Där skogen brinner

Kustkommunen La Teste-de-Buch sydväst om franska Bordeaux var före sommaren 2022 mest känt för sina vidsträckta vilda sandstränder och massiva tallskogar. Ett paradis där besökare kunde njuta av oändliga cykelvägar och unikt campingliv.

Den 12 juli förra året förändrades allt när elden fick fäste i den torra skogen här i departementet Gironde och började sprida sig med en otrolig styrka.

– Den 13 juli, klockan tre på morgonen, evakuerade vi 500 personer på 45 minuter. Sedan var vi några anställda kvar ända fram till den 18 juli då vi evakuerades för sista gången. På eftermiddagen brann campingen. En katastrof, givetvis, säger Franck Couderc, chef på Camping de la Dune.

Tur i oturen var att de flesta permanenta byggnader klarade sig hyfsat. Campingen kunde därför i våras slå upp portarna igen, om än i mindre skala än tidigare.

Flera av de närliggande campingplatserna gick ett helt annat öde till mötes. Där är det endast murstockar och betongfundament som vittnar om den tidigare verksamheten, i sällskap av skyltar och avspärrningar som uppmanar obehöriga att hålla sig borta.

Området kan närmast beskrivas som en krigsskådeplats. Majoriteten av den omgivande tallskogen har gått upp i rök, med undantag för de svartspretiga trädskelett som sticker upp ur den askgrå sanden. På slagfältet mellan människan och naturen blir det tydligt att alla är förlorare.

– Det ser ut som apokalypsen när man åker runt här, men vi ville komma hit för att stötta verksamheten, säger Eric Lois, som tillsammans med frun Joelle rest från andra sidan landet för att slå upp tältet vid den berömda sanddynen Dune du Pilat.

Klimatförändringar orsaken

Förra året brann sex gånger så stora ytor som normalt i Frankrike, enligt European Forest Fire Information System (EFFIS). Totalt avverkade de ovanligt aggressiva bränderna 72 000 hektar skog.

Jesús San-Miguel-Ayanz är senior forskare vid EU-kommissionens vetenskaps- och kunskapstcenter (JFC). Han är ansvarig för EFFIS och det globala informationssystemet för skogsbränder.

– När vi tittar på de senaste 40 årens klimatförhållanden så ligger vi nu långt över på riskskalan gällande skogsbränder. Tidigare inföll den värsta säsongen under juli till september men nu kan det börja redan i juni och hålla i sig in i oktober.

Efter 2017 har alla år varit värre än det föregående. Det här handlar verkligen om klimatförändringar, säger han. Många delar av Europa som tidigare aldrig drabbats av allvarliga skogsbränder har de senaste åren fått anpassa sig till en ny verklighet. Mest kritiskt är det i sydväst.

– De länder som har de värsta förhållandena är Portugal, Spanien och de södra och centrala delarna av Frankrike. I februari i år brann det på 150 platser samtidigt i Spanien. Det är omöjligt för räddningstjänsten att tackla på en och samma gång. Många av bränderna är anlagda, säger Jesús San-Miguel-Ayanz.

Utbildning viktigt

I Frankrike rapporterades 19 711 bränder 2022. Att förutse var riskerna är störst är därför en mycket viktig del i det preventiva arbetet.

Veronique Cesary har arbetat med att göra brandriskmodeller i 20 år. Hon är forskare i grunden och jobbar med europeiska och nationella projekt gällande skogsbränder.

– För att avgöra risken tittar man på var bränderna uppstår och korsrefererar sedan med exempelvis vägnät, järnvägsnät, elledningar och förekomsten av lantbruksmaskiner. Detta kompletteras med naturens förutsättningar i form av ekosystemet, vädret och var skogen finns. Brandrisken är alltid störst på eftermiddagen. Ungefär 90 procent av skogsbränderna i Frankrike startas av människan på något sätt. De naturliga bränderna är inte så många och uppstår i samband med åska, säger hon.

Utbildning av befolkningen står därför högt på agendan, såväl hos skogsbrandsexperter som hos de styrande politikerna. Men det handlar inte bara om att utbilda människor. Naturen behöver också få de bästa förutsättningarna för att kunna ta hand om bränderna när de väl uppstår.

– Vi kan försöka skapa landskap utan för mycket bränsle. I många delar av Europa är skogarna övergivna och de har fått växa med hög intensitet. Vi behöver förvalta landskapet, se till att det finns olika typer av växtlighet och ta bort det mest brännbara från marken. En högintensiv brand skapar sin egen atmosfär och kan sprida sig snabbt. Att stoppa sådana bränder är mycket svårt. Brandmän jag varit i kontakt med efter sommarens bränder säger att de försökte släcka från luften men vattnet förångades redan innan det nådde marken. Att begränsa eldens intensitet är det enda sättet, säger Jesús San-Miguel-Ayanz.

Copernicus Atmosphere Monitoring Services statistik visar att koldioxidutsläppen från skogsbränderna i EU och Storbritannien 2022 var de högsta sedan 2007, där sydvästra Frankrike och Iberiska halvön stod för merparten.

En miljon ton koldioxid släpptes ut i atmosfären bara i de franska bränderna. Och de tog med sig stora mängder träd som i normala fall utgör en viktig del i att minska koldioxidavtrycket.

En dubbel klimatförlust där Gironde blev 30 000 hektar skog fattigare. Och det är inte vilken skog som helst som gått under.

– Vi har en unik miljö här med våtmarker, stor mångfald av växter och djur. Tallskogen vid kusten är 3 000–5 000 år gammal, förklarar Aurélien Caillon, botaniker och ekolog vid Conservatoire Botanique National Sud-Atlantique.

Han säger att stora delar av Frank­rikes våtmarker har gått förlorade på grund av människans inverkan, genom bland annat global uppvärmning och urbanisering.

– Vi kan inte fortsätta som tidigare och bara plantera tall eller eukalyptus. Lösningen existerar, vi behöver göra en mosaik av olika arter, blanda upp tallen med lövträd som ek, och gynna den naturliga återväxten. Det brinner mindre och inte lika snabbt. Det finns bevisat i många olika studier att biologisk mångfald är lönsamt.

Jaques evakuerades

Knappt två månader efter brandinfernot vid La-Teste-de-Buch startade en så kallad megabrand vid Landiras några mil österut. Temperaturen låg på 40 grader, det var knastertorrt i de torviga markerna och vinden tilltog. En bra grogrund för en gnista att växa till ett stort slukande eldmonster i den skog som anlades av människan på 1800-talet.

Tusentals brandmän kämpade mot den ovanligt intensiva branden och längs med vägarna kan man nu se det som blev kvar. Mil efter mil med utbrända skogsområden och stora timmerlager står uppställda vid vägen och väntar på vidare transport. Mötena med timmerbilar är nästan lika vanliga som synen av skogsmaskiner som jobbar sig målmedvetet igenom terrängen.

Ungefär mitt emellan de båda bränderna, utanför Hostens där räddningstjänsten hade sitt stora basläger i augusti, bor skogsbruksexperten och skogsägaren Jaques Hazera. Den lilla gården är omgiven av träd och grönska, men avståndet till de utbrända markerna är kort.

– Vi fick evakuera både i juli och augusti. Den andra gången stannade branden 100 meter från huset, men vi förlorade 90 procent av skogen, säger han.

Monokulturer känsligare

I april i år presenterade regeringen ett åtgärdspaket i kampen mot skogsbränderna. Bland annat ska en miljard träd återplanteras på en yta av 45 000 hektar, till en kostnad av motsvarande 1,5 miljarder kronor. Detta ska göras före 2030.

Såväl den statliga som privata skogen behöver enligt regeringen förvaltas bättre och i åtgärdspaketet finns ett nytt kartläggningssystem för mer detaljerad kunskap om skogsbestånden. Det införs också ett forskningsprogram på omkring 500 miljoner kronor för att ta fram lösningar på hur skogen kan anpassas till klimatförändringarna.

Precis som Jesús San-Miguel-Ayanz och Aurélien Caillon anser Jaques Hazera att det är viktigt att förbereda naturen på ett bättre sätt. Han tycker dock att det görs bäst genom att låta skogen vara ifred.

– Det finns ingen garanti för att skogen inte brinner om man har rensat i den. Det kan till och med vara tvärtom. Om skogen är grön finns det en pågående fotosyntes som skapar fukt, vilket gör att det blir mindre varmt. Visst, ingenting står emot kraften i 50 meter höga lågor, men om man förstör den gröna växtligheten lämnar man bara den torra. Man förvandlar något grönt, fuktigt, till något dött som förmultnas.

Han är uttalat skeptisk till den storskaliga skogsindustrin och har sedan 15 år propagerat för ett mer naturligt skogsbruk.

– Dynamiken finns i ekosystemet. Träden och plantorna växer själva, det är inte vi som får dem att utvecklas. Vi ska vara minimalt invasiva men självklart ha åtkomstpunkter och vägar för räddningstjänsten så att de kan nå djupt in i skogen. Det finns ett helt system att få på plats, en kultur som måste etableras i befolkningen.

– Tidigare har jag blivit väldigt ifrågasatt men nu har opinionen vänt något. Den globala situationen har gjort att fler och fler blir medvetna om att det krävs förändring. I slutändan handlar det om att jobba mindre för att vinna mer, säger han.

Jacques Hazera pratar varmt om att undvika monokulturer.

– När tallarna är mellan 10 och 20 år är de mer känsliga för bränder. De har många låga grenar. Många träd befinner sig i den här känsliga perioden eftersom man avverkar dem när de är för unga. Vi behöver behålla så mycket grönt som möjligt i skogen och vi behöver mångfald.

Brandförsvaret laddar upp

Efter bränderna har det varit bråda tider med att bistå såväl regionpolitiker som privatpersoner med bland annat planer för märkning av den brända skogen. Jaques Hazera har tillsammans med andra skogsbruksexperter gett rådet att behålla de träd som har intakta rötter och minst 30 procent grönt kvar i trädkronan.

– Det är också riskfyllt, för om vi sparar för många skadade träd kommer parasiterna att attackera även de friska träden, men om vi tar bort allt skapar vi inga bra förutsättningar för skogen att återhämta sig.

Parallellt med det intensiva arbetet i skogen förbereder sig brandförsvaret inför sin mest hektiska säsong. Regeringens åtgärdspaket innehåller stora tillskott vad det gäller såväl ekonomiska som materiella och personella resurser.

För Aurélien Caillon väntar en lång period av att studera hur bränderna påverkat ekosystemet kring Dune du Pilat.

– Det går inte att säga än om vissa arter har försvunnit för gott. I marken finns det en fröbank som nu vaknat till liv med nya plantor som börjat växa. Det är en ny generation som kommer, säger Aurélien Caillon.

Fotograf: Cecilia Bäcklund, SDI333 Räddningstjänsten i Gironde (huvudbild och bild på brandbilar).