskare berättigade att idka fiske intill ett avstånd av tre distansminuter från det andra landets kust eller ytterst därutanför liggande holmar och skär, som icke ständigt av vattnet översköljas.”
En distansminut är lika med en sjömil eller en nautisk mil (se faktaruta).
Läs första delen i granskningen: Trålgränsen i Kattegatt ligger för nära kusten
Kustlinjen är lågvattenlinjen
Ordet kustlinje nämns inte alls i avtalet. När Sveriges Natur kontaktar den danska Fiskeristyrelsen, som ansvarar för trålgränsen i Danmark, visar det sig att där tolkar man avtalet annorlunda än i Sverige.
I ett mejlsvar skriver Fiskeristyrelsen att ”svenska fiskare har tillgång till fiske i den danska delen av Kattegatt tre sjömil från kustlinjen”. På frågan om vad kustlinjen är för något svarar man:
”’Kustlinjen’ är detsamma som ’lågvattenlinjen’ och följer kusten. ’Baslinjen’ är räta linjer dragna mellan uddar eller öar. Kustlinjen respektive baslinjen används till att avgränsa inre och yttre territorialvatten, och längre ut den exklusiva ekonomiska zonen (EEZ).”
Trålgräns lämnar hav oskyddat
Till skillnad från svenska myndigheter kan alltså danska myndigheter definiera vad kustlinjen är för något: den lågvattenlinje som utgör gränsen mellan inre och yttre vatten. Definitionen stämmer överens med den internationella standarden för baslinjen som markerar ett lands kust, enligt FN:s havskonvention från 1982 (se faktaruta).
Eftersom Sverige gör en egen tolkning av kustlinjen, som inte överensstämmer med baslinjen ligger 330 kvadratkilometer hav i Kattegatt oskyddat för trålning, vilket Sveriges Natur rapporterat om. Vid en punkt, utanför Varbergs kommun, ligger trålgränsen till och med innanför baslinjen.
Läs den andra delen i granskningen: Ändring av trålgräns gynnade danska fiskare
Den svenska trålgränsen i Kattegatt stämmer varken överens med avtalet med Danmark eller med FN:s havskonvention. När Sveriges Natur kontaktar Havs- och vattenmyndigheten om detta återkommer pressavdelningen med ett skriftligt svar.
Tolkningar kan göras på annat sätt
Myndigheten säger att det ska göras en översyn av trålgränsen i Västerhavet senare i år, vilket representanter för myndigheten sade till Sveriges Natur redan i början av maj. Då stod man på myndigheten fortfarande fast vid att trålgränsen i Kattegatt ligger rätt.
Nu säger dock Havs- och vattenmyndigheten att man kan behöva ”se över om de tolkningar som dåvarande Fiskeriverket gjorde behöver göras på annat sätt”.
Ministern svarar
Sveriges Natur har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för en kommentar. Inför och efter de tidigare artiklarna har svar uteblivit. Men när han konfronteras med det faktum att Sverige och Danmark tolkar avtalet mellan länderna olika återkommer han med ett skriftligt svar:
”Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att se över och precisera den gräns som anger hur långt in på svenskt vatten utländskt fiske får bedrivas. Översynen kommer omfatta även Västerhavet. Jag förutsätter att myndigheten gör korrigeringar om myndigheten finner att förutsättningarna har förändrats eller att tolkningar av avtal eller lagstiftning behöver uppdateras i relation till Fiskeriverkets föreskriftsändring 2004.”
Läs tredje delen av granskningen: ”Inga problem med trålgränsen i Kattegatt”
Skriftlig fråga i riksdagen
Statsrådets svar påminner om det svar han gav på en skriftlig fråga från riksdagsledamot Andrea Andersson Tey (V) i slutet av maj med anledning av Sveriges Naturs granskning. I det svaret skrev dock Peter Kullgren även:
”Jag kan konstatera att dåvarande Fiskeriverket genom en föreskriftsändring 2004 har anpassat trålgränsen i Kattegatt till den kustlinje som definieras i Kattegattavtalet från 1932 som reglerar Sveriges och Danmarks tillträde att fiska i varandras vatten samt till EU:s gemensamma fiskeripolitik där detta avtal har införlivats. Jag har ingen anledning att betvivla att dåvarande Fiskeriverkets ambition med 2004 års föreskriftsändring var att uttolka trålgränsen respektive kustlinjen så noggrant som möjligt med dåtidens teknik och att man gjorde detta i enlighet med gällande regelverk och avtal.”
Läs också: Storskalig trålning innanför trålgränsen
Slog larm redan 2019
Att själva ordet kustlinje eller en definition av en sådan saknas i avtalet berör statsrådet inte alls, inte heller det faktum att EU-kommissionen inte kan redogöra för var kustlinjen går. Det blir också uppenbart att varken Havs- och vattenmyndigheten eller regeringen fört en dialog med EU eller Danmark om tolkningen av avtalet från 1932. Detta trots att anställda på Havs- och vattenmyndigheten slog larm om trålgränsens dragning i Kattegatt redan 2019.
Efter Sveriges Naturs granskningar av trålgränsen i Kattegatt har riksdagens miljö- och jordbruksutskott kallat Havs- och vattenmyndigheten till sig. Representanter för myndigheten kommer därför till utskottets möte tisdagen den 18 juni.
