Delseger i kamp mot danskt ö-projekt

Slagorden ekar på torget utanför den danska riksdagen på Christiansborg. Ett hundratal personer från Sverige och Danmark har samlats för att demonstrera mot vad man kallar lort-projektet, det största infrastrukturprojektet i dansk historia, den konstgjorda ön Lynetteholm. 

Planen är att en 275 hektar stor halvö ska byggas i Köpenhamns hamninlopp. Ön ska lösa flera av Köpenhams stora utmaningar. 

Lynetteholm ska bli hem för tusentals nya köpenhamnare och jord från ett tänkt tunnelbygge kommer användas som utfyllnad. Ön ska också fungera som skydd för Köpenhamn från framtida stormfloder från norr. 

– Fullständig galenskap, säger Jacob Munk som är aktiv i Naturskyddsföreningens systerorganisation, Dansk Naturfredningsforening, en av organisationerna som kallat till demonstrationen på Christiansborgs Slotsplats. 

Han är rolig för att projektet kommer få negativa konsekvenser för den marina miljön i Öresund. Det handlar dels om tungmetaller, som ligger packade i Köpenhamns inlopp, och som kan röras upp när man gräver ut för bygget och dels förstörelsen av de ålgräsängar som är hem för marina djur som lever på platsen.

På väg förstöra miljön

Jacob Munk är även oroad över hur inflödet av syrerikt havsvatten från Nordsjön in i Östersjön kommer påverkas. 

– Det har tagit lång tid för havet att återhämta sig på grund av vår huvudlösa politik och nu är vi på väg att förstöra miljön igen, säger Jacob Munk. 

Utgrävningar för projektet har redan dragit igång och cirka 100 000 kubik muddermassor har dumpats på två dumpningsplatser i Köge bukt, några kilometer utanför ett svenskt Natura 2000 område. Det har väckt stor kritik från politiker och aktivister i Sverige. 

Under våren visade det sig dessutom att miljöanalysen som tillståndet för dumpningen baseras på grundar sig i en 40 år gammal amerikansk studie. Det går inte att applicera den på förhållandena i Öresund idag.

De moderatledda kommunerna Vellinge och Lomma som ligger nära dumpningsplatserna skrev brev till borgmästaren i Köpenhamn och till svenska regeringen för att stoppa dumpningen. Under våren skickade också miljöminister Annika Strandhäll (S) ett kritiskt brev till den danska transportministern.

I början av juni beslutades det att dumpningen kommer upphöra.

– Det är helt klart en delseger och svenskarnas engagemang har betytt mycket för oss, säger Jacob Munk. 

Nu tror han att det finns en riktig chans att stoppa hela projektet. En viktig aktör har varit Naturskyddsföreningen i Skåne, enligt honom, liksom Marinpedagogiskt center i Malmö, men också den svenska länsstyrelsen vars kritik vägt tungt i den danska debatten.

Kritik från Länsstyrelsen

Carl Lindqvist jobbar som vattenhandläggare på Länsstyrelsen i Skåne. Han har granskat den danska miljökonsekvensanalysen för att ta ställning till hur projektet kan påverka svensk natur och miljö.

– Det här projektet har stressat på beslut som har kommit fort innan svenska myndigheter har kunnat ta ställning, säger Carl Lindqvist.

En del av länsstyrelsens kritik har handlat om just dumpningen så nära svenskt vatten. Grumligt vatten till följd av dumpning kan innebära att mindre solljus når botten och partiklar som landar på växterna försvårar fotosyntesen. Slammet är också rikt på näringsämnen som kväve och fosfor, vilket bidrar till övergödningen. 

Vilken påverkan de cirka 100 000 kubik som redan dumpats i havet har gett är oklar. Bland annat på grund av att det inte gjorts några mätningar på platsen innan dumpningen påbörjades. Det finns alltså inga längre mätserier att jämföra med. 

Länsstyrelsen lyfter också att det inte har kartlagts hur inflödet av syrerikt vatten i Östersjön kommer påverkas och är kritiska till att ålgräsängar grävs upp. Det är en rekordstor yta havsbotten med ålgräsängar som kommer försvinna. 

Carl Lindqvist säger att länsstyrelsen framför allt är oroad över den samlade effekten av flera liknande, men mindre, projekt som skett över tid. 

– Ålgräsängar är en värdefull miljö för många marina arter och när de successivt försvinner inom Öresund kommer möjligheten för reproduktionen hos en rad organismer försämras, säger Carl Lindqvist.

Naturskyddsföreningen engagerad

Linda Birkedal är ordförande i Naturskyddsföreningen i Skåne. Hon har varit med och organiserat flera aktioner mot Lynetteholm under året, ofta i samarbete med Dansk Naturfredningsforening. 

– Bygget kommer ha tydlig påverkan på svensk sida även om dumpningen upphör, vattnet rör sig och Sverige har ett legitimt intresse och moraliskt ansvar att agera, säger hon.

Hon tycker politikerna agerat för senfärdigt och svagt och nu när beslutet om att stoppa dumpningen kom har det politiska intresset har svalnat ytterligare. Vellinge kommun driver inte frågan vidare och Lomma kommun ser inte heller att de har möjlighet att tycka till när konsekvenserna för kommunen inte blir lika tydliga som vid dumpningen.

I Malmö stad är Miljöpartiet och Vänsterpartiet fortsatt kritiska till projektet medan Socialdemokraterna ser bygget av halvön som en pusselbit i sitt framtidsprojekt Öresundsmetron. Miljönämndens ordförande i Malmö, Simon Chrisander (L), säger att det inte är upp till kommunpolitiker att driva utrikespolitik. 

Minister välkomnar besked

Miljöminister Annika Strandhäll (S) meddelar via sin presstalesperson att hon välkomnar beskedet att dumpningen stoppats. Hon kommer inte agera ytterligare i frågan utöver att följa projektet inom ramen för Esbokonventionen. 

– Även om vissa kritiker tystnat så har debatten om dumpningen gett frågan uppmärksamhet i svensk press och det ger oss ett bättre utgångsläge att driva frågan vidare. Vi vill stoppa hela Lynetteholm, men det kommer inte bli en promenadseger, säger Linda Birkedal, ordförande i Naturskyddsföreningen Skåne. 

Nu ska en ny grupp experter i Danmark granska projektet igen. Flera utredningar ska göras, men Jacob Munk på Dansk Naturfredningsforening tror inte att det är miljöaspekterna som till slut kommer stoppa planerna på den konstgjorda ön. 

Jacob Munk sätter istället sitt hopp till den krisande globala ekonomin. Han tror att ökade kostnader kommer få projektet att kantra, inom ett år. 

– Alla byggnationskostnader har gått upp och det kommer bli miljoner och miljarder dyrare, det tror jag inte att det finns politisk vilja till, säger Jacob Munk.