De vill att tallskogen blir naturreservat

Grenarna vindlar sig i snirkliga mönster på de flesta av tallarna som växer på sidan av Löveråsfjället.

– Man brukar säga att de dansar. Ett tydligt tecken på gamla träd, säger Gunilla Hamne i Bohusläns skogsnätverk.

Träd från 1500-talet

Sveriges Natur har följt med nätverket och Strömstadskretsen på exkursion till Björnerödspiggen, Bohusläns högsta punkt (222 meter över havet) och centrum i ett sammanhängande gammelskogsområde som klarat sig i stort sett orört av skogsbruk.

När kretsen inventerat området har man hittat träd som stod här redan på 1500-talet. Vi testar åldern på en av sluttningens tallar med en tillväxtborr.

Grenarna är snirkliga och barken grov, men stammen är ganska smal och höjden kanske åtta meter. Den ser ut ungefär som träden runt omkring.

Långsamt växande virke

Varje tag med borren knakar, ett kvitto på levande ved. När spetsen når mitten gäller det att lirka ut den smala borrkärnan försiktigt.

Årsringarna sitter tätt som de gör på virke som växt långsamt, men är ändå lätta att räkna.

300 är snart passerat, till slut landar åldern på 360. Trädet var alltså närmare 80 år redan när Linnélärjungen Pehr Kalm besökte Bohuslän och skrev om området.

– Flera av de gamla tallar han beskrev går fortfarande att se, säger Gunilla Hamne.

Hon bor i närheten och strövar ofta i hällmarkstallskogen.

– Jag kan gå runt här hur länge som helst! Det finns inte många liknande områden i Sverige. Framför allt inte i Bohuslän.

”Löveråsfjället håller nationalparksklass”

Flera av områdets naturtyper är sådana som ska prioriteras högt för skydd, där Sverige har internationellt ansvar. Här finns stora myr- och naturskogsmosaiker, kalkbarrskog, gammal granskog med hög tillväxt (bonitet) och partier med ädellöv och gammal asp.

Närheten till havet ger en speciell flora av hotade lavar. Fåglar som tjäder, orre och nattskärra är vanliga, även ringhack av tretåig hackspett har hittats på en tall. En torraka där vi står är perforerad av en spillkråkas stora fyrkantiga hack.

Den sällsynta fjärilen fetörtsblåvinge flyger i södra delen av reservatsförslaget (tidigare även längre norrut). Både Bohusleden och Kuststigen går genom området.

– Löveråsfjället håller nationalparksklass, ungefär som Tresticklan på andra sidan Dalslandsgränsen. Jag ser också ett stort värde i att koppla ihop Löveråsfjället med Idefjorden här intill, en riktig tröskelfjord med höga naturvärden och en pärla för ekoturism, säger Sten Brodén som har varit kretsordförande i många år.

Kretsen har jobbat länge för att få området långsiktigt skyddat. Skogsstyrelsen har registrerat några nyckelbiotoper efter att kretsen kontaktat den.

I ett fall tog kretsmedlemmar med en markägare som anmält avverkning ut och visade naturvärdena. Det ledde till att tre fjärdedelar av det området blev kvar.

Kretsen vill att området ska bli naturreservat

För fyra år sedan föreslog man naturreservat första gången, men fick nobben. Sedan har flera avverkningsanmälningar kommit in och tre områden med gammal skog har huggits.

– Nedanför berget naggas skogen hela tiden i kanten men här uppe är den fortfarande orörd. Vi lade mer krut på det nya reservatsförslaget och hittade hela 111 naturvårdsarter, 38 av dem rödlistade, säger Sten Brodén.

Skydd på markägarnas villkor

Länsstyrelsen är intresserad och har bjudit in kretsen till samtal, men understryker också att formellt skydd bygger på frivillighet från markägarnas sida, enligt regeringens nya regler. Svenska kyrkan är en storägare.

Skogsnätverket märker av de bistrare politiska vindarna för skogens naturvärden. Till exempel stoppade lokalpolitiker i sista stund ett lokalt naturvårdsprojekt (Lona) i Tanums kommun när skogsägare vägrade acceptera inventeringar på sina marker.

För att överbrygga låsningar har kretsen bland annat ordnat en brobyggardag med Lantbrukarnas riksförbund.