De släppte ut mest koldioxid 2022

Den svenska industrins utsläpp minskar inte i tillräckligt snabb takt för att klara klimatlagens krav på netto nollutsläpp 2045, men flera av de största utsläpparna har planer för större minskningar under 2020-talet.

Till exempel släppte ståltillverkaren SSAB förra året ut 4,8 miljoner ton koldioxid, mest från kol och koks, men räknar med halverade utsläpp 2025-2026 när ett järnsvampsverk med vätgas tas i drift i Gällivare och masugnen i Oxelösund ersätts med ett elektrostålverk. Till år 2030 planeras samma utveckling i Luleå.

Även LKAB (nära 600 000 ton koldioxidutsläpp 2022) arbetar för att använda vätgas i sina pelletsverk, där malmen förädlas till pellets. Vätgas framställs av el. Det behövs mer el både för att tillverka vätgas och för att smälta stålet, men att få fram all denna el ser inte ut att vara något problem något årtionde framöver.

Sveriges största koldioxidutsläppare 2022 (tabell):
(siffror i tusentals ton)

Källor: EU:s utsläppshandelssystem och Naturvårdsverket samt årsredovisningar från företagen. För mer om företagen, se längre ner i artikeln.

De största utsläpparna per kommun

På Newsworthy.se kan du läsa mer om industrins utsläpp i din kommun och hur utsläppen sett ut under de senaste årtiondet.

Mer förnybar el

Svensk elproduktion slog rekord under 2022. Utbyggnaden av vind- och solkraft fortsatte i hög takt, med ojämn elproduktion, men toppar och dalar jämnas ut av vattenkraft, flexibel användning och om några år också av vätgas.

Vätgasen produceras framför allt när elpriset är lågt och lagras i bergrum. När elpriset är högt tas vätgas ur lagret.

Samtidigt som elproduktionen ökat har elförbrukningen minskat år för år sedan 2001, trots att elbilarna och värmepumparna blivit många fler.

Vi använder effektivare belysning och kylskåp. Industrier, kontor och skolor har minskat sin elförbrukning genom bättre teknik och styrning.

Förra året exporterade Sverige netto över 33 TWh el, motsvarande fyra till fem kärnkraftsreaktorer. Svensk el ger förhållandevis låga koldioxidutsläpp.

Minskad efterfrågan på bensin och diesel

Preems och St1:s raffinaderier i Göteborg och Lysekil stod 2022 tillsammans för cirka 2,5 miljoner ton koldioxid. Efterfrågan på bensin och diesel minskar när gamla törstiga bilar och lastbilar ersätts av bränslesnålare fordon, varav en betydande del eldrivna.

Vägtrafikens utsläpp minskade med 800 000 ton under 2022, kunde Trafikverket konstatera tidigare i år.  Samtidigt som trafiken ökat har utsläppen minskat med en tredjedel sedan 2007.

Preem och ST1 förlorar både på raffinaderisidan och på sina bensinstationer och utvecklingen har förstärkts av Ukrainakriget. Deras strategi på bensinstationssidan är att bygga fler laddstationer och att erbjuda mer biobränslen.

Raffinaderierna tar in mer bioråvara. Det handlar om mångmiljardinvesteringar, inte bara i raffinaderierna utan även uppströms i skogs- och jordbruksindustrin.

Dessa investeringar är nu inte så säkra. Regeringen med stödpartiet Sverigedemokraterna har aviserat kraftigt sänkt eller slopad reduktionsplikt (krav på inblandning av icke-fossila andelar i bensin och diesel) och andra förändringar av klimatpolitiken.

”Redan tillfälliga skattesänkningar och sänkning av reduktionsplikten riskerar att skapa långsiktig osäkerhet kring den framtida politiken, även om de initialt inte är tänkta att vara beständiga. Icke tidsbestämda skattesänkningar eller förändringar i reduktionsplikten försvagar den politiska styrningen ytterligare”, skrev Klimatpolitiska Rådet i sin rapport i mars 2023.

Krav på cement med lågt klimatavtryck

En av de största utsläpparna inom svensk industri är sedan många år Cementa, numera Heidelberg Materials. Deras utsläpp minskade 2022 för femte året i rad.

År 2018 släppte Cementa ut mer än 2,4 miljoner ton, i jämförelse med 1,8 miljoner ton 2022 eller en minskning med  28 procent. Byggföretag som Skanska och Peab efterfrågar cement med lägre klimatavtryck, eller andra byggmaterial som trä.

Peab tillverkar också egen cement av slagg i Oxelösund och undviker därmed cirka 150 000 ton utsläpp från Cementa. Cementa själva blandar in flygaska (utan utsläpp) som ersätter bränd kalk.

Cementindustrins strategiska idé, att fånga in koldioxiden och skicka den med båt till Norge, har däremot inte påverkat utsläppen hittills.

Avfallsförbränning fortsatt utmaning

Avfallsförbränning för fjärrvärme och el är fortsatt den stora utmaningen. Fjärrvärmeföretagen har investerat i dyra pannor för att elda avfall och har låst upp sig till detta bränsle, som de eldar mer och mer.

Avfallet är också i växande utsträckning importerat. Det är plasten i avfallet som ger koldioxidutsläppen.

Klassens värsting är Stockholm Exergi som släppte ut nästan en halv miljon ton från plasteldning. En nykomling på listan är det oljeeldade Karlshamnsverket som nästan fördubblade sina utsläpp från 90 000 ton 2021 till 171 000 ton 2022. År 2020 var verkets utsläpp 11 600 ton.

Karlshamnsverket kan i en ansträngd situation användas av Svenska Kraftnät för att stabilisera nätet, men det förklarar inte den kraftiga ökningen. Verket var i beredskap vid vissa tillfällen men aldrig i produktion 2022, säger Svenska Kraftnäts presstalesman Robert Sennerdal till Sveriges Natur.

Brände olja för att tjäna pengar

Ägaren Uniper valde att köra det 50 år gamla oljekraftverket i Karlshamn för att elpriset var så högt att det var lönsamt, inte för att verket på något sätt var systemviktigt. Uniper är enkelt uttryckt den del av tidigare Eon, som från 2016 driver kolkraft och kärnkraft, något den återstående delen av Eon inte vill koppla samman sitt varumärke med.

Uniper säger på sin svenska hemsida att de är ”en stor elproducent för ett fossilfritt samhälle”. På Uniper-koncernens hemsida säger de sig stå för ”en säker tillförsel av grön energi för en hållbar framtid”.

Regeringen och Sverigedemokraterna har använt det faktum att Karlshamnsverket som argument för att energipolitiken havererade under tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar. Även Uniper själva medverkade i denna kampanj inför valet 2022:

”I takt med minskade marginaler i det svenska elsystemet, körs nu anläggningen allt oftare även under sommaren” hette det i ett pressmeddelande den 19 augusti 2022, ett påstående som gav stort eko i media, till exempel i Aftonbladet.

Sveriges smutsigaste el

Uniper producerade alltså förra året Sveriges i särklass smutsigaste el, nästan ett kilo koldioxid per kWh och skyllde det på den dåvarande regeringen. Sannolikheten att de kan göra så igen är liten.

Elpriset har fallit tillbaka, och Karlshamnsverket kan möjligen köra några få timmar om året när Svenska Kraftnät begär det. Och i sådana fall om marginella mängder.

Göteborg Energis fossilgaseldade Ryaverket brukar finnas bland de största utsläpparna, men 2022 släppte det endast ut 57000 ton, vilket var långt mindre än 138 000 ton året dess för innan. Minskningen beror troligen på de höga priserna på fossilgas.

Om gaspriserna faller är det möjligt att Ryaverket åter kommer att elda mer gas och öka utsläppen. Men förra året framgick det att det inte är nödvändigt för att klara Göteborgs behov av el och värme. I och med den kraftiga sänkningen finns inte Göteborg Energi med på årets lista.

Sveriges största koldioxidutsläppare 2022 (se tabell ovan)

I EU:s utsläppsstatistik listas enskilda anläggningar, till exempel olika pannor för fjärrvärme i Stockholm. Ofta är det mer meningsfullt att sätta ihop dem till exempelvis Stockholm Exergi och Göteborg Energi.

1. SSAB släppte ut nästan 4,8 miljoner ton koldioxid förra året från kol och koks i masugnarna i Luleå och Oxelösund. Det är cirka 13 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

På sikt finns planer att ersätta kol med vätgas i Sverige och Finland, och dessa planer har tidigarelagts. I Oxelösund ska masugnen bort 2025 och ersättas av en ljusbågsugn som tar råvara från ett järnsvampsverk i Gällivare från 2026. 2030 ska masugnen i Luleå också bort. En pilotanläggning för lagring av vätgas är i drift i Luleå.

2. Preem, oljeraffineringsföretag, ägt av den etiopisk-saudiarabiska företagaren Mohammed Al-Amoudi, minskade utsläppen något både 2021 och 2022.

De kritiserade planerna på ett tjockoljeraffinaderi lades ned i september 2020. Därefter arbetar företaget med ett flertal lösningar för att minska utsläppen, som att satsa på biodrivmedel till 2024 och att ersätta fossilgasbaserad vätgasproduktion med grön vätgas och även koldioxidlagring CCS. Framtiden för fossil bensin och diesel är osäker, eftersom så stort politiskt fokus ligger på elbilar.

3. Cementa, del av koncernen Heidelberg Cement, dominerar den svenska cementmarknaden. Utsläppen har minskat i flera år, vilket antagligen kan förklaras med att byggföretagen efterfrågar cement med mindre koldioxidavtryck. Peab startade 2021 egen tillverkning av alternativ cement Swecem från slagg i Oxelösund. Den minskar utsläppen med 95 procent och därmed koldioxidutsläppen med ca 150000 ton per år.

Cementa själva blandar också in flygaska i sin cement. Cementas största anläggning är i Slite på Gotland. Kalkbrytningen stoppades av Mark- och miljööverdomstolen sommaren 2021. Den kunde fortsätta på grund av att regeringen drev igenom en tillfällig lag.

Koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cementen används som bindemedel för att klistra ihop stenar och sand till betong. Cementa har inga planer på att sluta använda kalksten, men talar om att värma kalken med el istället för bränslen.

Företagets huvudstrategi för att minska koldioxidutsläppen är koldioxidlagring, i linje med ett projekt som nu pågår i Norge med mångmiljardstöd av den norska staten och EU. Projektet syftar till att fånga in hälften av koldioxiden, medan resten släpps ut. Ett projekt för att lagra koldioxid från produktionen i Slite skulle bli ännu dyrare än i Norge, eftersom koldioxiden behöver fraktas en mycket längre sträcka.

Cementa har nästan monopol i Sverige, men byggföretagen ställer alltmer klimatkrav och går delvis förbi Cementa. Peab importerar andra bindemedel och har egen tillverkning av cement med lägre klimatpåverkan. Trafikverket minskar utsläppen från sin betong med 40 procent i Norrbotniabanan. Thomas Betong, ett svenskt företag, säljer betong med upp till 50 procent mindre koldioxidavtryck.

Cementindustrin i EU betalar inte mycket för sina koldioxidutsläpp, för den har stor gratis tilldelning i utsläppshandeln. Det är ändå osäkert om cementindustrins utsläpp kan återgå till tidigare nivå eller ens ligga kvar där de är idag. Det finns alternativa cementmaterial, som vulkanisk aska och kalcinerade leror, som radikalt minskar utsläppen.

4. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk har stora klimatutsläpp från kalkbränning på samma sätt som cementindustrin. Kalk används i bland annat stål- och pappersindustrin. Kalkbrytningen är kontroversiell, och industrin har ingen plan för att ersätta den. Kalkindustrin har grupperats ihop därför att utsläppen är ett gemensamt problem, hittills utan lösning.
5. LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De planerar liksom SSAB att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el. LKAB exporterar nu det mesta av sin malm förutom den som SSAB använder. LKAB är inriktade på att själva förädla all malm till järnsvamp.
6. St1 Refinery är ett finskägt oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel. De bygger tillsammans med SCA ett bioraffinaderi som ska vara igång under 2023.
7. Stockholm Exergi i Stockholm producerar värme och el från avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, den andra halvan ägs bland annat av en rad pensionsfonder.

Utsläppen ökade 2022, eftersom företaget eldade mer avfall för att producera mer el. De minskade användningen av (eldrivna) sjövärmepumpar.

Stockholm Exergi har flera planer för att på sikt minska sina utsläpp. En av dem är att lagra koldioxiden, och skicka den med båt till Norge, vilket är mycket dyrt. De har fått löfte om 1,8 miljarder kronor från EU:s innovationsfond, men har ännu inte tagit något investeringsbeslut; de siktar på att ta ett investeringsbeslut första kvartalet 2024.

Om projektet blir av och kommer igång som planerat 2026 och i full skala, ska det fånga in 800 000 ton koldioxid. Det går dock åt ca 20-25 procent extra energi för att avskilja, komprimera och frakta koldioxiden.

Exergi satsar även på att eftersortera plast ur soporna och skicka den för återvinning istället för att elda den. En anläggning i Brista (nära Arlanda), togs i drift under 2021. Den ska sortera ut 11 000 ton plast per år vilket inte ger en stor minskning av koldioxidutsläppen.

Stockholm Exergi planerar ytterligare en sorteringsanläggning, i Högdalen. Det är osäkert om detta gör avfallsförbränning hållbart, men bolaget hävdar att plasten i deras avfall ger utsläpp på 105 000 ton, så eftersortering kan minska klimatavtrycket väsentligt.

8. Boreralis Kracker, ägs av Förenade Arabemiraten, producerar kemikalier för plast med mera, från fossilgas och olja. Minskade utsläppen 2022, och har planer på att använda återvunnen plast och biobränslen som råvara och ersätta fossilgas och olja.
9. Sysav, eller Sydskånes avfall AB, ägs av 14 skånska kommuner. Man ökade utsläppen 2022. Bolaget eldar eget och importerat avfall. ”Det brukar kallas för sopimport, men det är snarare en miljötjänst som andra länder betalar oss för”, anser Sysav.
10. Tekniska verken Linköping. Kommunägt bolag. Eldar avfall i Gärstadverket. Ökade utsläppen 2020, 2021 och 2022. Hävdar att de minskar utsläpp någon annanstans genom att producera el och värme från avfall.
11. Boliden Rönnskärsverken. Smältverk för koppar, zink, bly, silver, guld. Återvinning av elektronik. Har som mål att minska utsläppen (per ton) med 40 procent till 2030.
12. Eon Värme Händelöverket Norrköping. El och värme från avfall och även biobränslen. Oförändrade utsläpp.
13. SSAB Borlänge. Stålproduktion från skrot, använder mest el, men även en del bränslen för att värma stålet. Dessa bränslen kan till viss del ersättas med vätgas vilket nu genomförs i en liknande anläggning, i Ovako i Hofors.
14. Renova Sävenäs avfallkraftvärmeverk, Göteborg. Ägs av 10 kommuner. Ökade utsläppen 2022.
15. Kubal. Aluminiumverk med utsläpp av fluorkolväten som finns kvar i atmosfären i upp till 50 000 år. Ägare: ryska Rusal. Aluminiumindustrin i världen är i behov av ett nytt teknikkliv som helt eliminerar fluorkolvätena genom inerta anoder. Rusal är ett av de aluminiumföretag som utvecklar sådan ny teknik. Men framtiden är osäker. Rusals huvudägare är oligarken Oleg Deripaska, som är föremål för sanktioner av EU och USA.
16. Vargön Alloys. Turkiskägt företag som tillverkar ferrokrom, som används för att producera rostfritt stål och andra legeringar. Koldioxiden mest från koks som reducerar metalloxider till metall. Säljer fjärrvärme till Vänersborg.
17. Höganäs AB. Producerar järnpulver av malm som reduceras med koks och fossilgas. Nytt mål är att bli klimatneutrala 2030 för egen verksamhet, bland annat genom planer på att ersätta fossil med träkol och biogas. Även mål att hela värdekedjan ska nå netto-noll-utsläpp 2037.
18. Uppsala Energi ägs av statligt ägda Vattenfall. Minskade sina utsläpp 2022. Den sista torven eldades våren 2019, och ersattes av träpellets, och en del olja har också ersatts av bioolja. Utsläppen, från plasteldning, minskade 2022.
19. Karlshamnsverket. 50 år gammalt oljekraftverk som drivs av Uniper, en avknoppad del av Eon. Uniper äger även Oskarshamns kärnkraftsverk och är en tysk koncern har gjort dåliga affärer i Ryssland. Numer i praktiken förstatligat av tyska staten.

20. Mälarenergi. El och värme. Ägs av Västerås stad. Var tidigare en av landets största klimatbovar genom koleldning med årliga utsläpp på över 600 000 ton koldioxid men slutade elda kol 2019. Har fortsatt stora utsläpp från avfallseldning. Anser sig i sitt klimatbokslut göra världen en stor tjänst genom en miljon ton ”undvikna utsläpp”.

LÄS MER

• De släppte ut mest koldioxid 2021
• De släppte ut mest koldioxid 2020
• De släppte ut mest koldioxid 2019
• De släppte ut mest koldioxid 2018
• De släppte ut mest koldioxid 2017
• De släppte ut mest koldioxid 2016