De släppte ut mest koldioxid 2021

Knappt hälften av de svenska koldioxidutsläppen ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. De kommer från kraftverk, fjärrvärme och stora industrier och minskade under pandemin, 2020, men ökade åter något 2021.

Förra året låg utsläppen inom utsläppshandeln på 18,5 miljoner ton mot 16,7 miljoner ton året innan, 2020. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige, som 2021 bidrog till 14 miljoner ton utsläpp.

Länge gav EU:s utsläppshandel, på grund av låga priser 2005 till 2017 ingen effekt, men sedan dess har handeln stramats åt. Från ett pris på 50 kronor per ton utsläppt koldioxid låg priset våren 2021 på ungefär 800 kronor.

Det högre priserna på fossila bränslen till trots ökade ändå utsläppen i både EU och Sverige under 2021. Det beror bland annat på en generös tilldelning av gratis utsläppsrätter (se faktaruta).

Eftersom många industrier gick på halvfart på grund av nedstängningar och leveransstopp under pandemin är det inte helt meningsfullt att jämföra med år 2020. I Sverige var 2020 dessutom ett ovanligt milt år, medan 2021 var mer normalt.

Det gick åt mindre bränsle till fjärrvärme och kraftvärme 2020, och mer igen 2021. Under perioden 2019-2021 exporterade Sverige också mycket el.

400 000 ton mindre utsläpp än 2019

Enligt Naturvårdsverket ökade utsläppen från drygt 700 anläggningar under 2021, men var ändå 400 000 ton lägre än 2019. I utsläppshandeln ingår koldioxid från all större industri, el och fjärrvärme, men inte transporter, jordbruk, små pannor för uppvärmning eller utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid.

Flyget ingår delvis i utsläppshandeln, på otroligt förmånliga villkor, men ingår inte i denna uträkning.

Totalt sett har utsläppen minskat sedan 2018. Det är framför allt en effekt av klimatavtalet i Paris, 2015, som lett till ökande priser på utsläppsrätter, kraftvärmeskatt och ökning av förnybar kraft.

De största förändringarna syns främst bland kraftverk och produktion av värme, där det finns två motsatta trender. En är att avfallsförbränningen står för fortsatt stora utsläpp. Den andra är att sol- och vindkraft, och även biobränslen ökar.

Avfallsförbränningen för el och värme stod år 2019 för 2,9 miljoner ton i utsläpp. Det var betydligt mer än kol, olja, gas och torv, som samma år tillsammans stod för 1,4 miljoner ton utsläpp.

Avfallsförbränning näst största koldioxidutsläppare

Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB, men före Preem.

Att avfallsförbränningen ökar beror på att kol, olja, gas, torv och biobränslen kostar pengar samtidigt som den som eldar avfall får betalt för att elda upp det. Eftersom användningen av plast ökar och det mesta av den plasten eldas upp har kapaciteten för avfallsförbränning ökat så mycket att många anläggningar numer importerar sopor.

Miljörörelsen har i många år varnat för att den ökande avfallsförbränningen både hotar klimatmål och mål för materialåtervinning. Det är mycket billigare att elda upp plasten än att återvinna den.

Den 1 april 2020 trädde en ny skatt på eldat avfall i kraft. Den ligger på 125 kronor per ton eldat avfall, men Skatteverket har i en utvärdering bedömt att den inte uppnår sitt syfte.

Skatteverket menar ändå att skatten påverkat energibolagens investeringsplaner, och att det blir mindre lönsamt att importera avfall för förbränning.

Mer sol- och vindkraft

Parallellt med att avfallsförbränningen ökar, växer även vind- och solkraft, liksom i mindre utsträckning biobränslen. De förnyelsebara energikällorna ersätter fossila bränslen, men det finns inte så mycket kol, gas, olja och torv kvar att ersätta.

Ett tydligt exempel på det två trenderna är Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala. Perioden 2018-2020 mer än halverade kraftverket sina utsläpp från 385 000 till 174 000 ton. Under 2021 skedde en ökning till 188 000 ton.

Vattenfall i Uppsala har slutat elda med torv. I stället för torv eldar man nu sopor, men i mars 2022 invigdes också ett nytt biovärmeverk.

Även Stockholm Exergi visar motstridiga trender. Värtaverket i Stockholm släppte ut en halv miljon ton 2018 och 311 000 ton 2019, men 2020 endast 4 500 ton. Samma år stängdes verket.

Stängningen skedde efter att kraftvärmeskatten infördes och koleldningen upphörde. Samtidigt har Stockholm Exergi fortsatt stora utsläpp från sopförbränning, särskilt från Högdalen: 312 000 ton 2021.

Sveriges största koldioxidutsläppare 2021 (för tabell, se nedan):

I EU:s utsläppstatistik listas enskilda anläggningar, till exempel olika pannor för fjärrvärme i Stockholm. Ofta är det mer meningsfullt att sätta ihop dem till exempelvis Stockholm Exergi och Göteborg Energi.

1. SSAB, stålproducent, släppte förra året ut 4,78 miljoner ton koldioxid från kol och koks i masugnarna i Luleå och Oxelösund. Det är ca 11 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, exklusive flygtrafik.

På sikt planerar SSAB att ersätta kol med vätgas i Sverige och Finland. Dessa planer har nu tidigarelagts. En pilotanläggning byggs i Luleå och ett vätgaslager ska stå klart 2022. En demoanläggning för järnsvamp ska stå klar 2026. I Oxelösund ska masugnen bort 2026.

2. Preem, oljeraffineringsföretag, ägs av den etiopisk-saudiarabiska företagaren Mohammed Al-Amoudi. Företaget ökade under perioden sina utsläppen rejält, till mer än 2,1 miljoner ton.

En stor del av del av ökningen beror på att Preem tidigare underrapporterat datafel på grund av datafel. Under perioden 2016-2020 saknades totalt 667 000 ton. Höga priser på olja, diesel och bensin har också inneburit hög lönsamhet och högt kapacitetsutnyttjande för alla oljebolag.

De kritiserade planerna på ett tjockoljeraffinaderi i Lysekil lades ned i september 2020. Man har inlett produktion av förnybar bensin från pyrolysolja.

3. Cementa, del av koncernen Heidelberg Cement, dominerar den svenska cementmarknaden. Bolagets utsläpp minskade något 2020-2021, från 1,9 till 1,8 miljoner ton.

Den största anläggningen finns i Slite på Gotland. Under sommaren 2021 stoppade kalkbrytningen i Slite av Mark- och miljööverdomstolen, men har kunnat fortsätta efter att regeringen drev igenom en tillfällig lag för undantag.

Koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cementen används som bindemedel för att klistra ihop stenar och sand till betong.

Cementa har inga planer på att sluta använda kalksten, men talar om att värma kalken med el istället för bränsle. Huvudstrategin för att minska koldioxidutsläppen är koldioxidlagring i Norge, ett projekt som har mångmiljardstöd av den norska staten och EU.

Det norska projektet syftar till att fånga in hälften av koldioxiden medan resten släpps ut. Att lagra koldioxid från produktionen i Slite skulle bli ännu dyrare än i Norge, då koldioxiden behöver fraktas en mycket längre sträcka.

Cementa har nästan monopol på cementproduktion i Sverige, men flera byggföretag ställer alltfler klimatkrav och går delvis förbi Cementa.  Peab importerar till exempel andra bindemedel och har egen tillverkning av cement med lägre klimatpåverkan.

Trafikverket minskar utsläppen från sin betong med 40 procent i Norrbotniabanan. Det svenska företaget Thomas Betong säljer betong med  upp till 50 procent mindre koldioxidavtryck.

Cementindustrin i EU betalar inte mycket för sina koldioxidutsläpp, för den har stor gratis tilldelning i utsläppshandeln. Trots detta är det osäkert huruvida  cementindustrins utsläpp kan återgå till tidigare nivå, eller ens stabiliseras på dagens nivåer. Det finns alternativa material.

4. LKAB, gruvbolag, utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De planerar liksom SSAB att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el.
5. Borealis,  österrikiskt olje- och gasbolag (OMV) med stort arabemiratiskt ägande, producerar kemikalier för plast med mera, från fossilgas. En stor brand stoppade produktionen under delar av 2020, och utsläppen 2021 landade på ungefär samma nivå som 2019.
6. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk har stora klimatutsläpp från kalkbränning på samma sätt som cementindustrin. Kalk används bland annat inom stål- och pappersindustrin.

Kalkbrytning är kontroversiellt, och industrin har ingen plan för att ersätta den. Här har kalkindustrin grupperats ihop därför att utsläppen är ett gemensamt problem, hittills utan lösning.

7. ST1 är ett finskägt oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel. De bygger tillsammans med skogsbolaget SCA ett bioraffinaderi som ska vara igång under 2023.

8. Stockholm Exergi i Stockholm producerar värme och el från avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad och till hälften av bland annat en rad pensionsfonder.

Stockholm Exergi har flera planer för att minska sina utsläpp. En av dem är att lagra koldioxiden och skicka den med båt till Norge, vilket är mycket dyrt. Bolaget har lovats 1,8 miljarder kronor av EU:s innovationsfond, men har ännu inte tagit något beslut om investering.

Stockholm Exergi vill också eftersortera plast ur soporna och skicka den för återvinning istället för att elda den. En anläggning i Brista, i närheten av Arlanda flygplats, togs i drift i april 2021. Den ska sortera ut 18 000 ton plast per år.

Bolaget planerar ytterligare en sorteringsanläggning, i Högdalen, i Stockholm. Huruvida utsorteringen av plats skulle göra avfallsförbränning hållbart är osäkert, men bolaget hävdar att plasten i deras avfall ger utsläpp på 105 000 ton, vilket innebär att en eftersortering kan minska klimatavtrycket.

9. Boliden Rönnskärsverken är ett smältverk för koppar, zink, bly, silver och guld, och återvinning av elektronik. Verkens utsläpp ökade något från 2019 till 2021, men målet är att minska utsläppen, per ton, med 40 procent till senast år 2030.
10. Sysav ägs av 14 skånska kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien. Ökade utsläppen 2021 jämfört med 2019.
11. Tekniska verken Linköping. Kommunägt bolag. Eldar avfall i Gärstadverket. Ökade utsläppen 2020 och 2021.
12. Eon Värme Händelöverket Norrköping. El och värme från avfall och även biobränslen. Ökande utsläpp.
13. SSAB Borlänge, stålproduktion från skrot, och använder främst el, men även en del bränslen. Dessa bränslen kan till viss del ersättas med vätgas vilket nu prövas i Ovako Hofors.
14. Kubal. Aluminiumverk med utsläpp även av extremt långlivade fluorkolväten. Den ryska ägaren, Rusal, investerade 2009 i modernare processer, vilket gjort att utsläppen minskat något. Aluminiumindustrin är fortfarande en stor miljöbov och i behov av ett nytt teknikkliv som helt skulle kunna eliminera fluorkolvätena.
15. Mälarenergi. Ägs av Västerås stad och producerar el och värme. Slutade elda kol 2019, men har stora utsläpp från avfallseldning. Anser sig i sitt klimatbokslut göra världen en stor tjänst genom ”undvikna utsläpp” på upp till en miljon ton.
16. Renova Avfall, i Västsverige, ägs av Göteborg, och ytterligare nio andra, kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien. Ökande utsläpp.
17. Höganäs, producerar järnpulver av malm som reduceras med hjälp av koks, fossilgas och även viss mängd biogas. Vill bli klimatneutrala till år 2045, bland annat genom att ersätta fossilt kol med träkol.
18. Vattenfall Uppsala ägs av svenska staten. De minskade sina utsläpp med nästan 100 000 ton år 2019. Den sista torven eldades våren samma år och ersattes av träpellets. En del olja har också ersatts av bioolja. Utsläppen från plasteldning ökade något 2021 jämfört med 2019.
19. Göteborg Energi, ägs av Göteborgs Stad. Eldar fossil gas för kraft och värme. Utsläppen ökade kraftigt från 2020 till 2021, detta efter en ännu kraftigare minskning 2019-2020.
20. Vargön Alloys är ett turkiskägt företag som tillverkar ferrokrom, som används för att producera rostfritt stål och andra legeringar. Koldioxiden kommer framför allt från koks som reducerar metalloxider till metall. Säljer fjärrvärme till Vänersborg.

Sveriges största utsläppare av koldioxid (tabell):
(siffror i tusentals ton)

Källor: utsläppshandelsstatistik från EU och Naturvårdsverket samt årsredovisningar för Sth Exergi, Gbg Energi, Mälarenergi hållbarhetsredovisning

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2020
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2019
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2017
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2016