De släppte ut mest koldioxid 2018

Koldioxidutsläpp från industri, el och värme uppgick under 2018 till 19,9 miljoner ton. Det visar ny statistik från EU:s utsläppshandel.  Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släpper ut ungefär 15 miljoner ton.

Stora utsläpp från enskilda industrier står för nästan hälften av Sveriges koldioxidutsläpp och 37 procent av alla växthusgasutsläpp.

1. På plats ett på listan över Sveriges värsta utsläppare finns fortfarande ståltillverkaren SSAB, som släppte ut 4,9 miljoner ton koldioxid förra året. Det innebär att SSAB står för nästan tolv procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det mesta kommer från kol- och koksmasugnarna i Oxelösund och Luleå, inklusive förbränning av processgaser i Lulekraft. Just SSAB:s utsläpp ökade inte under 2018. På sikt finns planer att ersätta kolen med vätgas, något Sveriges Natur tidigare rapporterat om.

2. Cementa ökade sina utsläpp 2018 med mer än 150 000 ton. De stora mängderna koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cement används för att klistra ihop stenar och sand till betong. Cementa har inga kända planer på att ersätta kalkstenen med andra bindemedel.

3. Oljeraffineringsföretaget Preem, som ägs av saudiern Mohammed Al-Amoudi, ökade utsläppen 2018 med 116 000 ton, och planerar för att bygga en tjockoljeavsvavlingsanläggning som kommer att fördubbla utsläppen. Preem producerar nu vätgas från fossila bränslen, och det är där den mesta kommande ökningen också kommer. Preem producerar även biodrivmedel.
LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring

4. LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De har liksom SSAB planer på att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el. 2018 minskade de sina utsläpp.

5. En stor utsläppare är Boreralis, som ägs av arabiska emirat. De producerar kemikalier för plast med mera. Råvara är bland annat fracking-gas från USA.

6. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk, har varit i en lång konflikt om Ojnareskogen på Gotland. Industrin förlorade definitivt i april.  Kalkbränningen har stora klimatutsläpp på samma sätt som cementindustrin. Nordkalk står för 200 998 ton., det vill säga 26% av utsläppen från kalkindustrin.

7. ST1, som tidigare hette Shell, är ett oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel. Sveriges Natur har tidigare avslöjat att ST1 planerar att importera palmolja från Colombia.

Platserna 8, 9 och 10 på listan över de tio värsta utsläpparna har en hel del gemensamt. De producerar el och fjärrvärme från fossila bränslen och ökade alla sina utsläpp rejält 2018.

Värmeproduktion ökar lite vid kalla vintrar och minskar vid milda vintrar. Elproduktionen varierar mer, och beror på elpriset. Elpriset var högt 2018, dels på grund av högre priser i kontinenten, dels på grund av torka och låg vattenkraftsproduktion. Men det var ingen elbrist. Sverige exporterade el motsvarande tre kärnkraftsreaktorer under 2018.

Det är 31 år sedan Sveriges riksdag tog det första klimatmålet, men dessa i huvudsak samhällsägda bolag har fortsatt att elda fossila bränslen.

8. Värtaverket i Stockholm eldas med kol och ökade sina utsläpp till en halv miljon ton. Stockholm värms alltså med kol. Tidvis fungerar verket också som kolkraftverk. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Enligt en överenskommelse ska verket sluta elda kol 2022, men 2018 har de alltså istället ökat koleldningen.

9. Vattenfall Uppsala ägs av svenska staten. De ökade sina utsläpp från bland annat torv med 83000 ton till 385000 ton. Den sista torven eldades 2018, men man fortsätter att elda importerat avfall där fossil plast ger utsläpp.

10. Rönnskärsverken. Smältverk för koppar, zink bly, silver, guld. Återvinning av elektronik.

Det går inte att se från EU:s statistik vilka bränslen som använts, och det är inte heller lätt att skilja ut vad som är industri från el och värme. Men enligt Naturvårdsverkets statistik ökade koldioxidutsläppen från avfallsförbränning från 0,6 miljoner ton 1990 till 2,5 miljoner ton 2017 och troligen ännu mer 2018.

Detta är inget problem för att klara riksdagens klimatmål för 2020 och 2030, för där ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandel. Tanken är att EU ska lösa detta.

Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp. Det blir svårt att klara med nuvarande trend.

Sveriges koldioxidutsläpp ökade 2018, inom den handlande sektorn. I den ingår också flyg, men det minskade något 2018.

Växthusgasutsläppen ökade dessutom från vägtrafiken, enligt Trafikverket. Bilarnas utsläpp fortsatte att minska men de ökade från tunga lastbilar.

De totala växthusgasutsläppen redovisas till EU och FN i december. De har minskat i stort sett hela tiden sedan mitten av 1970-talet. För 2018 är det osäkert.

I hela EU minskade utsläppen inom den handlande sektorn med fyra procent. I Sverige ökade de med en procent.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid i Sverige 2016 
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid i Sverige 2017

Koldioxidutsläpp i tusen ton: