Utsläppen från trafiken ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Den nya klimatlagen i tre punkter
Den nya klimatlagen som regeringen nu lagt ska se till att klimatmålen följs. Förutom vanlig budgetdisciplin måste statsförvaltningen nu också hålla sin utsläppsbudget.
Regeringen har nu presenterat sitt förslag till en övergripande klimatlag.
Det klimatpolitiska ramverket består av tre delar: den nya klimatlagen, nya klimatmål och tillsättandet av ett klimatpolitiskt råd som ska övervakta att målen uppnås.
Regeringens tanke med ramverket är att skapa ordning och reda i miljöpolitiken. Det ska också ge ge långsiktiga spelregler för industri och samhälle att förhålla sig till.
Sveriges Natur har sammanfattat de viktigaste delarna i lagförslaget i tre punkter:
1. Tuffa mål
Klimatlagen gör klimatmålen rättsligt bindande. De fem klimatmålen presenterades av miljömålsberedningen i november. De antas av riksdagen och kan komma att ändras under tid. I dag är de:
- Inga nettoutsläpp av växthusgaser senast till 2045, därefter ska Sverige bidra till att minska mängden koldixoid minskar i luften (ännu oklat hur).
- De inhemska utsläppen ska minska med minst 85 procent.
- För att nå nettonollutsläpp får man räkna med ökat upptag av koldioxid i skogen samt klimatinvesteringar utomlands.
- Till 2030 ska de svenska utsläppen ha minskat med minst 63 procent räknat från 1990 (varav max 8 procent utomlands). Till 2040 med minst 75 procent (varav max 2 procent utomlands).
- Utsläppen från transportsektorn (förutom flyget) ska minska med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010.
2. Uppföljning
Regeringen ska varje år i budgetpropositionen berätta hur det går med arbetet att uppfylla målen. Dessutom ska en kontrollstation genomföras vart fjärde år ska med en handlingsplan för hur klimatmålen ska kunna uppnås.
3. Vakthund
Som Sveriges Natur kunde avslöja redan i november ska en ny myndighet inrättas med uppgift att att granska regeringens klimatarbete och utvärdera om besluten ligger i linje med de målsättningar som anges i det klimatpolitiska ramverket. Om målen inte nås och det förekommer avvikelser som denna nya myndighet lyfter fram blir regeringen tvungen att gå till riksdagen och förklara sig. Förutom att hålla koll på om klimatmålen nås ska den nya myndigheten också bedöma om regeringsförslag på klimatområdet är ändamålsenliga och tillräckligt effektiva samt granska om kvaliteten på regeringens beslutsunderlag håller måttet.
Läs mer om den nya myndigheten
Förslaget går nu på remiss till riksdagens lagråd och väntas i mars gå vidare för behandling i riksdagens kammare. Tanken är att den nya klimatlagen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2018. Regerings förslag till klimatlag bygger på Miljömålsberedningens tidigare flerpartiöverenskommelse. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom uppgörelsen.
